Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Året i korthet

A person wearing a pink jacket and scarf

Description automatically generated

Under 2023 konsoliderade ECB framstegen i kampen mot inflation i euroområdet. I början av året låg inflationen fortfarande nära rekordnivåer. De negativa effekterna av tidigare utbuds- och efterfrågechocker höll på att lätta, men drev fortfarande upp priserna. Men två viktiga händelser banade väg för en kraftig nedgång i inflationen under året.

För det första började effekterna av tidigare chocker att avta. Energipriserna, som hade stigit till följd av Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina, föll kraftigt och globala flaskhalsar på utbudssidan lättade ytterligare. Under 2023 stod framför allt lägre energipriser för hälften av inflationsnedgången. För det andra fortsatte ECB att strama åt penningpolitiken, vilket bidrog till att sänka inflationen ytterligare genom att dämpa efterfrågan. Från januari till september höjde vi sammantaget räntan med ytterligare 200 punkter.

På så sätt fortsatte vi att följa ett databeroende tillvägagångssätt i räntebeslut med tanke på det mycket osäkra klimatet. För att exakt fastställa i vilken utsträckning räntorna behövde höjas införde vi följande tre kriterier: inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation samt styrkan i den penningpolitiska transmissions­mekanismen. I september såg vi att inflationsutsikterna hade förbättrats och att penningpolitiken slog igenom med kraft. Den underliggande inflationen förblev dock fortfarande hög och det inhemska pristrycket var starkt.

Baserat på detta beslutade vi att ECB:s styrräntor hade nått nivåer som, om de upprätthölls under tillräckligt långt tid, skulle utgöra ett substantiellt bidrag och att inflationen inom rimlig tid skulle återvända till vårt mål. Samtidigt åtog vi oss att hålla räntorna på dessa nivåer så länge som nödvändigt och samtidigt fortsätta att följa en databeroende metod, baserad på samma kriterier, för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge denna restriktion skulle bestå.

Parallellt med detta påskyndade vi normaliseringen av Eurosystemets balansräkning för att säkerställa att den förblir i linje med vår övergripande inriktning. Den minskade med över 1 000 miljarder euro 2023, och en stor del av denna minskning berodde på förfall och förtida återbetalningar inom ramen för våra riktade långfristiga refinansieringstransaktioner. Under årets lopp avslutade vi även återinvesteringar inom ramen för APP-programmet (program för köp av tillgångar). I december tillkännagav vi också en gradvis utfasning av återinvesteringar inom ramen för PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin).

Samtidigt som vi konsoliderade framstegen i kampen mot inflation gjorde vi framsteg vad gäller att beakta klimatrelaterade risker inom vårt uppdrag. I mars publicerade vi den första klimatrelaterade finansiella rapporteringen av Eurosystemets innehav av företagsobligationer. Koldioxidintensiteten i våra återinvesteringar av företags­tillgångar minskade med cirka två tredjedelar under tolvmånadersperioden från oktober 2022 när vi började omfördela dessa värdepapper mot sådana från emittenter med bättre klimatprestanda.

Under 2023 såg vi betydande framsteg på ett annat område som är avgörande för vårt arbete – betalningar. I mars lanserade vi vårt nya T2-system för stora betalningar. T2 bidrar till harmonisering och effektivitet på Europas finansmarknader genom att införa ett nytt bruttoavvecklingssystem i realtid – som ersätter Target2, som varit i drift sedan 2007 – och till att effektivisera likviditetshanteringen av centralbankspengar.

Vi inledde även förberedelsefasen av projektet för en digital euro. Denna fas inleddes i november efter en givande tvåårig utredningsfas och kommer att lägga grunden för en eventuell utgivning av en digital euro. En digital euro skulle komplettera kontanter, inte ersätta dem. Kontanter är fortfarande det vanligaste betalningsmedlet bland euroområdets invånare och en klar majoritet anser att det är viktigt att ha möjlighet att betala med kontanter.

Det är delvis därför som ECB håller på att förbereda en ny serie eurosedlar – den mest påtagliga och synliga symbolen för europeisk enighet. ECB-rådet valde ut ”Europeisk kultur” och ”Floder och fåglar” som två möjliga teman för den nya serien, baserat på resultatet av två offentliga enkäter som genomfördes sommaren 2023. Framöver kommer de europeiska medborgarna att ha möjlighet att uttrycka sina preferenser i fråga om en slutlista över möjliga utformningar. ECB förväntas fatta beslut om den slutliga utformningen 2026.

Under ett år som präglades av ECB:s 25-årsjubileum firade vi även Kroatiens anslutning till euroområdet. När Kroatien införde euron i januari uppgick antalet länder i euroområdet till 20 – nästan dubbelt så många som när den gemensamma valutan först infördes. Euroområdets utvidgning återspeglar att vår monetära union fortsätter att vara attraktiv i en alltmer oförutsägbar värld. Under 2023 låg människors stöd för euron kvar nära rekordhöga nivåer.

Allt detta kunde inte ha gjorts utan ECB-personalens hårda arbete och engagemang för vårt uppdrag, som är att upprätthålla prisstabilitet i euroområdet. Det är en ära att leda dem och denna institution.

Frankfurt am Main, april 2024

Christine Lagarde

Ordförande

Året i siffror

Euroområdets arbetsmarknad var motståndskraftig

Inflationen i euroområdet föll kraftigt

Arbetslösheten i euroområdet var i genomsnitt 6,5 procent under 2023. Den sjönk från 6,6 procent i januari till 6,5 procent i mars och var i stort sett stabil under resten av året.

Inflationen i euroområdet var 2,9 procent i december 2023, en nedgång från 9,2 procent i december 2022. Nedgången hade en allt bredare bas som fördelades över olika komponenter.



ECB höjde styrräntorna ytterligare

Motståndskraften hos bankerna i euroområdet stärktes ytterligare

Under 2023 höjde ECB styrräntorna med ytterligare 200 punkter, vilket resulterade i att räntan på inlåningsfaciliteten var 4 procent. Den åtstramade penningpolitiken fick ett kraftfullt genomslag i ekonomin.

Kärnprimärkapitalrelationen för bankerna i euroområdet var 15,6 procent under det tredje kvartalet. Detta var nära den högsta nivån sedan den europeiska banktillsynen inleddes och återspeglade högre lönsamhet och riskreducering i bankportföljerna.



Betalningspreferenser

ECB inför nya statistikindikatorer för klimatförändring

60 procent av invånarna i euroområdet anser att det är viktigt att kunna betala i kontanter. Samtidigt är det bara strax över hälften av konsumenterna i euroområdet som föredrar att betala med kort eller andra elektroniska betalningsmetoder.

Som en del av sin mer omfattande klimathandlingsplan publicerade ECB tre nya uppsättningar statistikindikatorer för hållbar finansiering, koldioxidutsläpp och fysiska risker.



Europeiska centralbankens 25-årsjubileum

Utfasning av fossila bränslen från portföljer för företagssektorn

Under 2023 firade ECB 25-årsjubileum under mottot ”Värdet av enighet”. I samband med detta kunde ECB visa på framgången med den gemensamma valutan och vilka fördelar den inneburit för Europas invånare.

Koldioxidintensiteten för återinvesteringar minskade med mer än 65 procent under 12-månadsperioden efter det att återinvesteringarna börjat omfördelas i oktober 2022.

1 Inflationen faller kraftigt när ECB:s åtstramning av penningpolitiken fortsätter att få starkt genomslag

Under 2023 utvecklades den globala ekonomin bättre än väntat och fortsatte att växa i måttlig takt. Ökningen drevs främst av den ekonomiska aktiviteten i tillväxtekonomierna och USA, medan de flesta andra utvecklade ekonomier påverkades mer av strama finansieringsförhållanden och betydande geopolitisk osäkerhet. Den globala inflationen föll markant i och med att energiråvarupriserna sjönk, medan det underliggande pristrycket var fortsatt högt. Euron stärktes i nominella effektiva termer samt mot US-dollarn.

I euroområdet försvagades den ekonomiska tillväxten under 2023. Det var framför allt industrisektorn som drabbades av stramare finansieringsförhållanden, höga insatskostnader och svag global efterfrågan, medan tjänstesektorn inledningsvis alltjämt fick stöd från kvardröjande effekter av ekonomins återöppnande efter pandemin. Medan ECB:s räntehöjningar fick ett kraftfullt genomslag i den ekonomiska aktiviteten var arbetsmarknaden fortsatt ganska motståndskraftig. Regeringarna i euroområdet fortsatte att avveckla de stödåtgärder som vidtagits som respons på pandemin och energipris- och inflationschockerna och drog tillbaka en del av sina tidigare finanspolitiska lättnader. Inflationen föll kraftigt i euroområdet, vilket framför allt berodde på att energiinflationen sjönk till negativt territorium när 2022 års kraftiga energiprisuppgångar försvann. Den underliggande inflationen började också avta, vilket understödde en generell inflationsnedgång och återspeglade den avtagande påverkan från tidigare chocker samt ökande effekter av den stramare penningpolitiken. Det inhemska pristrycket ersatte dock det externa trycket som främsta inflationsdrivande kraft då utvecklingen på arbetsmarknaden medförde en stark tillväxt i de nominella löner, med arbetstagare som ville få kompensation för den köpkraft de förlorat till följd av inflationen.

1.1 Den globala ekonomiska aktiviteten ökade i måttlig takt när inflationen sjönk

Den globala ekonomiska tillväxten var måttlig i ett läge med penning­politisk åtstramning och hög osäkerhet

Under 2023 fortsatte den globala ekonomin att öka i måttlig takt. Tillväxten var i stort sett oförändrad jämfört med 2022 och uppgick till 3,5 procent (diagram 1.1).[1] Tillväxten var visserligen dämpad i ett historiskt perspektiv, men blev högre än vad som väntades vid årets början, då den stöttades av starka arbetsmarknader och en kraftig efterfrågan på tjänster trots den fortsatta åtstramningen av penningpolitiken.[2] Den globala ekonomin drevs främst av utvecklingen i tillväxtekonomierna och USA, medan efterfrågan i de flesta andra utvecklade ekonomier tyngdes mer av strama finansieringsförhållanden och utdragna effekter på energipriserna till följd av geopolitiska faktorer. I USA var ekonomin mer motståndskraftig än väntat, vilket kan förklaras av en stabil inhemsk efterfrågan och en stark arbetsmarknad. Oron inom USA:s finansiella sektor i början av året fick ingen större makroekonomisk påverkan. Kinas ekonomiska återhämtning i början av året, som uppstod sedan man lättat på de ytterst restriktiva pandemirelaterade åtgärderna i december 2022, upphörde på grund av en ny nedgång i bostadssektorn samt en svag inhemsk och extern efterfrågan. Den kinesiska ekonomin uppnådde dock regeringens fastställda tillväxtmål på cirka 5 procent.

Diagram 1.1

Global BNP och dess sammansättning

a) Global real BNP-tillväxt

b) Den globala tillväxtens sammansättning

(årliga procentuella förändringar)

(bidrag i procentenheter)

Källor: ECB, beräkningar av ECB:s experter och Makroekonomiska prognoser av ECB:s experter, mars 2024
Anm.: ”Global BNP” omfattar inte euroområdet. Genomsnittet före pandemin avser perioden 2012–2019. Värdena för 2023 är skattningar som bygger på tillgängliga data och de makroekonomiska prognoserna av ECB:s experter från mars 2024.

Den globala handeln försvagades i och med att konsumtionsmönstren normaliserades efter pandemin

Den globala handeln var svag under 2023 då importtillväxten saktade in till 1,2 procent, klart under föregående års tillväxttakt på 5,5 procent och genomsnittet före pandemin på 3,1 procent.[3] Denna avmattning återspeglade tre viktiga trender. För det första inriktades den globala efterfrågan återigen mer på tjänster än på varor när de pandemirelaterade restriktionerna helt fasades ut. För det andra ökade andelen konsumtion, som normalt är mindre handelsintensiv än investeringar, i den inhemska efterfrågan. Slutligen svarade tillväxtekonomier för en större andel av den globala aktiviteten under 2023 och deras handel reagerar i mindre utsträckning på förändringar i den ekonomiska aktiviteten. Trots ökande handelshinder och resultat i företagsundersökningar som tyder på en möjlig förflyttning av globala värdekedjor har stödet för fragmentering i de aggregerade handelsflödena hittills varit begränsade.

Inflationen sjönk men under­liggande pristryck var fortsatt högt

Under 2023 sjönk den årliga inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) bland OECD-länderna exklusive Turkiet från höga nivåer till följd av lägre energipriser. Den sjönk till 3,9 procent i december och för helåret 2023 uppgick den till 5,3 procent, vilket kan jämföras med 7,3 procent 2022 (diagram 1.2, panel a). Inflationen exklusive energi och livsmedel sjönk också men i betydligt mindre omfattning, vilket indikerar att det underliggande pristrycket fortsatt är starkt och brett. Detta var särskilt tydligt i utvecklade ekonomier, där starka arbetsmarknader bidrog till höga lönetillväxtnivåer, vilket gjorde tjänsteprisinflationen mer ihållande (diagram 1.2, panel b).

Diagram 1.2

OECD:s inflation och kärninflation

a) Inflation och dess viktigaste komponenter

b) Inflation i större ekonomier

(årliga procentuella förändringar, månadsdata)

(årliga procentuella förändringar, månadsdata)

Källor: Nationella källor via Haver Analytics, OECD och beräkningar av ECB:s experter.
Anm.: EO: euroområdet, OECD:s inflation omfattar inte Turkiet och beräknas på basis av vikter av nationella KPI och årliga privata slutliga konsumtionsutgifter uttryckt i termer av köpkraftspariteter. Kärninflationen omfattar inte energi och livsmedel. De senaste observationerna avser december 2023.

Energiråvarupriserna sjönk eftersom den låga efterfrågan uppvägde utbudsbegränsningarna

Energiråvarupriserna sjönk under hela 2023 till följd av lägre efterfrågan. Oljepriserna föll med 4 procent eftersom svag efterfrågan på olja i utvecklade ekonomier uppvägde den ökade efterfrågan i Kina sedan nedstängningsåtgärderna lättats. Den låga efterfrågan på olja kompenserade också mer än väl för effekterna av OPEC+-gruppens utbudsminskningar samt utbudsrisker till följd av geopolitiska faktorer, inbegripet sanktionerna mot Ryssland och konflikten i Mellanöstern. Fallet i de europeiska gaspriserna var betydligt större då gaspriserna fortsatte den nedgång som inleddes i slutet av 2022 och sjönk med ytterligare 58 procent under 2023. Den europeiska gaskonsumtionen var lägre än historiska nivåer till följd av lägre efterfrågan från industrin, minskad gaskonsumtion bland hushåll och milda vintermånader. Det stabila utbudet av flytande naturgas (LNG) innebar också att de europeiska länderna kunde inleda uppvärmningssäsongen med fulla gaslager. Trots att den europeiska gasmarknaden var mer stabil jämfört med föregående år ledde utbudsrisker, såsom strejkerna på de australiensiska LNG-terminalerna, fortsatt till perioder av hög prisvolatilitet. Detta visar hur känslig den europeiska gasmarknaden är under omställningen från den ryska gasimporten.

Euron stärktes i nominella effektiva termer samt mot US-dollarn

Euron stärktes i nominella effektiva termer (+3,9 procent) samt mot US-dollarn (+3,4 procent) på basis av årsslutsdata, med påtagliga fluktuationer under året. Växelkursdynamiken påverkades främst av marknadens förändrade förväntningar till följd av omläggningar av penningpolitiken och volatila ekonomiska utsikter. Euron, som inledningsvis skyddades av förbättrade makroekonomiska förhållanden i euroområdet och en snabbare åtstramning av penningpolitiken under första halvåret, började tappa i värde mot US-dollarn i mitten av juli. Dollarförstärkningen var bred och tillskrevs ekonomiska data som överraskat positivt samt marknadsförväntningar om att den penningpolitiska inriktningen i USA skulle vara åtstramande längre än väntat. När inriktningen på nytt bedömdes i slutet av året i ett läge med sjunkande inflationstakter ledde detta till en förnyad appreciering av euron. Jämfört med större handelspartners valutor stärktes euron betydligt mot den turkiska liran, den ryska rubeln, den japanska yenen och den norska kronan. Däremot försvagades euron återigen mot det brittiska pundet, schweizerfrancen och den polska zlotyn.

När det gäller utsikterna för den globala ekonomiska tillväxten var de största riskerna i slutet av 2023 en fortsatt eskalering av geopolitiska spänningar, en starkare avmattning i den kinesiska ekonomin och ett mer ihållande inflationstryck som skulle kräva en stramare penningpolitik än beräknat. Om sådana risker materialiseras skulle den globala ekonomiska aktiviteten minska. De globala råvarumarknaderna var dessutom fortsatt mycket känsliga för utbudsrisker, som i sin tur skulle kunna driva på inflationen och tynga den globala tillväxten under det kommande året.

1.2 Den ekonomiska aktiviteten stagnerar i euroområdet

Euroområdets tillväxt försvagades i och med att effekterna av högre räntor breddades

Euroområdets reala BNP ökade med 0,4 procent 2023, efter att ha ökat med 3,4 procent under 2022 (diagram 1.3). Tillväxten återspeglade positiva bidrag från inhemsk efterfrågan och handelsnetto. Lagerförändringar hade en dämpande inverkan. I slutet av året var produktionen i euroområdet 3,0 procent över nivån före pandemin (det sista kvartalet 2019) och 1,4 procent över nivån under första kvartalet 2022, när Ryssland invaderade Ukraina. Avmattningen i tillväxten under 2023 berodde till stor del på krigets ekonomiska återverkningar, som fick varierande effekter i länderna och återspeglade skillnader i ekonomisk struktur. Medan framför allt industrisektorn påverkades av stramare penningpolitik, höga energipriser och allt svagare global efterfrågan, klarade sig tjänstesektorn relativt väl och gynnades fortfarande av effekterna av återöppnandet efter pandemin. I slutet av året breddades dock försvagningen i tillväxtdynamiken när genomslaget av de högre räntorna spred sig till olika sektorer, vid sidan av spridningseffekter från den svaga industrisektorn till tjänstesektorn.

Diagram 1.3

Euroområdets reala BNP

(årliga procentuella förändringar; bidrag i procentenheter)

Källa: Eurostat.
Anm.: De senaste observationerna avser 2023.

Hushållens konsumtion inriktades mer på tjänster än på varor

Tillväxten i hushållens konsumtion försvagades rejält under 2023. Den stagnerade under det första halvåret när den fortsatta nedgången i varukonsumtionen, som framgår av volymerna i detaljhandeln (diagram 1.4), motverkade en alltjämt positiv efterfrågan på tjänster. Under det tredje kvartalet ökade hushållens konsumtion till följd av tjänstekonsumtionen, som stärktes av kvardröjande effekter av återöppnandet samt återhämtningen i konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror. Den totala varukonsumtionen (som inbegriper delvis varaktiga och icke-varaktiga konsumtionsvaror) fortsatte att minska i och med de stramare finansierings­förhållandena. Totalt sett ökade hushållens konsumtion med 0,5 procent under 2023. Under 2023 stöttades hushållens konsumtion i viss mån av de reala disponibla inkomsterna eftersom den nominella lönetillväxten ökade, inflationen successivt avtog och sysselsättningstillväxten förblev motståndskraftig. Genomslaget av stramare finansieringsförhållanden i den reala ekonomin förefaller dock ha tyngt hushållens konsumtion, eftersom sparandet låg kvar på en hög nivå.

Diagram 1.4

Euroområdets produktion och detaljhandel

(index: juni 2022 = 100)

Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar.
Anm.: Detaljhandeln anges i reala termer. De senaste observationerna avser december 2023 för tjänsteproduktionen, men annars januari 2024.

Investeringarna dämpades av stramare finansieringsförhållanden

Tillväxten i andra investeringar än bygginvesteringar (en proxyvariabel för privata investeringar som inte avser bostäder) saktade in under hela 2023.[4] Under årets första kvartal var det stabil tillväxt till följd av att flaskhalsarna på utbudssidan lättade, men ökningstakten i kvartalssiffrorna avtog gradvis och under det fjärde kvartalet sjönk investeringarna när både den inhemska och utländska efterfrågan försvagades, eftersläpningarna i orderstockarna försvann, företagens vinster bromsade in och finansieringsförhållandena stramades åt. Osäkerheten till följd av bland annat Rysslands krig mot Ukraina och konflikten i Mellanöstern bidrog sannolikt också till att företagen hade lägre incitament att investera. Sett till genomsnittet har dock stora vinster och kassareserver samt minskad skuldsättning stärkt företagens balansräkningar tidigare år och – i kombination med pengar från programmet Next Generation EU (NGEU) som syftar till att stödja digitalisering och klimatrelaterade investeringar – bidragit till att investeringarna uppvisat viss motståndskraft jämfört med andra utgiftskomponenter. Totalt sett ökade andra investeringar än bygginvesteringar med 2,9 procent 2023.

Bygginvesteringarna fortsatte i stort sett att försvagas under hela 2023. Det främsta skälet till detta var de minskade investeringarna i bostadsbyggande till följd av de höga byggkostnaderna, den fortsatta uppgången i bolåneräntor och bankernas åtstramade kreditstandarder, vilket gjorde det svårare för hushåll att få finansiering och dämpade efterfrågan på bostäder. Andra byggsektorer, som bygg och anläggning, var mer motståndskraftiga och understöddes av offentliga infrastruktur­investeringar. Vid utgången av 2023 var bygginvesteringarna 2,1 procent högre än nivån före pandemin och hade minskat med totalt 0,6 procent under 2023.

Euroområdets varuhandelsbalans uppvisade 2023 återigen överskott i och med att priserna för importerad energi var lägre. Exporttillväxten var fortsatt dämpad mot bakgrund av den svaga utländska efterfrågan. Industriexporten stöttades av att flaskhalsarna på utbudssidan lättade, medan kvardröjande effekter av energiutbudschocken och eurons appreciering i effektiva termer bidrog till en svag export. Under det andra halvåret inbegrep det försämrade exportresultatet även tjänsteexporten i och med att den uppdämda efterfrågan efter återöppnandet av den globala ekonomin inte längre gav samma stöd. Efterhand som den inhemska efterfrågan svalnade minskade även euroområdets import på grund av att insatsvaruimporten sjönk när företagen avvecklade sina lager och energiimporten föll. Totalt sett gav handeln ett visst positivt bidrag till euroområdets BNP-tillväxt under 2023.

Arbetsmarknad

Euroområdets arbetsmarknad var överlag fortsatt motståndskraftig under 2023, även om arbetsmarknadsutvecklingen och enkätindikatorer i slutet av året pekade på en inbromsning. Arbetslösheten var i genomsnitt 6,5 procent under 2023. Den sjönk från 6,6 procent i januari till 6,5 procent i mars och var i stort sett stabil under resten av året (diagram 1.5). Den totala sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar stod sig väl i en stagnerande ekonomi och ökade under 2023 med 1,4 procent respektive 1,6 procent. Det genomsnittliga antalet arbetade timmar ökade med endast 0,2 procent under 2023 och låg under det sista kvartalet 2023 1,3 procent lägre än före pandemin, vilket sannolikt berodde på faktorer som hamstring av arbetskraft (det vill säga att företag behåller fler arbetstagare än nödvändigt vid nedgångar) och ökad sjukfrånvaro. Arbetskraftsdeltagandet i åldersgruppen 15–74 år ökade till 65,7 procent under fjärde kvartalet 2023, vilket är 1,1 procentenheter högre än före pandemin. Under det andra halvåret visade efterfrågan på arbetskraft vissa tecken på att lätta, med en vakansgrad som fortfarande låg högt men som gradvis sjönk från den högsta nivån som uppnåddes under andra kvartalet 2022. Även om ECB:s räntehöjningar fortsatte att slå igenom kraftfullt i ekonomin var överlag den totala sysselsättningen och euroområdets arbetsmarknad – som är bland de EU-mål som ECB kan bidra till förutsatt att det inte påverkar prisstabilitetsmålet – fortfarande relativt motståndskraftiga.

Diagram 1.5

Arbetsmarknad

(vänster skala: procentuella förändringar i förhållande till föregående kvartal; höger skala: procent)

Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar.
Anm.: De senaste observationerna avser januari 2024 för arbetslösheten och fjärde kvartalet 2023 för sysselsättningen och antalet arbetade timmar.

1.3 Finanspolitiska åtgärder i ett pressat makroekonomiskt klimat

Det offentliga underskottet i euroområdet minskade i och med att regeringarna började avveckla diskretionära stödåtgärder

Det offentliga underskottet i euroområdet fortsatte att minska under 2023 på en bana som inleddes när pandemin rasade som värst (diagram 1.6).[5] Den gradvisa åtstramningen av finanspolitiken avspeglas även i den finanspolitiska inriktningen, som under 2023 stramades åt något för tredje året i rad.[6] Men hittills har endast lite drygt en tredjedel av 2020 års lättnader återställts (diagram 1.6). Detta innebär att den konjunkturjusterade budgetbalansen fortfarande är långt under nivån före pandemin, vilket beror på varaktiga åtgärder som infördes i samband med pandemin 2020 och det energirelaterade stödet som tillhandahölls från och med 2022.

Diagram 1.6

Saldot i de offentliga finanserna i euroområdet samt finanspolitisk inriktning

(i procent av BNP)

Källor: Eurosystemets makroekonomiska prognoser för euroområdet, december 2023 och ECB:s beräkningar.
Anm.: Från och med 2021 justeras måttet för den finanspolitiska inriktningen på intäktssidan genom att bidrag från NGEU-programmets facilitet för återhämtning och resiliens tas bort eftersom dessa intäkter inte har några makroekonomiska åtstramande effekter.

Det vore lämpligt att strama åt finanspolitiken ytterligare

Sett utifrån hur det såg ut i slutet av 2023 kommer det att vara en utmaning för de finanspolitiska myndigheterna hur man på bästa sätt ska vända de senaste fyra årens sammantagna expansion (diagram 1.7) och minska skuldkvoterna, särskilt med tanke på att det kommer att krävas finanspolitiskt handlingsutrymme framöver i och med den demografiska utvecklingen, den gröna och digitala omställningen samt det geopolitiska läget. Statsbudgetarna för 2024 indikerade en fortsatt finanspolitisk åtstramning i euroområdet. Detta återspeglade till stor del en avveckling av diskretionära finanspolitiska åtgärder som hade införts som respons på energi- och inflationschockerna. Under 2023 bedömdes dessa åtgärder ha uppgått till över 1 procent av BNP, men endast en mindre del väntades vara kvar under 2024. Vissa av de expansiva åtgärder som regeringarna infört under pandemin föreföll dock vara av mer långvarig karaktär, och att döma av 2024 års budgetar lär de inte upphöra inom en snar framtid. Detsamma gällde även för ökade transfereringar och subventioner, men i viss del även för skattesänkningar.

Diagram 1.7

Dekomponering av euroområdets finanspolitiska inriktning och diskretionära åtgärder

(i procent av BNP)

Källor: Eurosystemets makroekonomiska prognoser för euroområdet, december 2023 och ECB:s beräkningar.
Anm.: Från och med 2021 justeras måttet för den finanspolitiska inriktningen på intäktssidan genom att bidrag från NGEU-programmets facilitet för återhämtning och resiliens tas bort eftersom dessa intäkter inte har några makroekonomiska åtstramande effekter. ”Övriga åtgärder” gäller främst åtgärder som införts under pandemin och därefter avvecklats.

Även med tanke på penningpolitiken förefaller det lämpligt att fortsätta strama åt finanspolitiken. Eftersom energikrisen nu till stor del har klingat av bör regeringarna fortsätta att avskaffa de relaterade stödåtgärderna. Detta är avgörande för att undvika att driva upp inflationstrycket på medellång sikt. I annat fall skulle det krävas en stramare penningpolitik. Utöver att avveckla de pandemi- och energirelaterade åtgärderna bör regeringarna generellt sett göra mer för att utveckla en sundare finanspolitisk hållning i syfte att säkerställa att de offentliga finanserna är på en hållbar bana.

EU behöver ett stabilt och trovärdigt ramverk för ekonomisk och finanspolitisk samordning

Ett stabilt EU-ramverk för ekonomisk och finanspolitik samordning är fortfarande helt avgörande. Efter omfattande diskussioner enades Europeiska unionens råd 2023 om en reform av EU:s ramverk för ekonomisk styrning, vilket banade väg för en trepartsdialog mellan Europeiska kommissionen, EU-rådet och Europaparlamentet. 2024 kommer att bli ett viktigt år på väg mot dess genomförande.[7]

1.4 Inflationen sjönk kraftigt under året

Inflationen i euroområdet mätt med det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) var 2,9 procent i december 2023, en nedgång med 6,3 procentenheter från nivån i december 2022. Den föll stadigt under hela året och nedgången visade sig även i den underliggande inflationen efterhand under året. I november nådde inflationen en tillfällig bottennivå på 2,4 procent, den lägsta nivån på över två år (en kraftig nedgång från den högsta nivån på 10,6 procent i oktober 2022) (diagram 1.8). I december steg dock inflationen något på nytt, vilket berodde på att de energirelaterade finanspolitiska åtgärderna sänkt på prisnivåerna ett år tidigare. Samtliga viktiga inflationskomponenter uppvisade nedgångar i inflationen på årsbasis under andra halvåret 2023, vilket återspeglar en minskande påverkan från de tidigare kostnadschockerna och en svagare efterfrågan i ett läge med stramare penningpolitik. Vid årets slut låg dock inflationstakten på årsbasis (exklusive energipriser) betydligt över historiska genomsnitt, medan inflationstakten jämfört med föregående kvartal uppräknad till årstakt redan hade kommit betydligt närmare sådana riktmärken. Prisdynamiken för varor sjönk snabbare än för tjänster, eftersom lättande flaskhalsar på utbudssidan och insatskostnader ledde till betydligt mindre tryck. Tjänsteinflationen ökade fram till mitten av året, vilket berodde på en alltjämt stark efterfrågan efter pandemin, stigande arbetskraftskostnader och tillfälliga faktorer som avsåg finanspolitiska åtgärder. I och med att energi- och livsmedelsinflationen sjönk, minskade också skillnaderna i inflationstakt mellan euroländerna betydligt.

Diagram 1.8

Inflation och dess viktigaste komponenter

(årliga procentuella förändringar; bidrag i procentenheter)

Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar.
Anm.: De senaste observationerna avser december 2023.

Energiinflationen sjönk kraftigt, medan livsmedelsinflationen dämpades

Energiprisutvecklingen stod för över hälften av nedgången i inflationen mellan december 2022 och december 2023. Energiinflationen var fortfarande hög i januari 2023, men hade vid årets slut sjunkit med 25,6 procentenheter till negativt territorium. Detta återspeglade att 2022 års kraftiga grossistprisuppgångar för energi hade lösts upp. Energiinflationen var dock fortfarande något volatil, eftersom grossistmarknaderna för energi var känsliga för händelser som konflikten i Mellanöstern. Under tiden nådde livsmedelsinflationen en topp på 15,5 procent i mars 2023 för att sedan sjunka betydligt under resten av året. Mot årets slut låg den dock fortfarande över 6 procent till följd av fortsatt påverkan från tidigare kostnadschocker, som berodde på energi och andra insatsvaror samt på ett ökat tryck från vinster per enhet och arbetskraftskostnader.

Den underliggande inflationen börjat dämpas, men var fortfarande hög vid årets slut

Kärninflationen – mätt som HIKP-inflation exklusive de volatila energi- och livsmedelskomponenterna – fortsatte att öka under årets första kvartal, men sjönk sedan från en topp på 5,7 procent till 3,4 procent i december. Denna nedgång drevs inledningsvis av inflationen för industrivaror exklusive energi eftersom efterfrågan på varor försvagades i ett läge med stramare finansieringsförhållanden (se avsnitt 1.2) och det ackumulerade trycket från tidigare flaskhalsar på utbudssidan och höga energikostnader började lösas upp. Samtidigt låg tjänsteinflationen kvar på höga nivåer fram till augusti till följd av en fortsatt stark efterfrågan efter ekonomins återöppnande (t.ex. inom kontaktintensiva tjänstesektorer som rekreations- och semestertjänster) och stigande arbetskraftskostnader, särskilt med tanke på att arbetskraftskostnader är en större kostnadspost inom tjänstesektorn än i tillverkningsindustrin. I slutet av året sjönk dock även tjänsteinflationen något och bekräftade den allmänna inflationsnedgången. Den eftersläpande utvecklingen i tjänsteinflationen återspeglade dessutom att många tjänstekomponenter typiskt sett släpar efter den totala inflationen (t.ex. bostäder, posttjänster och hälsovård). Alla övriga indikatorer på underliggande inflation dämpades också betydligt under året, vilket avspeglade de tidigare chockernas avtagande påverkan och den stramare penningpolitikens tilltagande effekt, även om de fortfarande spände över ett brett intervall och de flesta indikatorer fortfarande låg tydligt över nivåerna före pandemin.[8]

Arbetskraftskostnaderna var det viktigaste bidraget till den inhemska inflationen senare under året

Ökningstakten i BNP-deflatorn (ett tillförlitligt mått på det inhemska pristrycket) var i genomsnitt 6,0 procent under 2023. Jämfört med den genomsnittliga importprisinflationen på –2,9 procent avspeglade detta en övergång från externa till inhemska inflationsdrivande faktorer. Även om vinsterna fortfarande utgjorde en betydande del av det inhemska pristrycket vid årsskiftet 2022/2023 (se ruta 2), blev arbetskraftskostnaderna gradvis den dominerande faktorn, givet den starka löneutvecklingen och nedgången i arbetsproduktiviteten (diagram 1.9). Den årliga tillväxten i ersättningen per anställd ökade till i genomsnitt 5,1 procent under 2023 från 4,5 procent under 2022. Dessa nivåer låg betydligt högre än genomsnittet före pandemin (2015–2019) på 1,7 procent, vilket främjades av att arbetsmarknaderna fortfarande var strama (se avsnitt 1.2). Den fortsatta uppgången återspeglade till viss del att arbetstagare sökte kompensation för att de nominella lönerna tidigare förlorat i köpkraft på grund av inflationen. Tillväxttakten i avtalade löner ökade till i genomsnitt 4,5 procent 2023. Skillnaden i förhållande till den faktiska lönetillväxten implicerar att det fortfarande finns en betydande löneglidningskomponent, om än lägre än 2021–2022.[9] Tillväxttakten i både ersättning per anställd och avtalade löner började avta i slutet av året, men tillväxttalen var fortfarande höga och signalerade ett alltför högt nominellt lönetryck vid inledningen av 2024. Detta återspeglade en återhämtning i reallönerna snarare än en destabiliserad löne- och prisdynamik.

Diagram 1.9

Ersättning per anställd i euroområdet

(årliga procentuella förändringar; bidrag i procentenheter)

Källor: Eurostat, ECB och ECB:s beräkningar.

Inflationsförväntningarna på längre sikt sjönk något, men var fortfarande förankrade vid ECB:s tvåprocentsmål

Professionella prognosmakares genomsnittliga inflationsförväntningar på längre sikt, som hade legat på 2,2 procent i slutet av 2022, sjönk till 2,1 procent 2023. Andra enkätdata, t.ex. från ECB:s Survey of Monetary Analysts och Consensus Economics, tydde också på att inflationsförväntningarna på längre sikt var välförankrade omkring ECB:s tvåprocentsmål. Ett marknadsbaserat mått på inflationskompensation på längre sikt (den femåriga inflationsindexerade swapräntan fem år framåt) steg till en topp på 2,7 procent i augusti, men sjönk till 2,3 procent i slutet av december mot bakgrund av nyheten om att den totala inflationen var lägre än väntat samt dämpade ekonomiska tillväxtutsikter (se avsnitt 1.2). Marknadsbaserade mått korrigerade för riskpremier indikerade i alla fall att de ”faktiska” förväntningarna låg mycket nära 2 procent. På konsumentsidan låg medianen av inflationsförväntningarna för tre år framåt kvar på en något högre nivå, 2,5 procent i december. Detta kan eventuellt avspegla en hög osäkerhet, ett negativt stämningsläge i ekonomin och prisnivåer som fortfarande är höga i förhållande till lönerna.[10]

1.5 Betydligt stramare kredit- och finansieringsförhållanden i och med höjda styrräntor

Lägre obligationsräntor trots en stramare penningpolitik återspeglade förändrade förväntningar mot slutet av året

Inflationstrycket var fortsatt högt och ihållande under hela 2023 (se avsnitt 1.4), så ECB fortsatte åtstramningen av penningpolitiken fram till september och höll därefter styrräntorna på restriktiva nivåer för att säkerställa att inflationen återgår till 2-procentsmålet på medellång sikt (se avsnitt 2.1). Den – riskfria – tioåriga overnight index swap-räntan (OIS-räntan) låg runt 3 procent under största delen av året och var som högst 3,3 procent i oktober för att sedan sjunka till i genomsnitt 2,5 procent i december (diagram 1.10). Nedgången i den tioåriga OIS-räntan mot slutet av året berodde på att finansmarknadernas ränteförväntningar sjunkit kraftigt, främst sedan inflationen rapporterats vara lägre än väntat. De sänkta förväntningarna kompenserades endast till viss del med ett ökat terminspåslag. Den långa statsobligationsräntan följde utvecklingen i OIS-räntan mycket nära. Deras spreadar påverkades inte i någon större utsträckning av normaliseringen av Eurosystemets balansräkning (se avsnitt 2.1) och vid årets utgång var spreadarna praktiskt taget desamma som i december 2022. Euroområdets BNP-viktade genomsnitt för tioåriga nominella statsobligationsräntor var 2,7 procent i december 2023, 10 punkter lägre än ett år tidigare.

Diagram 1.10

Långa räntor och upplåningskostnader för företag respektive hushåll (bostadslån)

(procent per år)

Källor: Bloomberg, LSEG och ECB:s beräkningar.
Anm.: Månadsobservationer. Euroområdets tioåriga statsobligationsränta är ett BNP-viktat genomsnitt. Indikatorerna för upplåningskostnaden beräknas genom aggregering av korta och långa bankutlåningsräntor med ett 24 månaders rörligt genomsnitt för nya avtalsvolymer. De senaste observationerna avser december 2023.

Aktiemarknaderna fick draghjälp av lägre riskpremier

Aktiekurserna gick upp under 2023, både i den icke-finansiella sektorn och i banksektorn i synnerhet. Lägre aktieriskpremier gav stöd åt aktiekurserna i ett läge med låg och sjunkande volatilitet trots förhöjda geopolitiska spänningar. Indexet för bankaktier i euroområdet stärktes ytterligare av förväntningar om att bankernas intjäning skulle öka på både lång och kort sikt. Marknadsturbulensen inom banksektorn i USA och Schweiz i mars fick en omfattande negativ påverkan, som dock var tillfällig. I slutet av 2023 var de breda aktieindexen för icke-finansiella företag och banker i euroområdet cirka 12 procent respektive 23 procent över nivåerna i slutet av 2022. Företagsobligationsräntorna sjönk och både investment grade och högavkastande segment låg i genomsnitt lägre i december 2023 än i december 2022, vilket berodde på lägre riskfria räntor i kombination med komprimerade företagsobligationsspreadar.

Penningmängden och bankförmedlingen återspeglade en stramare penningpolitik

Penningmängden (M3) stagnerade, vilket framför allt återspeglade en stramare penningpolitik. Den årliga förändringstakten var bara 0,1 procent i december, efter att ha minskat betydligt under 2023 och tillfälligt även varit nere på negativa nivåer för första gången sedan Monetära unionen upprättades (diagram 1.11). Nedgången berodde på en dämpad kreditutveckling, höga alternativkostnader för att inneha likvida tillgångar och Eurosystemets minskade balansräkning. Även om bankernas balansräkningar överlag var stabila, minskade överskottslikviditeten till följd av att pengar som lånats inom den tredje serien av riktade långfristiga refinansierings­transaktioner återbetalades och att Eurosystemets tillgångsportföljer minskade. Bankernas finansieringskostnader ökade kraftigt, om än mindre än styrräntorna, eftersom bankerna vände sig till dyrare marknads­finansierings­källor och konkurrerade mer aktivt om kundernas inlåning genom att erbjuda högre ränta.

Bankernas utlåningsräntor ökade kraftigt för företag och hushåll när penningpolitiken stramades åt

Den stramare penningpolitiken fortsatte att ha ett kraftigt genomslag på finansieringsförhållandena under 2023. Som framgick av enkätundersökningen om bankernas utlåning i euroområdet genomförde bankerna ytterligare kraftiga skärpningar av sina kreditstandarder (dvs. interna riktlinjer eller kriterier för att bevilja lån) för lån till hushåll och företag. Detta bekräftades av enkätundersökningen om företags tillgång till finansiering för företag och enkätundersökningen om konsumentförväntningar för hushåll. De nominella bankutlåningsräntorna ökade kraftigt även under 2023 och nådde de högsta nivåerna på nästan 15 år. Den sammansatta bankutlåningsräntan för bolån till hushåll var 4,0 procent vid utgången av året, en uppgång med cirka 100 punkter sedan utgången av 2022. Motsvarande ränta för icke-finansiella företag ökade med 180 punkter till 5,2 procent, nästan en dubbelt så stor ökning som för hushåll (diagram 1.10). Höjningarna av utlåningsräntorna var snabbare och mer omfattande än under tidigare perioder av penningpolitisk åtstramning, vilket mestadels återspeglade de snabbare och större styrräntehöjningarna sedan juli 2022. Skillnaderna mellan de olika ländernas utlåningsräntor var fortsatt begränsade, vilket indikerade att förändringarna i ECB:s penningpolitik överfördes smidigt till utlåningsräntorna i hela euroområdet.

Kraftigt försvagad bankutlåning till hushåll och företag

Bankutlåningen till hushåll och företag försvagades markant under 2023, mot bakgrund av stramare kreditförhållanden (diagram 1.11). Nettomånadsflödena för lån vara nära noll under årets tre sista kvartal. Den årliga tillväxttakten i banklån till hushåll uppgick till 0,3 procent i december, vilket framför allt återspeglade nedgången i bolån i ett läge med fallande bostadspriser för första året sedan 2014. Även den årliga tillväxttakten i banklån till företag sjönk och uppgick till 0,4 procent i december. Nettoflödena för den sammanlagda externa finansieringen till företag var på historiskt låga nivåer (diagram 1.12).

Diagram 1.11

M3-tillväxt och kredittillväxt för företag och hushåll

(årliga procentuella förändringar)

Källa: ECB.
Anm.: Företag är icke-finansiella företag. De senaste observationerna avser december 2023.

Diagram 1.12

Nettoflöden av extern finansiering till företag

(årliga flöden i miljarder euro)

Källor: ECB och Eurostat.
Anm.: Företag är icke-finansiella företag. MFI: monetärt finansinstitut. I ”lån från icke-MFI och omvärlden” avses med icke-monetära finansinstitut andra finansförmedlare, pensionsinstitut och försäkringsföretag. ”MFI-lån” och ”lån från icke-MFI och omvärlden” korrigeras för försäljning av lån och värdepapperisering. ”Övrigt” är skillnaden mellan totalsumman och de instrument som ingår i diagrammet och består främst av koncerninterna lån och handelskrediter. De senaste observationerna avser tredje kvartalet 2023. Det årliga flödet för 2023 beräknas som summan av flödena från fyra kvartal, från fjärde kvartalet 2022 till tredje kvartalet 2023.

Ruta 1
Klimatförändringarnas makroekonomiska konsekvenser

I linje med de åtaganden som gjordes under strategiöversynen 2020–2021 arbetar ECB för att få en bättre bild av klimatförändringarnas makroekonomiska konsekvenser och vilka politiska åtgärder som kan begränsa denna påverkan.[11] Dessa insatser är högst relevanta för ECB:s huvuduppgift att upprätthålla prisstabilitet. Eftersom klimatförändringarna är komplexa och effekterna är icke-linjära och mycket osäkra behöver den makroekonomiska analysen utvecklas för att begränsa prognosfel och ge en bild av de strukturförändringar som klimatförändringarna genererar i ekonomin.

Klimatförändringarna påverkar redan inflationen i euroområdet. Enligt ECB-forskning beräknas den extrema sommarvärmen 2022 ha lett till att livsmedelsinflationen i Europa ökade med cirka 0,7 procentenheter under ett år, dvs. fram till 2023 (diagram A).[12] Även tjänsteinflationen kan påverkas av varmare somrar. Detta kan t.ex. ske till följd av att livsmedelspriserna påverkas och att turismrelaterade tjänster är temperaturkänsliga.[13] Högre sommartemperaturer kan få större påverkan på inflationen om det är ett varmare klimat: om en värmebölja som den under 2022 skulle inträffa i 2035 års klimat skulle detta enligt ett pessimistiskt scenario leda till att den genomsnittliga livsmedelsprisinflationen ökade med 1 procentenhet. I ett optimistiskt scenario skulle en liknande värmebölja endast få en marginellt mindre allvarlig effekt (0,8 procentenheter). Stigande temperaturer kommer att få större påverkan på regioner som redan är varmare. Detta innebär att det blir olika inflationseffekter i olika euroländer, vilket skulle göra transmissionen av den gemensamma penningpolitiken till en större utmaning.

Diagram A

Värmeböljors ökande påverkan på livsmedelsinflationen i Europa

(år för värmeböljan, procentenheter)

Källa: Kotz m.fl. (se fotnot 12).
Anm.: Påverkan skattas med global panelregression där månadspriser och högupplösta klimatdata används. Staplarna visar hur mycket livsmedelsinflationen kumulativt avviker från referensscenariot efter 12 månader till följd av extrema temperaturer i juni, juli och augusti. Diagrammet bygger på att elasticiteten för en temperaturökning på 1 °C kombineras med resultaten från 21 globala klimatmodeller. Temperaturerna baseras på en sommar motsvarande 2022 (och ligger alltså i den övre delen av temperaturfördelningen på basis av prognostiserat framtida klimat) och hämtas från klimatmodellers resultat i ett optimistiskt utsläppsscenario (där den globala temperaturökningen år 2100 skulle understiga 2 °C) och ett pessimistiskt scenario (där utsläppen skulle stiga hela nästa århundrade). Påverkan skulle kunna reduceras genom en ambitiös anpassning till varmare klimat.

Extrema väderhändelser leder normalt till att produktionen minskar på kort sikt, men den totala ekonomiska påverkan sträcker sig längre än de direkta och omedelbara effekter som skulle uppstå t.ex. genom förstörda hus, fabriker och maskiner. Det kan exempelvis uppstå störningar i andra regioner eller sektorer till följd av sammanlänkningar i leveranskedjan eller försämrad infrastruktur. Intäktsförluster i drabbade sektorer och lägre produktion resulterar vanligtvis i minskad efterfrågan på produkter och tjänster inom andra sektorer. En annan effekt är ökad osäkerhet, vilket skulle kunna leda till att hushåll och företag omvärderar sin syn på katastrofrisk och därför minska konsumtionen.

På längre sikt kan klimatförändringarna även leda till en mer ihållande minskning av produktionstillväxten.[14] Mindre snö hotar t.ex. överlevnaden för många skidområden i Europa, och vissa regioner vid Medelhavet kan bli för varma för sommarturism, även om det kan gynna en del regioner i norr. Avkastningen från jord- och skogsbruk kommer sannolikt att minska i och med att genomsnittstemperaturerna stiger. Vissa effekter går visserligen att dämpa genom att välja andra grödor, men jordbruksproduktionen kommer sannolikt även att tyngas av mindre förutsägbara temperatur- och regnmönster. När temperaturerna stiger över komfortzonen runt 19–22 °C – vilket sannolikt blir allt vanligare i ett varmare klimat – sjunker arbetstagarnas produktivitet.

En anpassning, dvs. en justering till varmare klimat, skulle kunna bidra till att begränsa de makroekonomiska konsekvenserna. Det skulle t.ex. kunna handla om att installera luftkonditionering för att minska värmestressens påverkan på arbetsproduktiviteten eller att byta grödor för att begränsa produktivitetsförluster i jordbruket. Sådana åtgärder får dock sannolikt konsekvenser för offentliga budgetar och finanspolitiskt utrymme.[15] Försäkringar utgör ännu ett anpassningsverktyg, men redan nu finns det en stor lucka i klimatförsäkringsskyddet i Europa.[16]

För att minska utsläppen i enlighet med Parisavtalets mål och undvika en mer katastrofal global uppvärmning krävs en omfattande strukturomvandling av ekonomin. Kapital och arbetskraft behöver omfördelas både mellan och inom sektorer och även inom enskilda företag (biltillverkare kommer t.ex. att behöva ställa om fabriker från att producera bilar med förbränningsmotorer till att producera batteridrivna elfordon). Hur väl denna omfördelning lyckas beror på om det förs en effektiv omställningspolitik; om marknaderna uppvisar flexibilitet och framför allt om ekonomin har förmåga att finansiera och absorbera de betydande kapitalinvesteringar som krävs, om det utvecklas teknik som ger noll koldioxidutsläpp och om det finns kompetent arbetskraft som kan implementera tekniken.

En analys som visar att de klimatpolitiska åtgärder som hittills har införts har en positiv ekonomisk påverkan ger sannolikt inte hela bilden.[17] Enligt tillgängliga modellbaserade bedömningar av prisutvecklingen för koldioxid påverkas produktion och inflation enbart i begränsad utsträckning.[18] De inkluderade åtgärderna är dock fortfarande långtifrån att uppnå EU:s utsläppsminskningsmål, och omställningens bredare påverkan – inbegripet effekterna av ett stärkt regelverk och skärpta mål – är kanske inte lika enkla att kvantifiera.

Hur snabbt omställningen genomförs är avgörande för de slutliga ekonomiska effekterna: om omställningen skjuts på framtiden kommer det att krävas snabbare och mer radikala politiska förändringar längre fram, vilket ökar sannolikheten för strandade tillgångar och högre strukturell arbetslöshet.[19] Olika omställningspolitik har dessutom olika effekt på produktiviteten.[20] Marknadsbaserade politiska åtgärder – t.ex. koldioxidskatter – påverkar koldioxidintensiva företags produktivitet i mindre utsträckning än icke-marknadsbaserade politiska åtgärder (t.ex. att förbjuda vissa produkter eller processer).

Konkurrenskraften för euroområdets ekonomi påverkas också av vilken omställningspolitik som väljs globalt. Detta inbegriper högre koldioxidpriser samt industripolitik såsom det nya lagpaketet Inflation Reduction Act i USA. EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) kan leda till ”koldioxidläckage”, dvs. att ekonomisk aktivitet och utsläpp flyttas till regioner som inte har lika strikta utsläppskrav. Detta kan reduceras genom noggrann kalibrering av gränsjusterings­mekanismen för koldioxid i kombination med befintliga mekanismer för att förhindra koldioxidläckage.[21]

Överlag påverkar klimatförändringarna och begränsningspolitiken nästan alla aspekter av centralbankernas makroekonomiska analys. Det finns fortfarande viktiga frågor kvar att lösa, t.ex. hur omställningen ska äga rum och vilka strukturförändringar den kommer att leda till i ekonomin, vilken makroekonomisk påverkan som extremvädret kommer att få, vilka risker som snabbare klimatförändringar innebär samt vilken betydelse naturkapital och ekosystemtjänster har.

Ruta 2
Vinster per enhet – vilken roll har de spelat för den senaste tidens inhemska pristryck?

Denna ruta handlar om hur vinsterna per enhet bidrog till dynamiken i det inhemska pristrycket under 2023 ur ett redovisningsperspektiv.

Det inhemska pristrycket var mycket starkt under 2023, men avtog något under året när vinsterna per enhet minskade

Ökningstakten i BNP-deflatorn, som uppvisar en stark samrörlighet med utvecklingen i HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel (HIKPX), kan delas upp i bidrag från enhetsarbets­kostnader, vinster per enhet och skatt per enhet (minus subventioner) (diagram A).[22],[23] Den årliga ökningstakten i BNP-deflatorn fortsatte att stiga kraftigt under 2023, till ett genomsnitt på 6,0 procent, från 4,7 procent under 2022. Detta står i kontrast till genomsnittstakten under perioden 1999–2021 som var 1,6 procent. Efter att ha legat på en historiskt hög nivå, 6,4 procent, under det första kvartalet 2023, började tillväxten avta och uppgick till 5,3 procent under det fjärde kvartalet. Vinsterna per enhet bidrog till uppgången i BNP-deflatorn under flera kvartal under 2022 och 2023 och stod för omkring hälften eller mer av den höga ökningstakten. Detta kan jämföras med perioden 1999–2019 då det genomsnittliga bidraget var något mer än en tredjedel. Bidraget från vinster per enhet minskade därefter kraftigt under 2023, vilket till viss del uppvägde ökningar i bidraget från enhetsarbetskostnader under perioden.

Diagram A

BNP-deflator och bidrag

(årliga procentuella förändringar; bidrag i procentenheter)

Källa: Eurostat och ECB:s beräkningar.

Den starka ökningstakten i vinst per enhet under 2022 och i början av 2023 förklaras av den exceptionella ekonomiska utvecklingen efter pandemin

Vinster per enhet ligger normalt i linje med utvecklingen i konjunkturindikatorer, såsom real BNP. De påverkas dessutom normalt av starka förändringar i bytesförhållandet, t.ex. på grund av kraftiga fluktuationer i import- eller oljepriser. Detta återspeglar att om efterfrågan är starkare i förhållande till den potentiella produktionen, blir det enklare för prissättare att höja priser och vinster per enhet utan att förlora marknadsandelar. Är det däremot chocker i insatskostnaderna, t.ex. genom energipriser, används normalt sett vinsterna åtminstone tillfälligt för att undvika att hela kostnadsökningen förs över till försäljningspriserna. Om den ekonomiska försvagningen under 2022 och 2023 hade drivits av en sjunkande efterfrågan i förhållande till utbudet, skulle både denna försvagning och 2022 års kraftigt försämrade bytesförhållande kopplat till uppgången i importpriser därför ha indikerat en svagare utveckling i vinster per enhet än vad som faktiskt observerades (diagram B). Detta tyder på att andra mekanismer och mer exceptionella faktorer kan ha spelat in under perioden. Ett skäl till att vinsterna per enhet var starka under de här åren var att det rådde obalanser mellan utbud och efterfrågan inom många ekonomiska sektorer. Även om störningar i leveranskedjorna ledde till omfattande utbudsrestriktioner under pandemin, begränsade skuldfinansierade offentliga åtgärder nedgången i ökningstakten för disponibla inkomster och bidrog till ett högt sparande. Detta sparande och den uppdämda efterfrågan i och med detta ledde till att det blev kraftigt ökad efterfrågan inom många sektorer när ekonomin återöppnades efter nedstängningarna. I ett sådant läge med stark aggregerad efterfrågan i förhållande till utbudet kan uttalade ökningar av insatskostnaderna leda till att prissättare höjer sina priser utan att nödvändigtvis ändra sin prissättningsstrategi för påslag. Detta implicerar att det blir ett genomslag för insatskostnaderna och att vinster per enhet står för ett stort bidrag till det inhemska pristrycket, såsom nyligen har observerats.[24]

Diagram B

Vinster per enhet, real BNP och importdeflator

(årliga procentuella förändringar)

Källa: Eurostat och ECB:s beräkningar.
Anm.: De senaste observationerna avser fjärde kvartalet 2023.

Efterhand som de exceptionella faktorerna försvann, kom vinsterna per enhet åter i fas med konjunkturcykeln och återfick sin typiska buffertfunktion

I och med att obalanserna mellan utbud och efterfrågan började avta efter pandemin och kostnadstrycket från energi och andra insatskostnader dämpades betydligt under 2023, började ökningstakten för vinster per enhet minska för att gradvis återgå till mer normala nivåer. När obalanserna mellan utbud och efterfrågan löstes upp blev det svårare att höja marginalerna utan att förlora marknadsandelar. Detta bidrog till mer begränsade ökningar av vinsterna per enhet. Det förändrade klimatet med ett mer måttligt tryck från insatskostnader möjliggjorde en mer begränsad dynamik i försäljningspriserna. Detta innebar att ökningstakten för vinster per enhet beräknades avta även om företag fortsatte med sin strategi att föra vidare insatskostnader och fastställa påslag. Det minskade trycket från insatskostnader kan dessutom ha gjort det lättare för företag att dämpa trycket från arbetskraftskostnader. Den svagare utvecklingen för vinster per enhet är också i linje med det relativt svaga konjunkturläget under 2023. Överlag förefaller vinsterna per enhet ha återfått sin typiska buffertfunktion och motverkar att trycket från höga enhetsarbetskostnader får ett större genomslag på inhemska priser.

2 Penningpolitik i restriktivt territorium

Under 2023 fortsatte ECB att hålla färdriktningen med styrräntehöjningar och höll dem tillräckligt restriktiva för att säkerställa att inflationen återgår till det medelfristiga tvåprocentsmålet inom rimlig tid. Under årets första nio månader höjde ECB räntorna med 200 punkter, vilket innebar att räntan på inlåningsfaciliteten ökade till 4 procent, när ett exceptionellt högt inflationstryck till följd av höga energikostnader spred sig genom ekonomin. Höga livsmedelspriser var också en viktig bidragande faktor. Effekterna av flaskhalsar på utbudssidan och en uppdämd efterfrågan kopplad till upphävda pandemirestriktioner var visserligen inte lika starka som tidigare, men drev fortfarande upp priserna och löneökningstakten växlade upp. ECB:s beslut återspeglade ett databeroende tillvägagångssätt och byggde på bedömningen av inflationsutsikterna på medellång sikt med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Under året visade tillgänglig information i allt högre grad att åtstramningen av penningpolitiken med kraft slog igenom i ekonomin. Inkommande inflationsdata indikerade också att inflationsnedgången fortsatte, framför allt genom de lägre måtten på underliggande inflation. Vid sina sammanträden i oktober och december beslutade ECB-rådet slutligen att lämna ECB:s styrräntor oförändrade.

Som ett led i den normalisering av penningpolitiken som inleddes 2022 fortsatte Eurosystemets balansräkning att minska. Detta påverkades inte av det ytterligare bidrag på 45 miljarder euro som kom från Hrvatska narodna bankas balansräkning sedan Kroatien infört euron den 1 januari 2023. Eurosystemets balansräkning uppgick till 6 900 miljarder euro vid årets slut, en minskning med över 1 000 miljarder euro på ett år och med nästan 2 000 miljarder euro jämfört med den högsta nivån i mitten av 2022. Minskningen berodde främst på förfall och förtida återbetalningar av långfristiga medel som lånats av banker inom ramen för den tredje serien av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III) och understöddes av att faserna med fullständiga och partiella återinvesteringar inom programmet för köp av tillgångar (APP) upphörde under de perioder som inleddes i mars och juli. I december 2023 beslutade ECB-rådet att påskynda normaliseringen av Eurosystemets balansräkning och uttryckte sin avsikt att gradvis fasa ut återinvesteringarna inom ramen för stödprogrammet föranlett av pandemin (PEPP) från och med juli 2024. Efter sitt tillkännagivande i december 2022 arbetade Eurosystemet under 2023 med översynen av sitt operativa styrsystem för korta räntor, som slutfördes i mars 2024.

Under 2023 fortsatte ECB också med den process som inletts 2022 för att successivt avskaffa de pandemirelaterade lättnadsåtgärderna avseende säkerheter, och Greklands kreditbetyg höjdes till investment grade. Under hela 2023 fokuserade Eurosystemet på riskhantering för att säkerställa ett effektivt genomförande av penningpolitiken, bland annat genom att diversifiera de källor för kreditbedömningar som Eurosystemet godkänner. I och med att styrräntorna har höjts för att få ner inflationen drabbades ECB av förluster till följd av negativa ränteintäkter, som till viss del har kompenserats av tidigare upprättade ekonomiska buffertar. ECB:s monetära inkomster väntas öka igen framöver, vilket kommer att stödja dess operativa effektivitet.

2.1 En restriktiv penningpolitik för att få tillbaka inflationen till tvåprocentsmålet

Inflationen var fortfarande 8,6 procent i januari, men trots allt fler utmaningar var ekonomin fortsatt motståndskraftig

I början av 2023 stagnerade den ekonomiska tillväxten i euroområdet, efter en kraftig inbromsning som pågått sedan mitten av 2022. Ekonomin uppvisade dock motståndskraft mot betydande utmaningar i form av dämpad global ekonomisk aktivitet, geopolitisk osäkerhet till följd av Rysslands krig mot Ukraina och hög inflation i kombination med stramare finansieringsförhållanden. I januari sjönk inflationen till följd av lägre energipriser, men låg kvar på en hög nivå, 8,6 procent, även sett till de höga livsmedelspriserna. Detta berodde till viss del på de höga energikostnadernas kraftiga genomslag i hela ekonomin, som även påverkade livsmedelspriserna, parallellt med pandemirelaterade faktorer – som dock var på väg att avta – såsom störningar i leveranskedjan och uppdämd efterfrågan. Även löneökningstakten växlade upp.

ECB-räntorna höjde räntorna i februari och uttryckte sin avsikt att höja dem ytterligare

Med beaktande av de medelfristiga inflationsutsikterna bekräftade ECB-rådet på nytt sin avsikt att tillämpa en restriktiv penningpolitik och höjde ECB:s tre styrräntor med 50 punkter vid sammanträdet i februari. ECB-rådet konstaterade även att det hade för avsikt att höja räntorna med ytterligare 50 punkter vid sammanträdet i mars och skulle utvärdera den fortsatta penningpolitiska banan efter detta. ECB-rådet fortsatte konsekvent att höja räntorna i en stadig takt för att nå nivåer som var tillräckligt restriktiva för att säkerställa att inflationen återgår till det medelfristiga tvåprocentsmålet i rimlig tid. Genom att hålla räntorna på restriktiva nivåer skulle inflationen successivt sjunka genom att efterfrågan dämpades och det skulle också föregripa en varaktig uppväxling i inflationsförväntningarna.

Vid sammanträdet i februari fastställde ECB-rådet även modaliteterna för att minska Eurosystemets värdepappersinnehav inom APP-programmet. Detta följde efter ECB-rådets beslut i december 2022 att inte längre fullt ut återinvestera förfall av värdepapper från och med mars, vilket innebar att APP-portföljen skulle minska med i genomsnitt 15 miljarder euro per månad från mars till juni 2023. Minskningstakten efter detta skulle bestämmas längre fram. Återinvesteringar i företagsobligationer skulle omfördelas mer mot emittenter med bättre klimatprestanda. Även om fokus alltjämt låg på ECB:s prisstabilitetsmål, syftade denna strategi till att bättre väga in klimatrelaterad finansiell risk i Eurosystemets balansräkning och gradvis minska koldioxidutsläppen från innehaven av företagsobligationer i linje med ECB:s sekundära mål om att stödja EU:s allmänna ekonomiska politik, inbegripet insatserna för att begränsa klimatförändringarnas effekter (se ruta 8).

Turbulensen i USA:s banksektor spädde på osäkerheten i Europa och visade att man behövde ett databeroende tillvägagångssätt för räntebesluten

Den turbulens som uppstått i USA:s och Schweiz banksektor ledde till kraftigt ökade spänningar på finansmarknaderna under mars samt till ökad osäkerhet om utsikterna för euroområdets tillväxt och inflation. I ECB:s makroekonomiska prognoser från mars förutsågs dessutom att inflationen skulle ligga på ihållande höga nivåer, särskilt för inflationen exklusive energi och livsmedel, även om den förväntades sjunka under kommande år. I och med att inflationen beräknades ligga alltför högt alltför länge beslutade ECB-rådet att höja ECB:s tre styrräntor med 50 punkter. Den ökade osäkerheten visade också hur viktigt det var att tillämpa ett databeroende tillvägagångssätt för ECB-rådets styrräntebeslut. ECB-rådet klargjorde därför också sin ”reaktionsfunktion” och förklarade att dess räntebeslut skulle vägledas av tre kriterier: inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. ECB-rådet fortsatte också att noga följa spänningarna på marknaderna och var redo att vid behov agera för att bevara prisstabilitet och bidra till finansiell stabilitet i euroområdet. Under de följande månaderna visade det sig att banksektorn i euroområdet kunde stå emot spänningar utanför euroområdet.

Det blev alltmer uppenbart att den restriktiva penningpolitiken hade betydande inverkan på euro­områdets finansierings­förhållanden

Under året blev det allt mer uppenbart att ECB-rådets restriktiva räntepolitik fick ett betydande genomslag i ekonomin. Tidigare räntehöjningar påverkade med kraft euroområdets monetära och finansiella förhållanden – transmissionsmekanismens första faser – och fick gradvis genomslag i hela ekonomin, även om det rådde osäkerhet om eftersläpningarna och styrkan i transmissionen till realekonomin. I april nådde utlåningsräntorna för företag och bolåneräntorna de högsta nivåerna på över ett decennium. Resultatet blev en lägre kreditefterfrågan, vilket i kombination med skärpta kreditkrav ledde till en successiv avmattning i lånetillväxten. I juni återbetalade bankerna merparten av de medel som lånats inom ramen för TLTRO III, vilket ledde till en betydande minskning av överskottslikviditet. Denna minskning utgjorde inget hinder för en smidig penningpolitisk transmission av ränteändringarna till penningmarknadernas riskfria räntor, även om det uppstod en asymmetri mellan reaktionen i fråga om spreaden mellan den korta euroräntan (€STR) och ECB:s ränta på inlåningsfaciliteten. Likviditetsminskningen ledde inte till en smalare spread, även om spreaden hade breddats när likviditeten ökade (se ruta 3).

ECB-rådet fortsatte att höja räntorna eftersom det underliggande pristrycket var fortsatt högt …

Inflationen minskade tydligt. Den sjönk till 6,1 procent i maj från 8,5 procent i februari, med 6,9 procent i mars och 7,0 procent i april. Även om inflationen förväntades sjunka ytterligare mot målet – främst på grund av att den samtidiga åtstramningen av finansieringsförhållanden ledde till en alltmer dämpad efterfrågan – bedömdes pristrycket fortfarande vara alltför starkt under alltför lång tid. ECB-rådet valde därför att genomföra ytterligare två räntehöjningar i följd, med vardera 25 punkter i maj respektive juni.

… avslutade återinvesteringarna i APP från och med juli …

Sedan återinvesteringstakten hade sänkts i mars avslutades återinvesteringarna i APP i juli. Återinvesteringarna i PEPP skulle fortfarande fortsätta till åtminstone utgången av 2024. Samtidigt gav utvecklingen sedan ECB-rådets föregående penningpolitiska sammanträde stöd åt dess förväntan om att inflationen skulle dämpas ytterligare under resten av året, men ligga kvar över målet under en utdragen tidsperiod. Mot denna bakgrund höll ECB-rådet fast vid sin färdriktning om att höja räntorna med ytterligare 25 punkter i juli.

… och sänkte förräntningen av minimireserver till 0 procent igen, för en effektivare penningpolitik

I juli beslutade ECB-rådet även att sänka förräntningen av minimireserver från inlåningsfaciliteten till 0 procent. Syftet med detta beslut var att bevara penningpolitikens effektivitet genom att behålla kontrollen över den penningpolitiska inriktningen och samtidigt säkerställa att räntebesluten fullt ut når penning­marknaderna. ECB-rådet stärkte även penningpolitikens effektivitet genom att sänka de totala räntekostnaderna från reserver och samtidigt uppnå samma grad av monetär restriktion.

Inflationen i augusti visade nästan inga framsteg i förhållande till julinivån på 5,3 procent, och i sina septemberprognoser reviderade ECB-experterna upp inflationsutsikterna för 2023 och 2024, främst på grund av en högre energiprisbana. Vid sammanträdet i september höjde ECB-rådet därför ECB:s styrräntor med ytterligare 25 punkter. Detta innebar att den sammanlagda ökningen under 2023 blev 200 punkter och att inlåningsfacilitetens ränta landade på 4 procent (diagram 2.1).

Diagram 2.1

Förändringar av ECB:s styrräntor

(procentenheter)

Källa: ECB.

… och sade att om styrräntorna hålls på nuvarande nivåer tillräckligt länge skulle detta bidra avsevärt till att inflationen återvänder till målet i rimlig tid

Ekonomin väntades dock bli fortsatt dämpad under de följande månaderna, efter att ha stagnerat under det första halvåret. ECB-rådets åtstramande åtgärder fick allt större effekt på den inhemska efterfrågan. Detta i kombination med utmaningarna för den internationella handeln ledde till att ECB-experterna sänkte sina prognoser för den ekonomiska tillväxten i september 2023. Även om det underliggande pristrycket var fortsatt högt, började dessutom de flesta indikatorer att lätta och den prognostiserade banan för inflation exklusive energi och livsmedel reviderades också ned något. Baserat på denna uppdaterade bedömning ansåg ECB-rådet också att ECB:s styrräntor hade nått nivåer som, om de upprätthölls under tillräckligt lång tid, på ett betydande sätt skulle bidra till att inflationen återgick till målet inom rimlig tid.

Oktober utgjorde slutpunkten för den längsta perioden av på varandra följande räntehöjningar i eurons historia

Efter tio räntehöjningar i följd beslutade ECB-rådet vid sammanträdet i oktober att lämna ECB:s styrräntor oförändrade. Sedan räntehöjningarna inleddes i juli 2022 hade ECB höjt räntan på inlåningsfaciliteten från –0,50 procent till 4 procent i september 2023. Även om inflationen fortfarande beräknades bli ihållande hög till följd av det robusta inhemska pristrycket, fortsatte den att sjunka betydligt i september och föll till 4,3 procent. Denna nedgång åtföljdes av en lättnad i måtten på underliggande inflation. De ökade geopolitiska risker som uppstod från och med oktober till följd av konflikten i Mellanöstern underströk också ytterligare betydelsen av ECB-rådets databeroende tillvägagångssätt för att fastställa vilken styrräntenivå som är lämplig och hur länge restriktionen skulle bestå.

Inflationen sjönk till 2,4 procent i november

När året närmade sig sitt slut fortsatte inflationen att sjunka och uppgick i november till 2,4 procent. Vid sammanträdet i december bedömde ECB-rådet dock att den på kort sikt sannolikt skulle stiga tillfälligt igen på grund av baseffekter. Den underliggande inflationen hade lättat ytterligare. Enligt Eurosystemets makroekonomiska prognoser kommer inflationen åter att börja sjunka successivt igen under 2024. Samtidigt observerades att det inhemska pristrycket var fortsatt högt, främst på grund av en kraftig ökning av enhetsarbetskostnaderna.

ECB-rådet lämnade räntorna oförändrade och beslutade att påskynda normaliseringen av Eurosystemets balansräkning

Vid sammanträdet i december beslutade ECB-rådet därför att lämna styrräntorna oförändrade.

I december beslutade ECB-rådet även att påskynda normaliseringen av Eurosystemets balansräkning. ECB-rådets uttalade avsikt var att fullt ut återinvestera förfall från PEPP-värdepapper fram till mitten av 2024, för att sedan minska portföljen med i genomsnitt 7,5 miljarder euro per månad fram till årets slut och därefter upphöra med återinvesteringarna.

2.2 Eurosystemets balansräkning utvecklas efterhand som penningpolitiken normaliseras

Eurosystemets balansräkning reducerades gradvis, i och med att återinvesteringarna i APP-programmet upphörde och att TLTRO III-transaktionerna förföll

Under 2023 fortsatte Eurosystemets balansräkning den gradvisa minskning som inleddes 2022 i och med normaliseringen av penningpolitiken. Den minskade ytterligare när APP-programmets faser med fullständiga och partiella återinvesteringar upphörde i februari respektive juni. Inom PEPP-programmet fortsatte Eurosystemet med fulla återinvesteringar under hela året. I slutet av 2023 hade balansräkningen minskat till 6 900 miljarder euro, framför allt till följd av förfallande TLTRO III-transaktioner och förtida återbetalningar, samt i viss utsträckning även till följd av att APP-portföljen började minska.

Vid utgången av 2023 uppgick de penningpolitiskt relaterade tillgångarna i Eurosystemets balansräkning till 5 100 miljarder euro, en minskning med 1 200 miljarder euro jämfört med utgången av 2022. Lån till kreditinstitut i euroområdet motsvarade 6 procent av de totala tillgångarna (en minskning från 17 procent i slutet av 2022) och tillgångar förvärvade för penningpolitiska ändamål motsvarade 68 procent av de totala tillgångarna (en ökning från 62 procent vid slutet av 2022). Andra finansiella tillgångar i balansräkningen utgjordes främst av tillgångar i utländsk valuta, guld samt icke-penningpolitiska portföljer i euro.

På skuldsidan minskade det totala beloppet för kreditinstituts reservinnehav och utnyttjande av inlåningsfaciliteten till 3 500 miljarder euro i slutet av 2023 (från 4 000 miljarder euro i slutet av 2022) och motsvarade 51 procent av de totala skulderna (jämfört med 50 procent i slutet av 2022). Sedlar i cirkulation var på en praktiskt taget oförändrad nivå, 1 600 miljarder euro, och stod för 23 procent av de totala skulderna (en ökning från 20 procent).

Efter sitt tillkännagivande i december 2022 arbetade Eurosystemet under 2023 med översynen av sitt operativa styrsystem för korta räntor, som slutfördes i mars 2024.

Diagram 2.2

Utveckling av Eurosystemets konsoliderade balansräkning

(miljarder euro)

Källa: ECB.
Anm.: Positiva siffror avser tillgångar och negativa siffror avser skulder. Linjen för överskottslikviditet visas som en positiv siffra trots att den avser summan av följande skuldposter: bytesbalans utöver kassakrav och utnyttjande av inlåningsfaciliteten.

I och med att Kroatien införde euron den 1 januari 2023 och Hrvatska narodna bankas balansräkning inkluderades i Eurosystemets konsoliderade balansräkning ökade Eurosystemets totala tillgångar och skulder med 45 miljarder euro.

APP- och PEPP-portföljernas fördelning över tillgångsklasser och jurisdiktioner

Avvecklingen av programmen för köp av tillgångar absorberades väl av marknaden

APP består av fyra program för köp av tillgångar: det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer (CBPP3), programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP) och programmet för köp av värdepapper från företagssektorn (CSPP). PEPP infördes 2020 som respons på pandemin. Alla tillgångskategorier som är godtagbara enligt APP är också godtagbara inom PEPP. Ett undantag från kraven på godtagbarhet beviljades tillfälligt för PEPP vad gäller värdepapper som emitterats av Grekland.[25]

I december 2021 bekräftade ECB-rådet sin avsikt att gradvis inleda normaliseringen av sin penningpolitik genom att dra ner på takten för köp av värdepapper till PEPP och därefter APP. ECB-rådet tillkännagav att nettotillgångsköpen inom PEPP skulle upphöra och gav i mars 2022 ett förväntat slutdatum för nettoköpen inom APP. Eurosystemet upphörde med nettoköpen inom PEPP den 1 april 2022 och fortsatte att (fullt ut) återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom programmet. Eurosystemet upphörde med nettoköpen inom APP den 1 juli 2022 och började enbart att (fullt ut) återinvestera förfall av värdepapper. Därefter beslutades att Eurosystemet skulle minska sitt APP-innehav i en måttlig och förutsägbar takt genom att partiella återinvesteringar av förfall av värdepapper gjordes mellan mars och juni 2023. På så sätt säkerställdes att Eurosystemet behöll en kontinuerlig marknadsnärvaro inom APP under den här perioden. Den 15 juni 2023 bekräftade ECB-rådet slutligen att återinvesteringarna i APP skulle upphöra från och med juli 2023. För PEPP fortsatte de fullständiga återinvesteringarna fram till slutet av 2022 och under hela 2023. Den 14 december 2023 tillkännagav ECB-rådet sin avsikt att fortsätta att fullt ut återinvestera förfall från värdepapper som förvärvats inom PEPP under det första halvåret 2024 och att minska PEPP-portföljen med i genomsnitt 7,5 miljarder euro per månad under det andra halvåret 2024, för att därefter upphöra med återinvesteringarna inom PEPP i slutet av det året. Återinvesteringsköpen fortsatte att genomföras smidigt och i linje med rådande marknadsförhållanden.

APP-portföljens storlek låg kvar på en stabil nivå under hela fasen med fullständiga återinvesteringar från juli 2022 till februari 2023. Under fasen med partiella återinvesteringar, från mars till juni 2023, minskade den med 60 miljarder euro, i en genomsnittlig takt på 15 miljarder euro per månad, innan den fullständiga avvecklingen inleddes i juli 2023. Totalt sett minskade APP-innehaven från 3 254 miljarder euro (till upplupet anskaffningsvärde) i slutet av 2022 till 3 026 miljarder euro i slutet av 2023. PSPP stod för merparten av dessa innehav: 2 403 miljarder euro eller 79 procent av det totala APP-innehavet vid utgången av året. I PSPP-programmet genomfördes återinvesteringarna generellt sett i samma jurisdiktion som förfallen ägde rum. Dessutom köpte vissa nationella centralbanker värdepapper som emitterats av EU:s överstatliga institutioner. Den vägda genomsnittliga löptiden för PSPP:s innehav uppgick till 7,0 år i slutet av 2023, med vissa skillnader mellan olika jurisdiktioner. ABSPP stod för mindre än 1 procent (13 miljarder euro) av de totala APP-innehaven vid årets slut, CBPP3 för 9 procent (286 miljarder euro) och CSPP för 11 procent (324 miljarder euro). Köpen av företagsobligationer och säkerställda obligationer gjordes på grundval av referensvärden som återspeglade marknadskapitaliseringen av alla godtagbara utestående företagsobligationer. Eurosystemet fortsatte att omfördela sina köp av företagspapper mot emittenter med bättre klimatprestanda och publicerade sin första klimatrelaterade finansiella redovisning för innehaven av företagspapper inom CSPP och PEPP samt för dess icke-penningpolitiska portföljer – se avsnitt 11.5. Värdepappersköpen inom APP genomfördes på ett smidigt sätt under hela första halvåret 2023. Fasen med partiella återinvesteringar samt upphörandet av köpen absorberades väl av finansmarknaderna och orsakade inga större störningar.

I slutet av 2023 uppgick PEPP-innehaven till 1 700 miljarder euro (till upplupet anskaffningsvärde). Innehaven av säkerställda obligationer stod för mindre än 1 procent (6 miljarder euro) av det totala innehavet, företagssektorns innehav stod för 3 procent (46 miljarder euro) och den offentliga sektorns innehav för 97 procent (1 614 miljarder euro).[26] Den vägda genomsnittliga löptiden för PEPP:s värdepappersinnehav i den offentliga sektorn uppgick till 7,3 år i slutet av 2023, med vissa skillnader mellan olika jurisdiktioner.

Inlösen av värdepapper från den privata sektorn inom APP och PEPP uppgick till 80 miljarder euro 2023, medan inlösen av värdepapper från den offentliga sektorn inom PSPP och PEPP uppgick till 438 miljarder euro. Återinvesteringarna inom APP och PEPP uppgick till 36 miljarder euro för värdepapper från den privata sektorn och 271 miljarder euro för värdepapper från den offentliga sektorn. Med tanke på att inlösenbeloppen var omfattande och ojämnt fördelade utjämnades återinvesteringarna i den offentliga sektorn mellan jurisdiktioner och över tid för att säkerställa en regelbunden och balanserad marknadsnärvaro, med vederbörlig hänsyn till marknadens prisbildning och funktionssätt. Denna utjämningsmekanism ledde till att PEPP-innehaven tillfälligt avvek ytterligare från fördelningen enligt Eurosystemets fördelningsnyckel, men detta återställdes till stor del i slutet av utjämningsperioden, som är det kalenderår då inlösen äger rum.

De tillgångar som förvärvats inom PSPP, CSPP, CBPP3 och PEPP fortsatte att göras tillgängliga för värdepappersutlåning för att stödja likviditeten på obligations- och repomarknaden. Under 2023 förbättrades förhållandena på repomarknaden betydligt jämfört med föregående år, vilket återspeglades i mindre utlåningsvolylmer.

Utvecklingen inom Eurosystemets refinansieringstransaktioner

I slutet av 2023 var det utestående beloppet för Eurosystemets refinansierings­transaktioner 410 miljarder euro, vilket motsvarar en minskning med 914 miljarder euro jämfört med slutet av 2022. Förändringen avspeglar främst frivilliga förtida återbetalningar (312,5 miljarder euro) och transaktioner som förföll till betalning (612,9 miljarder euro) inom TLTRO III-serien. Den viktade genomsnittliga löptiden för likviditet som tillhandahållits genom utestående refinansieringstransaktioner i Eurosystemet minskade från ungefär 10,5 månader vid utgången av 2022 till 5,2 månader vid utgången av 2023.

Gradvis utfasning av lättnadsåtgärder för säkerheter i samband med pandemin

I mars 2022 tillkännagav ECB att pandemirelaterade lättnadsåtgärder för säkerheter gradvis skulle fasas ut. Dessa åtgärder var en central del av ECB:s penningpolitiska respons på pandemin och gjorde det lättare för motparter att få tillgång till Eurosystemets kreditoperationer och ökade volymen av godkända säkerheter. Centralt fokus för åtgärderna var en tillfällig minskning i värderingsavdrag för alla tillgångsklasser med en fast faktor på 20 procent samt på tillfälliga utvidgningar av ramverken för ytterligare kreditfordringar (ACC) som införts av vissa nationella centralbanker.

Den gradvisa utfasningen inleddes i juli 2022. Som ett andra steg fasades den tillfälliga sänkningen av värderingsavdrag för omsättbara och icke omsättbara tillgångar ut fullständigt genom att det infördes en ny plan för värderingsavdrag, med start från den 29 juni 2023. Därmed återgick ECB till att tillämpa samma risktoleransnivå för kreditoperationer som gällt före pandemin.[27]

Ett tredje steg i utfasningen av pandemirelaterade lättnadsåtgärder för säkerheter kommer att bli en omfattande översyn av ACC-ramverket. Vissa nationella centralbanker avslutade sina nationella ACC-ramverk helt eller delvis under 2023 eller dessförinnan.[28] I november 2023 tillkännagav ECB att kortfristiga skuldinstrument inte längre skulle vara godtagbara säkerheter enligt riktlinjen om tillfälliga åtgärder i fråga om säkerheter[29] samt även några specifika funktioner i ACC-ramverken. Dessutom beslutades att återinföra 25 000 euro som lägsta nivå för att inhemska kreditfordringar skulle godtas som säkerhet för inhemskt bruk samt att förlänga giltigheten för ACC-ramverken med deras kvarvarande funktioner, fram till åtminstone slutet av 2024. Dessa beslut kommer att genomföras under 2024.

I september 2023 uppgraderades Greklands kreditbetyg från kreditkvalitetssteg 4 till steg 3 på Eurosystemets harmoniserade kreditvärderingsskala (från BB+ till BBB–), vilket innebar att alla skuldinstrument som emitterats av grekiska staten klassificerades som investment grade.[30] För skuldinstrument emitterade av grekiska staten, vilka tidigare omfattades av ett undantag i enlighet med riktlinjen om tillfälliga åtgärder som berör säkerheter, gäller därför från och med september 2023 godtagbarhetskriterierna i det allmänna ramverket för säkerheter.

Utveckling i godtagbara omsättbara tillgångar och mobiliserade säkerheter

Det nominella värdet av godtagbara omsättbara tillgångar ökade med 1 200 miljarder euro under 2023 och nådde 18 300 miljarder euro i slutet av året (diagram 2.3). Den största tillgångsklassen utgjordes fortfarande av statspapper (9 900 miljarder euro). Andra tillgångsslag omfattade företagsobligationer (1 900 miljarder euro), säkerställda bankobligationer (1 800 miljarder euro) och icke-säkerställda bankobligationer (2 000 miljarder euro). Regionala värdepapper (603 miljarder euro), värdepapper med bakomliggande tillgångar (600 miljarder euro) och andra omsättbara tillgångar (1 400 miljarder euro) stod vardera för en relativt liten del av de godtagbara tillgångarna.

Diagram 2.3

Utveckling i godtagbara omsättbara tillgångar

(miljarder euro)

Källa: ECB.
Anm.: Tillgångsvärden är nominella belopp. Diagrammet visar medelvärdena av månadsslutsdata för varje period.

Mellan justeringen av de räntor som gällde för TLTRO III i november 2022 och slutet av 2023 återbetalade motparterna 80 procent av sina utestående lån, vilket åtföljdes av en betydande minskning av de mobiliserade säkerheterna, med över 900 miljarder euro (diagram 2.4). Efter de förtida återbetalningarna mellan november 2022 och januari 2023 demobiliserade motparterna framför allt statsobligationer, som har en relativt hög alternativkostnad och kan användas vid privat repofinansiering. Under 2023 demobiliserade de även över 250 miljarder euro i säkerställda obligationer och värdepapper med bakomliggande tillgångar. Löptiden för TLTRO III-transaktionen i juni 2023 åtföljdes även av en stor minskning i mobiliserade säkerheter (omkring 300 miljarder euro), vilket motsvarade 60 procent av den nettokredit som återbetalades den dagen. Två tredjedelar av denna nedgång i mobiliserade säkerheter berodde dock på den partiella utfasningen av pandemirelaterade lättnadsåtgärder för säkerheter, framför allt utfasningen av vissa ACC-pooler i Frankrike samt upphävandet av den resterade minskningen av värderingsavdraget på 10 procent.

Diagram 2.4

Utveckling i mobiliserade säkerheter

(miljarder euro)

Källa: ECB.
För säkerheter visas medelvärdena av månadsslutsdata för varje period och värdena anges efter värdering och värderingsavdrag. För utestående lån används dagliga data.

2.3 Hanterar finansiella risker i penningpolitiska instrument

Eurosystemet hanterar fortlöpande finansiella risker i samband med att det genomför sina penningpolitiska transaktioner. Syftet med riskhanteringsfunktionen är att uppnå riskeffektivitet, dvs. att uppnå de penningpolitiska målen med lägsta möjliga risk.[31]

Förluster uppstod på grund av obalanser i räntekänsligheten mellan tillgångar och skulder

ECB höjde styrräntorna flera gånger under 2023 för att återföra inflationen till ECB-rådets medelfristiga 2-procentsmål. Detta ledde till att det blev ökade kostnader för skulder i balansräkningarna för Eurosystemets centralbanker, medan de fortfarande hade låga intäkter från sina värdepappersportföljer i APP och PEPP samt TLTRO III. Resultatet blev ett negativt räntenetto, vilket delvis kan kvittas mot finansiella buffertar som har byggts upp under tidigare år. Om dessa buffertar utnyttjas fullt ut redovisas eventuella återstående förluster i balansräkningen. Sådana förluster kan emellertid avräknas mot framtida vinster och påverkar inte förmågan hos centralbankerna i Eurosystemet att fungera effektivt. Över tid förväntas Eurosystemets obalans mellan tillgångar och skulder minska, vilket kommer att förbättra resultaträkningen.[32]

De främsta förändringarna i Eurosystemets ramverk för riskhantering under 2023 var en ytterligare diversifiering av kreditbedömningskällor samt en starkare omfördelning av köpen av värdepapper inom företagssektorn mot emittenter med bättre klimatprestanda.

Ytterligare diversifiering av kreditbedömningskällor

Under 2023 godkändes ytterligare kreditbedömningskällor inom Eurosystemets ramverk för kreditbedömning (ECAF). ECAF är ett ramverk för riskhantering som Eurosystemet använder för att begränsa kreditrisken för tillgångar som används i penningpolitiska transaktioner. Det definierar förfaranden, regler och metoder som garanterar att Eurosystemets krav på hög kreditvärdighet för alla godtagbara tillgångar hela tiden uppfylls. Detta inbegriper att bedöma, godkänna och övervaka olika typer av kreditbedömningskällor.

Bank of Greece interna kreditbedömningssystem godkändes som kreditbedömningskälla

I april 2023 beslutade ECB-rådet att godkänna Bank of Greece interna kreditbedömningssystem, som tillhandahåller bedömningar av grekiska rättsliga enheter i den icke-finansiella sektorn, som kreditbedömningskälla. Dessa bedömningar kan nu användas för att fastställa huruvida kreditfordringar på grekiska icke-finansiella företag är godtagbara som säkerhet för Eurosystemets kredittransaktioner samt vilka värderingsavdrag som gäller för dem. Bank of Greece är nu en av nio nationella centralbanker vars interna kreditbedömningssystem accepteras av ECB-rådet.

Scope Ratings GmbH godkändes som nytt externt institut för kreditbedömning

I november beslutade ECB-rådet att godkänna Scope Ratings GmbH som externt institut för kreditbedömning (ECAI), sedan Eurosystemet gjort en ingående bedömning av den inlämnade ansökan på basis av Eurosystemets godtagbarhetskriterier för externa institut för kreditbedömning. Bedömningen omfattade kvantitativa och kvalitativa kriterier samt eventuell relevant tillsynsfeedback från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma). Så snart Scope Ratings har integrerats i Eurosystemets IT-infrastruktur kommer deras kreditbedömningar att användas tillsammans med kreditbedömningarna från redan godkända externa institut för kreditbedömning (DBRS Morningstar, Fitch Ratings, Moody’s och S&P Global Ratings) för att fastställa om tillgångar i form av säkerheter är godtagbara för penningpolitiska transaktioner samt vilka värderingsavdrag som ska tillämpas.

Hantering av risker vid tillgångsköp inom APP och PEPP

Finansiella risker vid tillgångsköp hanteras fortsatt med hjälp av särskilda ramverk för riskkontroll för respektive tillgångsklass

Under 2023 fortsatte förfall av värdepapper att återinvesteras för penningpolitiska ändamål inom PEPP-programmet samt, fram till slutet av juni, även inom APP-programmet. De finansiella riskerna med dessa program hanteras med hjälp av särskilda ramverk, där man beaktar policymålen med respektive program samt egenskaper och riskprofiler för olika förvärvade tillgångsslag. Ramverken omfattar kriterier för att tillgångarna ska vara godtagbara för köp, kreditriskbedömningar samt förfaranden för tillbörlig aktsamhet, prissättningsstrukturer, referensvärden och limiter. De gällde för nettotillgångsköp och fortsätter att gälla för återinvestering av förfall av värdepappersinnehav samt för innehaven så länge de finns kvar i Eurosystemets balansräkning. Huvuddragen i dessa ramverk sammanfattas i avsnitt 2.3 i ECB:s årsrapport 2022, tabell 2.1 och gäller fortfarande. För värdepapper inom företagssektorn omfördelade Eurosystemet i högre grad sina återinvesteringar av förfall av värdepapper mot emittenter med bättre klimatprestanda från och med det att partiella återinvesteringar började genomföras inom APP-programmet i mars 2023.

Ruta 3
Överskottslikviditetens utveckling och påverkan på eurons icke-säkerställda marknadsränta

I denna ruta undersöks vilka konsekvenser minskningen av Eurosystemets balansräkning fick för penningmarknaden i euro. Den nedgång i överskottslikviditet som den minskade balansräkningen har gett upphov till har inte stört de ändrade ECB-styrräntornas genomslag i icke-säkerställda penningmarknadsräntor. Under 2023 uppstod emellertid en asymmetri mellan hur spreaden reagerade hos den korta euroräntan (€STR) respektive ECB:s ränta på inlåningsfaciliteten, som har varit mindre responsiv vad gäller att återabsorbera överskottslikviditet än tidigare likviditetstillskott. Enligt en preliminär analys kommer detta sannolikt att vara ett kortvarigt fenomen.

Den nya penningpolitiska åtstramningen minskade likviditeten

Eftersom räntan på inlåningsfaciliteten inte längre var negativ och villkoren för TLTRO III hade omkalibrerats, minskade överskottslikviditeten från 4 400 miljarder euro den 27 juli 2022 till 3 300 miljarder euro den 31 december 2023 (diagram A, panel a). Minskningen på 1 100 miljarder euro berodde främst på återbetalningen av 1 700 miljarder euro, som bankerna hade lånat inom TLTRO III. En annan bidragande faktor till nedgången var förfallet av Eurosystemets APP-innehav, där ej återinvesterad inlösen absorberade 300 miljarder euro. I och med utvecklingen av autonoma faktorer frigjordes däremot överskottslikviditet på 900 miljarder euro tillbaka till systemet, vilket återspeglade en nedgång i institutionella kunders icke-penningpolitiska inlåning hos Eurosystemet. Nedgången skedde gradvis, sedan förräntningen av denna inlåning hade justerats.

Lägre likviditet har inte minskat spreaden mellan €STR och räntan på inlåningsfaciliteten

Historiska data tyder på att en betydande nedgång i överskottslikviditet bör resultera i en smalare spread mellan €STR och räntan på inlåningsfaciliteten. Men den senaste tidens minskning i överskottslikviditet har inte lett till att denna spread har minskat (diagram A, panel b). Den ökade fram till andra halvåret 2022 och stabiliserades därefter omkring –10 punkter från och med november 2022. En sådan avvikelse från historiska mönster gör att man kan fråga sig om det rör sig om ett tillfälligt fenomen eller en strukturell förändring.

Diagram A

Överskottslikviditetens utveckling

a) Överskottslikviditet och komponenter

b) Överskottslikviditet och spreaden mellan €STR och räntan på inlåningsfaciliteten

(1 000 miljarder euro)

(x-axel: överskottslikviditet i 1 000 miljarder euro; y-axel: spread i punkter)

Källor: ECB (databas över marknadsoperationer), Bloomberg och Eurosystemets beräkningar.
Anm.: Panel a): Perioden med negativ ränta på inlåningsfaciliteten upphör den 26 juli 2022, när räntan ändras från –0,50 procent till 0,00 procent den 27 juli. Panel b): Perioden med negativ ränta på inlåningsfaciliteten (som åskådliggörs i detta diagram) var den 1 oktober 2019 till den 26 juli 2022. Perioden med nollränta på inlåningsfaciliteten var från 27 juli till den 13 september 2022. Perioden med positiv ränta på inlåningsfaciliteten inleddes den 14 september 2022, när räntan höjdes från 0,00 procent till 0,75 procent.

Pådrivande faktorer

När det tvåledade systemet för förräntning av bankernas överskottsreserver faktiskt avaktiverades i juli 2022 blev ytterligare 1 000 miljarder euro i överskottslikviditet tillgängligt för handel (diagram B, panel a). Under perioden med negativa räntor och efter införandet av det tvåledade systemet i oktober 2019 var i praktiken inte all överskottslikviditet tillgänglig för handel, eftersom en del av Eurosystemets innehav av överskottslikviditet gynnades av en fördelaktig förräntning, dvs. inte omfattades av negativa räntor. Denna fördel försvann när de negativa styrräntorna upphörde i juli 2022. När det frigjordes ytterligare medel som var tillgängliga för handel gynnade det bland annat bankernas handel med inlåning över natten utan säkerhet.

Enligt datasetet för rapportering av penningmarknadsstatistik (MMSR) ökade den icke-säkerställda upplåningen från i genomsnitt 120 miljarder euro per dag under perioden med negativ ränta på inlåningsfaciliteten 2021 och 2022 till 210 miljarder euro mot slutet av 2023, där ökningen omfattade alla motpartssektorer (diagram B, panel b). Återgången till positiva räntor och slutet för det tvåledade systemet ledde därmed till en betydande utbudsökning i segmentet för transaktioner utan säkerhet.

I ett läge med överutbud gynnades bankerna av att ha större marknadsmakt när räntan skulle förhandlas med kunderna. Detta framgår av att det är en större räntespridning i bankernas bidrag till beräkningen av €STR, där majoriteten styrde räntan nedåt. Medan investerare som tillhandahöll medel föredrog korta löptider eftersom de räknade med att ECB skulle höja räntorna, hade bankerna begränsad aptit på korta löptider eftersom de inte ger några fördelar vad gäller lagstadgade likviditetsmått samtidigt som de är ett kostsamt sätt att öka den totala balansräkningen. Banker lägger därför ofta på ett påslag för insättare för att kompensera för den här inlåningens negativa effekt på deras bruttosoliditet. Påslaget hade en nedåtpressande effekt på €STR, framför allt på rapportdatumen vid kvartalsslut och årsslut.

Diagram B

Handelsaktivitet

a) Överskottslikviditet tillgänglig för handel och spread mellan €STR och räntan på inlåningsfaciliteten

b) Icke-säkerställd upplåning efter motpartssektor

(vänster skala: överskottslikviditet i 1 000 miljarder euro; höger skala: spread i punkter)

(miljarder euro)

Källor: ECB (databas över marknadsoperationer, MMSR), Bloomberg och Eurosystemets beräkningar.
Anm.: Panel a): Perioden med negativ ränta på inlåningsfaciliteten upphör den 26 juli 2022, när räntan ändras från –0,50 procent till 0,00 procent den 27 juli. ”Undantagna reserver” avser andelen överskottslikviditet som undantas från negativ förräntning inom det tvåledade systemet. Panel b): Perioden med positiv ränta på inlåningsfaciliteten inleddes den 14 september 2022, när räntan höjdes från 0,00 procent till 0,75 procent. Den omsättning som framgår av diagrammet omfattar all €STR-inlåning över natten, inlåning från icke-finansiella företag, sparkonton och viss annan resterande upplåning med löptider upp till ett år. MMF: penningmarknadsfonder; NFC: icke-finansiella företag. ”Övrigt” omfattar investeringsfonder (exklusive penningmarknadsfonder), pensionsfonder och försäkringsfonder samt resterande sektorer.

Att spreaden inte pressas samman kan vara ett tillfälligt fenomen

Sammanfattningsvis kan det vara ett tillfälligt fenomen att spreaden mellan €STR och räntan på inlåningsfaciliteten inte pressas samman. I ett läge med överutbud behåller nämligen bankerna marknadsmakt att förhandla om priset för kortfristig inlåning för att täcka effekterna på lagstadgade kvoter. €STR och räntan på inlåningsfaciliteten kan fortfarande komma att omjusteras när nivåerna av överskottslikviditet sjunker ytterligare, vilket skulle kunna förändra styrkebalansen mellan kontantefterfrågan och kontantutbud.

3 Europas finanssektor är motståndskraftig, men läget för den finansiella stabiliteten är bräckligt

Bankerna i euroområdet visade sig motståndskraftiga under 2023, särskilt med tanke på bankfallissemangen i USA och Schweiz. De gynnades av framsteg på flera olika fronter i kombination med fortsatta tillsynsinsatser. Läget för den finansiella stabiliteten var dock fortsatt bräckligt eftersom stramare finansiella förhållanden utgjorde en utmaning för realekonomin och finanssektorn. De nationella myndigheterna fortsatte att genomföra eller strama åt makrotillsynsbuffertar för att stärka banksektorn ytterligare. Dessutom stärktes regelverken för banker, finansiell infrastruktur och finansiella innovationer ytterligare för att förbättra det finansiella systemets motståndskraft på längre sikt.

3.1 Den finansiella stabiliteten 2023

Fortsatt bräckligt läge för den finansiella stabiliteten

Läget för den finansiella stabiliteten i euroområdet var fortsatt bräckligt under hela 2023, vilket återspeglade en kombination av utmaningar vad gäller hög inflation, stramare finansiella förhållanden, svagare tillväxtutsikter och nya geopolitiska spänningar i Mellanöstern som ytterligare spädde på effekterna av Rysslands pågående krig mot Ukraina. I mars 2023 utlöste bankfallissemangen i USA och Schweiz en finansiell chock som blev kraftig men kortvarig, tack vare kraftfulla politiska åtgärder som ledde till att farhågorna för den finansiella stabiliteten snabbt gav vika inför andra utmaningar, såsom konsekvenserna av högre räntor och nedåtrisker för tillväxten. ECB:s stigande styrräntor fortsatte att gradvis driva upp finansieringskostnaderna för alla ekonomiska sektorer. Men de förlängda räntebindningstiderna för lån som beviljats under tidigare år i kombination med motståndskraftiga arbetsmarknader och ackumulerat sparande dämpade kreditriskkonsekvenserna av låntagarnas högre upplåningskostnader under hela året. I euroområdet var kvaliteten på bankernas tillgångar överlag fortsatt robust, men deras kreditförluster började stiga, om än från låga nivåer, och andra finansinstitut än banker (NBFI) fortsatte att ställas inför ökad kreditrisk i och med att de fick alltfler sänkta kreditvärderingar i sina obligationsportföljer.

Stramare finansiella förhållanden och högre lånekostnader för hushåll, företag och regeringar

Euroländerna, som hade låst in låga räntenivåer under tidigare år såg, mot bakgrund av ECB:s instrument för transmissionsskydd, en brett baserad ökning av finansieringskostnader under 2023, med begränsad spridning mellan länderna under året. Men eftersom regeringarna behövde ersätta finansiering som förföll till högre ränta var deras finansieringskostnader fortfarande känsliga för utvecklingen av finanspolitiska fundamenta, framför allt risken för finanspolitisk glidning, som skulle kunna blåsa nytt liv i farhågorna för statsskuldernas hållbarhet. Samtidigt kan oönskad, störande dynamik i statsobligationsmarknaden motverkas genom flexibilitet i återinvesteringarna i ECB:s PEPP-program samt genom instrumentet för transmissionsskydd, förutsatt att nödvändiga villkor är uppfyllda.

På liknande sätt gynnades företagssektorn av det låga ränteläget före och under pandemin och hade goda intäkter under 2023. Efterhand som återstramnings­effekterna avtog, kreditförhållandena stramades åt och lånekostnaderna gick upp, ökade företagens sårbarheter. Även om företagskonkurserna fortfarande var på en låg nivå, började de öka under året. Fastighetsföretagen var särskilt utsatta på grund av nedgången på marknaden för kommersiella fastigheter.

Hushållssektorn hade en försämrad betalningsförmåga under 2023, vilket berodde på stigande räntor och den pågående korrigeringen av bostadsmarknaderna. Den branta ökningen av lånekostnader från och med starten av den penningpolitiska cykeln hade en tydligt negativ effekt på efterfrågan på bolån. En stark arbetsmarknad i kombination med begränsningar i bostadsutbudet bidrog dock till att det blev en ordnad avkylning av bostadsmarknaderna. Värderingarna ligger dock fortfarande högt, vilket tyder på att sårbarheter skulle kunna materialiseras om priskorrigeringarna blir oordnade.

Finansmarknaderna var fortsatt sårbara för negativa överraskningar

När man beaktar flera volatilitetsepisoder under 2023 förefaller den sammantagna prissättningen på finansmarknaderna under året utgå från optimistiska förväntningar om de framtida makrofinansiella utsikterna och bedömdes därför vara sårbar för negativa överraskningar. Medan riskpremierna på företagsobligationsmarknaden föreföll ligga väl i linje med historiska mönster, var de påtagligt komprimerade på aktiemarknaden. Aktiekursernas ovanligt dämpade reaktion på de stigande räntorna bedömdes göra aktier sårbara för en abrupt priskorrigering om den ekonomiska avmattningen skulle visa sig få större negativa effekter än vad investerare räknat med. Stämningsläget på marknaden var dessutom fortfarande mycket känsligt för ytterligare överraskningar vad gäller utsikterna för inflation, tillväxt samt i förlängningen den penningpolitiska banan.

Kärnprimärkapitalrelationen (CET1) för bankerna i euroområdet var 15,6 procent under det tredje kvartalet 2023. Detta var nära den högsta nivån sedan den europeiska banktillsynen inleddes och återspeglade högre lönsamhet och riskreducering i bankportföljerna. Starka kapital- och likviditetsbuffertar bidrog till att upprätthålla förtroendet för euroområdets banksystem under de spänningar som utlösts av bankfallissemangen i USA och Schweiz i början av året. Bankerna i euroområdet ökade dessutom sin avkastning på eget kapital ytterligare till 10,0 procent – den högsta nivån på mer än ett decennium – vilket berodde på bredare räntenettomarginaler eftersom räntorna på tillgångar steg snabbare än finansieringskostnaden. Samtidigt som bankernas intäkter gynnades av dessa medvindar, utsattes de sannolikt för risk från tre motvindar: i) kombinationen av högre inflation, stigande lånekostnader och ett försämrat makroekonomiskt klimat kunde få negativ inverkan på bankernas tillgångskvalitet, vilket redan hade börjat visa sig i form av begynnande tecken på allt fler konkurser och betalningsdröjsmål, ii) skärpta kreditkrav ledde till minskad efterfrågan på lån och flödena av ny utlåning sjönk till den lägsta nivån sedan 2015 och iii) finansieringskostnaderna föreföll vara på uppåtgång när de aggregerade inlåningsräntorna började krypa uppåt – särskilt för inlåning med fast löptid – och marknadsfinansieringskostnaderna började bli allt dyrare. Trots dessa utmaningar visade 2023 års EU-omfattande stresstest som utfördes av Europeiska bankmyndigheten (EBA) att bankerna kunde väntas uppvisa fortsatt motståndskraft mot allvarligt negativa chocker.

NBFI-sektorn var fortsatt sårbar för likviditets- och kreditrisker

Sektorn för andra finansiella aktörer än banker (NBFI) fortsatte att vara relativt stabil under 2023, med fortsatta inflöden till fonder för statsobligationer och investment grade-företagsobligationer. Detta bidrog till att öka absorptionen av räntebärande värdepapper som emitterats av stater och företag. Under året arbetade samtidigt NBFI-enheter aktivt för att sänka sin samlade kreditriskexponering genom en fortlöpande riskdämpningsprocess där de ombalanserade sina investerings­portföljer mot förhållandevis säkrare tillgångar. De var dock fortfarande sårbara för kreditrisk. I och med den höga ekonomiska osäkerheten och de stramare finansiella förhållandena riskerade NBFI-sektorn att drabbas av omvärderings­förluster till följd av sänkta kreditbetyg i obligationsportföljer samt konkurser. Sektorn var också fortsatt exponerad mot likviditetsrisk, med likviditetsbuffertar i eget kapital och obligationsfonder som fortfarande var låga sett till de stramare finansiella förhållandena. Eftersom likviditetsinnehaven i de olika segmenten av NBFI-sektorn fortfarande låg på dämpade nivåer fanns det en risk att plötsliga utflöden från investeringsfonder, stora marginalsäkerheter eller upphörande försäkringar skulle leda till att NBFI-sektorn tvingades till försäljning av tillgångar. Fastighetsfonder var fortfarande särskilt exponerade för omvärderingsförluster och investerarutflöden, inte minst med tanke på utmaningarna i sektorn för kommersiella fastigheter. Att detta segment uppvisade en sådan instabilitet var särskilt oroande med tanke på hur viktigt det är för fastighetssektorn och hur det kan förstärka riskerna för den sektorn.

Under 2023 fortsatte banker, fonder och försäkringsbolag i euroområdet att ställas inför utmaningar som hänger samman med klimatförändringarna. Cyberrisker behövde också följas noga. I och med att klimatförändringarna allt oftare leder till stora naturkatastrofer och alltmer omfattande skador i samband med detta har försäkringspremierna gått upp samtidigt som det är begränsad tillgång på försäkringar mot klimatrelaterade risker.[33] Detta visade på risken med en ökad förekomst av klimatchocker som gör det ännu svårare för skadeförsäkringsbolag att få lönsamhet i verksamheten och leder till ännu större luckor i skyddet (andelen ekonomiska förluster som inte täcks av försäkringar), något som kan komma att inverka negativt på den makroekonomiska situationen och den finansiella stabiliteten.

3.2 Makrotillsyn – skyddar finanssektorns motståndskraft under turbulenta makrofinansiella förhållanden

Nationella myndigheter fortsatte att införa eller strama åt makrotillsyns­buffertar

ECB har i uppdrag att bedöma de nationella myndigheternas förslag till makrotillsynsrelaterade kapitalåtgärder för banker i de länder som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen. Framför allt har ECB befogenhet att vid behov vidta strängare kapitalåtgärder. ECB, som under 2023 noga har följt de olika ländernas makrotillsynsinriktning, såg dock inget behov av detta eftersom flera länder redan hade infört nya makrotillsynsåtgärder eller skärpt sina befintliga åtgärder för att stärka banksystemens motståndskraft mot ackumulerade sårbarheter och nedåtrisker.

Upprätthåller det finansiella systemets motståndskraft och främjar riktade makrotillsynsåtgärder

Makrotillsynsbuffertar bör upprätthållas för att bevara bankernas motståndskraft om förhållandena i banksektorn skulle försämras

Farhågorna för den finansiella stabiliteten kom under 2023 mer att handla om konsekvenser av de högre räntorna och nedåtrisker för tillväxten. Sett i ett makrotillsynsperspektiv drev de stramare finansiella förhållandena på en fortsatt nedgång i den finansiella cykeln, men systemriskerna materialiserades inte. Anmärkningsvärt nog var bankernas kapitalpositioner fortsatt starka, även om nivån av kapitalutrymme varierade mellan banker och länder, och begränsningar i kreditgivningen inte var kopplade till bankernas kapitalkrav. Framöver kan högre lånekostnader och ett försämrat makroekonomiskt klimat äventyra de icke-finansiella sektorernas skuldbetalningsförmåga och gradvis försämra bankernas tillgångskvalitet. Detta i kombination med lägre lånevolymer och stigande finansieringskostnader kan inverka negativt på bankernas lönsamhet och motståndskraft.

Mot denna bakgrund fortsatte de nationella myndigheterna att under 2023 skärpa makrotillsynen för att stärka bankernas motståndskraft. Detta underlättades av bankernas lönsamhet och kapitalutrymme, som fortfarande var högt i genomsnitt, trots ett besvärligt makrofinansiellt klimat. Vissa nationella myndigheter aktiverade den kontracykliska kapitalbufferten för att hantera sårbarheter kopplade till uppbyggnaden av kreditrisk och skapa ytterligare makrotillsynsutrymme i form av kapitalbuffertar som kan frigöras. Under 2023 var det åtta länder som införde eller stramade åt den kontracykliska bufferten, vilket innebar att det sammanlagt var 14 länder som hade infört eller tillkännagett en positiv kontracyklisk buffert i slutet av året. Dessutom hade sammanlagt elva länder infört eller tillkännagett antingen en bred eller en sektorsspecifik systemriskbuffert[34], medan banker i tio länder fick högre O-SII-buffertar, till viss del på grund av ECB:s reviderade golvmetod.[35] Slutligen behöll 15 länder låntagarbaserade åtgärder för att förhindra att bankerna tog alltför stora risker vid utlåning till hushåll.

ECB informerade om sina analyser av och synpunkter på aktuella makrotillsyns­frågor under 2023. I kapitlen om makrotillsyn i maj- och novembernumren av Financial Stability Review underströk ECB vikten av att behålla makrotillsynsbuffertar om förhållandena i banksektorn skulle försämras.[36] ECB förklarade även varför nuvarande låntagarbaserade åtgärder behövde vara kvar och fortsätta att fungera som strukturella säkerhetsmekanismer för att säkerställa att utlåningskraven inte försämras och att låntagarna är fortsatt motståndskraftiga. ECB föreslog även att höga lönsamhetsnivåer i banksektorn skulle kunna vara en möjlighet för vissa länder att införa ytterligare riktade ökningar av makrotillsynsbufferterna, förutsatt att procykliska effekter kunde undvikas. Sist men inte minst avgav ECB yttranden där man förklarade varför det skulle kunna få negativa konsekvenser för den finansiella stabiliteten om det infördes extraordinära skatter för kreditinstitut i vissa länder.[37]

Erfarenheterna från pandemin visar att makrotillsynsbuffertar som kan frigöras bör få en stärkt funktion

ECB ägnade ett nummer av Macroprudential Bulletin åt att diskutera det eventuella införandet av en positiv neutral nivå för den kontracykliska bufferten. Erfarenheterna från pandemin visar överlag att makrotillsynsbuffertar som kan frigöras behöver få en mer framträdande funktion för att på ett effektivt sätt hantera negativa system­chocker som kan inträffa oberoende av var ett land befinner sig i den finansiella eller ekonomiska cykeln. I slutet av 2023 hade redan sex länder infört eller tillkännagett ramverk för att fastställa en positiv neutral nivå.[38] Dessa ramverk baserades på olika tillvägagångssätt som resulterade i varierande positiva neutrala nivåer. På medellång sikt skulle det vara önskvärt att fastställa de positiva neutrala nivåerna i bankunionens länder på ett mer harmoniserat sätt, eftersom det skulle stärka enhetlighet och ett effektivt beslutsfattande och samtidigt skapa utrymme för tillräcklig nationell flexibilitet. Vad gäller NBFI-sektorn fortsatte ECB att kräva omfattande politiska åtgärder för att ta ett helhetsgrepp på sårbarheterna i denna sektor. Dessa åtgärder bör utgå från befintliga ramverk och bygga på en stark internationell samordning.

Samarbete med Europeiska systemrisknämnden

ESRB fortsatte att analysera potentiella källor till systemrisk och offentliggjorde en rekommendation om kommersiella fastigheter

Under 2023 tillhandahöll ECB analys-, statistik-, logistik- och administrationsstöd till Europeiska systemrisknämndens (ESRB) sekretariat. Framför allt var ECB medordförande för ESRB:s arbetsgrupp för instrument (IWG), arbetsgruppen för analys (AWG) och den särskilda arbetsgruppen för stresstestning samt för ECB:s och ESRB:s projektgrupp för klimatriskövervakning. ECB var även medordförande för de flexibla grupper som upprättats under arbetsgruppen för analys/gruppen för makrotillsynsanalys (MPAG) och arbetsgruppen för instrument/gruppen för makrotillsynspolicy (MPPG) vad gäller effekterna av högre inflation och stigande räntor på den finansiella stabiliteten och den flexibla gruppen AWG/MPAG vad gäller systemlikviditet.

ECB stödde även ESRB:s arbete med: i) makrotillsynsverktyg för cyberresiliens,[39] ii) systemkonsekvenser och policyalternativ med avseende på kryptotillgångar och decentraliserad finans,[40] iii) övervakning av sårbarheter som rör andra finansiella aktörer än banker (NBFI),[41] iv) policyalternativ för att hantera risker i företagens skuldsättning och fastighetsfonder,[42] v) sårbarheter i sektorn för kommersiella fastigheter, som också behandlades i en rekommendation från ESRB,[43] och vi) ramverk för makrotillsyn i syfte att hantera klimatrisk.[44] Mer ingående information finns på ESRB:s webbplats och i dess årsrapporter.

3.3 Mikrotillsyn för att säkerställa att enskilda banker är säkra och sunda

Bankerna var fortsatt motstånds-kraftiga tack vare tidigare års framsteg och fortsatta tillsyns-insatser.

Trots det svårare makroekonomiska läget var de europeiska bankerna fortsatt motståndskraftiga under 2023, även efter oron i mars som utlösts av att några regionala banker i USA fallerade. I Europa kulminerade det hela sedan med att UBS övertog Credit Suisse under överinseende av de schweiziska myndigheterna. Vid en särskild datainsamling som utfördes av ECB och EBA rapporterade bankerna 73 miljarder euro i orealiserade nettoförluster för räntebärande värdepapper till bokfört värde. Detta ansågs vara ett begränsat belopp jämfört med de siffror som rapporterats i USA. Förbättrad tillgångskvalitet och lönsamhet hjälpte bankerna att klara den allvarliga konjunkturnedgången i det negativa scenariot i ECB:s stresstest 2023. Att bankerna överlag har motståndskraft kan tillskrivas deras arbete genom åren, deras diversifierade finansiering och goda likviditetsläge samt ECB:s kontinuerliga tillsynsinsatser, t.ex. det arbete som har utförts i fråga om ränterisk i bankboken sedan 2021. I 2023 års översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP) var de totala ÖUP-betygen i stort sett oförändrade. Pelare 2-kraven för CET1-kapital fastställdes till i genomsnitt 1,2 procent, jämfört med 1,1 procent 2022.

Men trots ÖUP-resultaten och de europeiska bankernas rekordstora lönsamhet under 2023 anser ECB att man inte får sänka garden. Den höga lönsamheten skulle på sikt kunna äventyras genom att ECB:s styrräntor gradvis får ett allt större genomslag i bankernas inlåningsräntor, bankernas finansieringskostnader ökar på allt bredare basis samt tillgångskvaliteten försämras i fastighetssektorn och andra räntekänsliga sektorer. ECB fortsätter att inrikta sitt tillsynsarbete på kvarvarande svagheter i riskhantering, styrning och interna kontroller samt på framväxande risker.

Tillsynen blev mer riskbaserad och effektiv

Under 2023 blev ECB:s banktillsyn mer riskbaserad och effektiv. På grundval av sitt interna arbete och expertgruppens rekommendationer införde ECB ett nytt ramverk för risktolerans som ger tillsynsmyndigheterna befogenhet att anpassa och prioritera sina insatser efter just den situation som banken under tillsyn befinner sig i stället för att arbeta på samma sätt med alla. På samma sätt införde ECB ett nytt ramverk för den fleråriga bedömningen i ÖUP, som ger tillsynsmyndigheterna möjlighet att bättre kalibrera hur ingående deras analyser ska vara och hur ofta de ska göras. ECB började även utveckla snabbare och kraftfullare eskaleringsförfaranden, där man utgick från hela skalan av tillsynsverktyg, inklusive viten, t.ex. i fråga om klimat- och miljörelaterade risker.[45]

ECB utfärdade sanktioner för tre banker under 2023.[46]

I december 2023 offentliggjorde ECB tillsynsprioriteringar för 2024–2026, som inriktas på att i) stärka motståndskraften mot omedelbara makrofinansiella och geopolitiska chocker, ii) skynda på korrigeringen av brister vad gäller styrning och hantering av klimat- och miljörelaterade risker, och iii) och fortsätta sin digitala omställning samtidigt som man bygger upp robusta ramverk för operativ motståndskraft.

Som ett led i sina fortsatta strävanden för att förbättra transparensen publicerade ECB under 2023 i) sin metod i fyra steg för att fastställa pelare 2-kravet på riskbasis, ii) den ÖUP-metod för kreditrisk och ÖUP-metod för marknadsrisk som ska tillämpas i 2024 års cykel, och iii) vägledningen om förfaranden för kvalificerade innehav. I januari 2024 offentliggjorde ECB en uppdaterad version av tillsynsmanualen, som senast publicerades 2018.

I april 2023 välkomnade ECB, tillsammans med den gemensamma tillsynsnämnden, Europeiska kommissionens förslag till ett antal lagändringar i det europeiska ramverket för krishantering och insättningsgaranti.

I oktober 2023 utnämndes Claudia Buch till ny ordförande för ECB:s tillsynsnämnd i enlighet med det etablerade institutionella urvalsförfarandet.

Mer ingående information finns på ECB:s webbplats för banktillsyn och i ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2023.

3.4 ECB:s bidrag till politiska initiativ i EU och internationellt

Flera milstolpar uppnåddes i arbetet för att förbättra regelverket

Under 2023 gjordes ytterligare framsteg med att förbättra regelverket för den finansiella sektorn. De största framstegen var i) överenskommelsen om EU:s genomförande av de sista Basel III-reformerna, ii) initiativen för att hantera klimatrelaterade risker och iii) förslaget för att stärka EU:s ramverk för krishantering och insättningsgaranti. Viktiga framgångar nåddes också i fråga om reglering av kryptotillgångar och ett förbättrat regelverk för finansiell infrastruktur, t.ex. vad gäller central motpartsclearing.

Förbättrar regelverken för banker

Bankregleringsarbetet inriktades på genomförandet av Basel III, EU:s agenda för hållbar finansiering samt krishantering

Under 2023 fortsatte ECB att understödja förhandlingarna om EU:s bankpaket, som omfattar ett antal ändringar av kapitalkravsförordningen (CRR)[47] och kapitalkravsdirektivet (CRD)[48] och syftar till att genomföra de sista Basel III-reformerna i EU. I december godkände Europaparlamentets och EU-rådets förberedande organ EU:s bankpaket. De slutliga texterna till kapitalkravs­förordningen och kapitalkravsdirektivet väntas bli antagna i slutet av april 2024 när den rättsliga granskningen är klar. Dessa reformer ska ge EU:s banksystem ytterligare motståndskraft, framför allt genom att öka det kapital som behövs för att täcka exponeringar mot kreditrisk, operativ risk och marknadsrisk. De kommer även att förbättra lådan med tillsynsverktyg, även vad gäller klimatrelaterade risker och andra hållbarhetsrisker.[49] ECB bidrog även till EU:s agenda för hållbar finansiering, bland annat genom att offentliggöra yttranden över ett direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet samt över en förordning om klassificerings­verksamhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-betyg).[50]

Diskussionerna om fullbordandet av bankunionen inriktades på att förbättra EU:s ramverk för krishantering och insättningsgaranti. Den 18 april 2023 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett lagförslag som syftar till att stärka hanteringen av bankkriser i EU och framför allt att förbättra myndigheternas alternativ för att hantera fallissemang i mindre och medelstora banker. ECB var i sitt yttrande[51] mycket positiv till lagförslaget och betonade att det behövdes bättre verktyg och finansierings­möjligheter för krishantering. Vid sidan av det föreslagna lagstiftningspaketet efterlyste ECB ytterligare åtgärder för att fullborda bankunionen. Detta kräver framför allt att det upprättas ett europeiskt insättningsgarantisystem och ett europeiskt ramverk för likviditet vid resolution.

Slutför ett regelverk för kryptotillgångar och insatser mot penningtvätt

Viktiga framsteg gjordes för att reglera kryptotillgångar och förbättra reglerna kring penningtvätt

Under 2023 fortsatte ECB att stödja arbetet för att slutföra och genomföra ett regelverk för kryptotillgångar, både på europeisk och på internationell nivå. Sedan förordningen om marknader för kryptotillgångar[52] hade trätt i kraft i EU i juni lämnade ECB synpunkter om ett antal tekniska standarder som samordnades av Europeiska bankmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. På internationell nivå bidrog ECB till framstegen i internationella forum som Financial Stability Board (FSB), Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) och kommittén för betalningar och marknadsinfrastruktur (CPMI). FSB slutförde sitt globala regelverk för kryptoverksamhet och tillhandahöll övergripande rekommendationer för reglering av kryptoverksamhet och kryptomarknader samt av arrangemang för globala stablecoins. Dessa rekommendationer införlivades i den mer omfattande G20-färdplanen för kryptotillgångar, som antogs i oktober och där ECB också hade bidragit med synpunkter. ECB stödde även BCBS arbete med att skärpa och klargöra aspekter i sin standard för bankernas exponeringar mot kryptotillgångar. Genom dessa justeringar skärps framför allt kriterierna för att stablecoins ska särbehandlas i lagstiftningen.

ECB fortsatte även att bidra aktivt till slutförandet av Europeiska kommissionens föreslagna lagstiftningspaket mot penningtvätt och terrorismfinansiering, som även inbegriper att det ska upprättas en myndighet på EU-nivå för att bekämpa penningtvätt. Som framgick av yttrandena[53] stöder ECB ett nära samarbete och informationsutbyte mellan de tillsynsmyndigheter som arbetar mot penningtvätt och terrorismfinansiering och den europeiska banktillsynen samt mer generellt ett effektivt EU-system för att motverka att EU:s finansiella system missbrukas för penningtvätt och terrorismfinansiering.

Stöder framstegen för en kapitalmarknadsunion och stärker regelverket för NBFI-sektorn

Fortsatta insatser för att komma vidare med kapitalmarknads­unionen och regelverket för NBFI-sektorn

Under 2023 fortsatte lagstiftningsarbetet med initiativ för att fördjupa integrationen av EU:s kapitalmarknader som en del av Europeiska kommissionens handlingsplan för kapitalmarknadsunionen från 2020. Under året bidrog ECB till den offentliga politiska debatten om kapitalmarknadsunionens framtid i olika publikationer och tal.[54] Tillsammans med ordförandena för Eurogruppen, Europeiska investeringsbanken, Europeiska rådet och Europeiska kommissionen publicerade ECB:s ordförande dessutom en debattartikel om kapitalmarknadernas betydelse för att kanalisera Europas besparingar till tillväxt. ECB deltog även aktivt i Eurogruppens diskussioner om framtiden för de europeiska kapital- och finansmarknaderna samt bidrog till lagstiftningsprocessen i samband med översynen av Emir-förordningen.[55]

Dessutom fortsatte ECB att betona vikten av att ta itu med strukturella sårbarheter i NBFI-sektorn och förbättra den relevanta policyramen ur ett makrotillsynsperspektiv. Den senaste tidens stressepisoder i NBFI-sektorn samt policykonsekvenser för likviditetsberedskapen och skuldsättningen i denna sektor diskuterades i Financial Stability Review och Macroprudential Bulletin.[56] ECB deltog även i FSB:s bedömning av vilka konsekvenser som skuldsättningen inom NBFI-sektorn har för den finansiella stabiliteten och bidrog aktivt till det pågående policyarbetet för att förbättra NBFI-sektorns motståndskraft.[57] Vad gäller öppna fonder bidrog ECB till översynen av FSB:s policyrekommendationer för att åtgärda strukturella likviditetsobalanser i sådana fonder.[58]

4 Välfungerande finansiell infrastruktur och betalningar

Eurosystemet spelar en central roll för att utveckla, driva och övervaka finansiell infrastruktur och betalningar. Under 2023 förnyade Eurosystemet sitt system för stora betalningar och fortsatte att utveckla Target-tjänsterna. För att göra de europeiska betalnings- och värdepappersmarknaderna ännu mer integrerade och innovativa uppdaterade Eurosystemet sin strategi för massbetalningar och började analysera hur framväxande teknik kan komma att påverka avvecklingen av stora finansiella transaktioner. I sitt arbete för att undersöka möjligheterna till en digital euro övergick Eurosystemet från utrednings- till förberedelsefasen.

4.1 Target-tjänster

Eurosystemet lanserade sitt nya T2-system för stora betalningar

Den 20 mars 2023 lanserade Eurosystemet sitt nya T2-system för stora betalningar. Detta ersätter Target2-systemet som varit i drift sedan november 2007. Med T2-systemet införs ett system för bruttoavveckling i realtid (RTGS) – en central likviditetshanteringsfunktion som optimerar likviditetshanteringen för samtliga Target-tjänster, med ett antal gemensamma komponenter som används för samtliga Target-tjänster samt utökade öppettider. Migreringen genomfördes mellan den 17 och 20 mars 2023 och alla banker började avveckla i det nya systemet samtidigt måndagen den 20 mars 2023. Det nya systemet är i linje med den internationella standarden för meddelandeutbyte mellan finansiella institut (ISO 20022) och innebär betydande effektivitetsvinster. Med den nya T2-lösningen kan marknadsaktörer dessutom effektivisera likviditetshanteringen av centralbankspengar för sina eurotransaktioner i stora betalningar och massbetalningar samt för värdepappersavveckling.

Omkring 1 000 banker använder T2 för att initiera transaktioner i euro, antingen för egen del eller också för sina kunders räkning. Om man räknar med filialer och dotterbolag kan mer än 40 000 banker världen över nås via T2. Under 2023 behandlade T2 och dess föregångare Target2 i genomsnitt 409 444 betalningar per dag med ett genomsnittligt dagsvärde på 2 200 000 miljarder euro. Detta innebar att den dagliga betalningsvolymen ökade med 2,9 procent jämfört med de betalningar som gjordes i Target2 under 2022.

I och med Kroatiens anslutning till euroområdet migrerade den kroatiska finanssektorn från sitt nationella RTGS-system till Target2/T2 från och med 1 januari 2023. Den kroatiska marknadens anslutning till Target-tjänster fortsatte i juni med migreringen till TIPS-tjänsten (TARGET Instant Payment Settlement) samt i september när den kroatiska värdepapperscentralen (CSD:n) anslöt sig till Target2-Securities (T2S).

Den kroatiska värdepapperscentralen anslöts inom ramen för en våg där fem värdepapperscentraler anslöts till T2S-plattformen, däribland Euroclear Bank, en av världens största värdepapperscentraler, Bulgarian National Bank Government Securities Settlement System and Central Depository AD, den andra värdepapperscentralen som är verksam i Bulgarien, Središnje klirinško depozitarno društvo d.d. (SKDD) i Kroatien och Euroclear Finland. T2S-plattformen kopplar nu samman 24 värdepapperscentraler från 23 europeiska marknader och möjliggör värdepappersavveckling i euro och danska kronor. Migreringsvågen var ett viktigt utvecklingssteg för T2S och Eurosystemet sett i ett operativt, affärsmässigt och strategiskt perspektiv. Det faktum att man nu har lyckats integrera en värdepappers­central (Euroclear Finland) som håller slutinvesterares konton bekräftar än en gång att den finansiella infrastrukturen i Eurosystemet kan stödja samtliga marknader och jurisdiktioner i EU. Sett i ett affärsperspektiv innebär dessutom migreringen av Euroclear Bank att Eurobond-instrument nu finns direkt i T2S och från och med 2024 även i Eurosystemets säkerhetshanteringssystem (ECMS). Under 2023 behandlade T2S i genomsnitt 699 868 transaktioner per dag med ett genomsnittligt dagsvärde på 790,3 miljarder euro.

TIPS fortsatte att spela en viktig roll för utvecklingen av omedelbara betalningar i euro och under 2023 anslöts fler banker och nationella sammanslutningar. Det ökade deltagarantalet i TIPS ledde till att transaktionsvolymen steg med mer än 127 procent jämfört med 2022. Som mest avvecklades 28 miljoner omedelbara betalningar i december 2023 (jämfört med 18,7 miljoner i december 2022). Testningen inför Riksbankens och den svenska kronans anslutning till TIPS för omedelbara betalningar 2024 slutfördes framgångsrikt. Samarbetet mellan Eurosystemet och Danmarks Nationalbank för att ansluta den danska kronan till TIPS (och T2) 2025 fungerade fortsatt smidigt.

I juli 2023 publicerade Eurosystemet en ny prisstruktur för TIPS som trädde i kraft den 1 januari 2024. Denna struktur säkerställer att tjänsten drivs med kostnadstäckning, men utan att gå med vinst. Prissättningen av TIPS syftar samtidigt till att stödja en ökad användning av omedelbara betalningar i Europa. Den här typen av betalningar förväntas också öka med tanke på att Europeiska kommissionen har lagt fram ett lagförslag för att göra omedelbara betalningar i euro tillgängliga för alla invånare och företag som har ett bankkonto i EU och i EES-länderna.

Utöver de tre avvecklingstjänsterna (T2, T2S och TIPS) utvecklar Eurosystemet en ny Target-tjänst, ECMS. Detta ska bli ett enhetligt system för att förvalta de tillgångar som används som säkerhet i Eurosystemets kreditoperationer för samtliga jurisdiktioner i euroområdet. Lanseringen av ECMS har flyttats från april 2024 till november 2024 för att ge användarna mer tid för att slutföra testningen av ECMS-funktioner i en stabil miljö.

4.2 Projektet för en digital euro

ECB lanserade förberedelsefasen i projektet för en digital euro

Den två år långa utredningsfasen i projektet för en digital euro avslutades i oktober 2023. Inventeringen av det arbete som utförts under utredningsfasen låg till grund för ECB-rådets beslut att inleda förberedelsefasen. Att denna nya fas inleds innebär inte i sig något beslut om att ge ut en digital euro. ECB-rådet kan endast överväga ett sådant beslut sedan den rättsliga ramen för den digitala euron har antagits på EU-nivå.

Under utredningsfasen enades Eurosystemet om övergripande utformning och tekniska krav för en digital euro. Till stöd för detta genomfördes prototyparbete för att validera den föreslagna utformningen sett i ett tekniskt perspektiv samt en fokusgruppsundersökning[59] för att få in synpunkter om potentiella användares preferenser och förväntningar. Ett nära och transparent samarbete med marknadsaktörer, andra EU-institutioner och beslutsfattare säkerställde att samtliga berörda parter kunde inkomma med synpunkter på utformning och distributions­alternativ. En marknadsundersökning av tekniska aspekter visade att det fanns tillräckligt många europeiska leverantörer som kunde utveckla lösningar för en digital euro samt en rad olika alternativ för hur arkitektur och teknik skulle kunna utformas.

Den första etappen i förberedelsefasen, som inleddes den 1 november 2023, kommer att pågå i två år och lägga grunden för en eventuell utgivning av en digital euro. Under denna period kommer fokus att ligga på att slutföra regelboken för en digital euro samt välja ut leverantörer som skulle kunna utveckla en plattform och infrastruktur för en digital euro. Eurosystemet kommer även att utföra ytterligare tester och experiment samt fortsätta att samråda med samtliga berörda parter, inklusive allmänheten, för att säkerställa att en digital euro uppfyller högsta standarder i fråga om kvalitet, säkerhet, integritetsskydd och användbarhet.

ECB-rådet kommer att besluta om eventuella fortsatta steg baserat på resultaten av den första etappen av förberedelsefasen och utvecklingen av lagstiftningsprocessen.

4.3 Innovation och integration av finansiell infrastruktur och betalningar

Eurosystemet uppdaterade sin strategi för massbetalningar

I november 2023 publicerade Eurosystemet en uppdatering av sin strategi för massbetalningar mot bakgrund av de stora förändringar som har skett på betalningsområdet under de fyra år sedan strategin lanserades. Framför allt har de stora teknikföretagen utökat sin verksamhet inom betalningsområdet, vilket skulle kunna inverka negativt på Europas strategiska oberoende vad gäller betalningar. Rysslands krig mot Ukraina har också visat på (cyber)riskernas betydelse för kritisk infrastruktur i Europa, även betaltjänster. Det har även skett stora framsteg inom projektet för den digitala euron.

Den uppdaterade strategin har samma huvudmål som tidigare: att utveckla alleuropeiska lösningar för betalningar vid interaktionspunkten (dvs. vid det fysiska försäljningsstället och inom mobil- och e-handelsområdet) samt att ytterligare stärka det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA), främst genom att omedelbara betalningar används fullt ut. Strategin omfattar även ett nytt mål: att öka massbetalningarnas motståndskraft, bland annat genom att ha tillgängliga alternativa betallösningar som en försiktighetsåtgärd. Slutligen framhålls även komplemen­tariteten mellan Eurosystemets strategi för massbetalningar och projektet för den digitala euron, särskilt de olika sätt som en digital euro skulle kunna bidra till att strategimålen uppfylls. En digital euro skulle exempelvis utgöra en alleuropeisk betalningslösning i sig och samtidigt bidra till att privata massbetalningslösningar når ut i hela Europa.

Framsteg med den finansiella integrationen inom post-trading

I linje med sitt mål att främja den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna inom post-trading samt bidra till att kapitalmarknadsunionen uppnås fortsatte Eurosystemets rådgivande grupp för finansiella infrastrukturer för värdepapper och säkerheter (AMI-SeCo) att rapportera om de framsteg som har gjorts på AMI-SeCo-marknaderna (EES-området samt de brittiska och schweiziska marknaderna) vad gäller efterlevnad av standarderna inom T2S harmoniserings­agenda, SCoRE-intiativet (Single Collateral management Rulebook for Europe) (som även krävs för att interagera med ECMS) och standarder för företagshändelser (inklusive standarder för aktieägaridentifiering). Den övergripande efterlevnaden av T2S harmoniseringsstandarder låg fortsatt omkring 90 procent. De fem nya värdepapperscentraler som anslutits till T2S i september 2023 bedömdes ha en hög grad av efterlevnad av T2S harmoniseringsstandarder. I 2023 års efterlevnadsrapport om företagshändelser presenterades även belägg för att framsteg har skett i fråga om standarderna för företagshändelser. I SCoREBoard-rapporten för andra halvåret 2023 konstaterade AMI-SeCo att framstegen i fråga om intressenternas efterlevnad av tillämpliga SCoRE-standarder i vissa fall hade låtit vänta på sig. I och med att startdatumet för Eurosystemets ECMS-system hade flyttats fram till november 2024 enades AMI-SeCo om att senarelägga tidsfristen för efterlevnad av de relevanta SCoRE-standarderna.

För att identifiera kvarvarande hinder för marknadsintegration i fråga om post-trading av värdepapper i EU började AMI-SeCo genomföra en enkät bland egna medlemmar och de nationella intressentgruppernas medlemmar i november 2023. AMI-SeCo lämnade även synpunkter till Europeiska kommissionen och Europeiska rådet om post-trade-aspekter av kommissionens förslag för effektivare gränsöverskridande källskatteförfaranden samt meddelade Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) sina synpunkter om den eventuella förkortningen av den normala avvecklingscykeln på T+2 för värdepapper.

Avslutningsvis har Eurosystemet börjat analysera hur framväxande teknik, däribland tekniken för distribuerade liggare (DLT), skulle kunna påverka avveckling av stora finansiella transaktioner (se ruta 4).

4.4 Tillsyn och rollen som utgivande centralbank

En samlad bedömning av Target-tjänsterna inleddes

Att finansiella infrastrukturer och betalningar i euroområdet är säkra och effektiva är en fortlöpande prioritering för Eurosystemet i dess tillsynsfunktion. Som utgivande centralbank för euron deltar Eurosystemet dessutom i samarbeten som rör finansiella infrastrukturer utanför euroområdet med betydande verksamhet i euro.

Vad gäller tillsynen av Eurosystemets Target-tjänster (se avsnitt 4.1) var några viktiga prioriteringar att övervaka konsolideringsprojektet för T2-T2S före driftstarten i mars 2023 samt anslutningen av nya marknader. Vidare inleddes samlade bedömningar av T2/TIPS i förhållande till förordningen om krav på övervakning för systemviktiga betalningssystem (SIPS-förordningen) samt av T2S i förhållande till CPMI-Ioscos principer i oktober 2023.

Eurosystemet övervakar även andra systemviktiga betalningssystem, däribland EURO1, STEP2-T och MasterCard Clearing Management System (MCMS). Under 2023 fokuserade Eurosystemet på slutförandet av den första samlade bedömningen av MCMS i förhållande till SIPS-förordningen, lanseringen av nya samlade bedömningar av EURO1 och STEP2-T i förhållande till SIPS-förordningen, bedömningen av MCMS i förhållande till tillsynsförväntningarna för finansiell infrastruktur i fråga om cyberresiliens (CROE) samt EURO1-migreringen till ISO 2022-standarden.

Vad gäller betalningsinstrument, betalningsordningar och betalningsarrangemang nådde Eurosystemet 2023 en viktig milstolpe genom att identifiera de betalningsarrangemang som ska stå under överinseende av eller övervakas inom Eurosystemets ramverk för övervakning av elektroniska betalningsinstrument, betalningsordningar och betalningsarrangemang (PISA). Utöver att ansluta enheter som nyligen stått under överinseende av PISA-ramverket genomförde Eurosystemet en samlad bedömning av den första gruppen alleuropeiska ordningar och fortsatte sitt arbete med bevakningen av kortbedrägerier.

Som utgivande centralbank av euron fortsatte Eurosystemet att delta i samarbeten som rör tillsyn och krishantering av finansiella infrastrukturer med betydande verksamhet i euro. Vad gäller centrala motparter (CCP:er) bidrog Eurosystemet till att bedöma förändringar i riskhantering, förslag till utökade tjänster, återhämtningsplaner och resolutionsplaner. När det gäller värdepappersavveckling fortsatte Eurosystemet att lämna synpunkter om den regelbundna utvärderingen av värdepapperscentraler i enlighet med förordningen om värdepapperscentraler samt att förbereda inför framtida auktorisation av enheter som driver finansiella sinfrastrukturer baserade på teknik för distribuerade liggare i enlighet med förordning (EU) nr 2022/858 (förordningen om en pilotordning för distribuerade liggare).

Inom arbetet med cyberresiliens slutfördes översynen av Eurosystemets cyberresiliensstrategi för finansiella infrastrukturer. Information om förbättringar och revideringar kommer att tillkännages i början av 2024. ECBS genomförde dessutom sin återkommande cyberresiliensenkät med 80 finansiella infrastrukturer i EU och inledde en uppföljning med de olika tillsynsmyndigheterna och de övervakade enheterna.

ECB stödde olika globala arbetsflöden som rör övervakning (t.ex. om CCP:ers marginalsäkerhetspraxis, finansiella infrastrukturers skyddsmekanismer för finansiella risker som inte relaterar till deltagares fallissemang och stablecoin-arrangemang) samt det EU-omfattande tillsynsstresstest av CCP:er som samordnades av Esma. ECB publicerade även en översikt över EU-CCP:ers modeller för initial marginalsäkerhet, övervakade fortlöpande hur den ökade marknadsvolatiliteten påverkade CCP:er och deras medlemmar samt anordnade, tillsammans med Deutsche Bundesbank och Federal Reserve Bank of Chicago, 2023 års gemensamma konferens om CCP:ers riskhantering i syfte att främja en diskussion mellan branschen, tillsynsorganen och den akademiska världen.

Eurosystemet bidrar regelbundet till arbetet med att ta fram nya EU-förordningar för finansiella infrastrukturer och betalningar. Under 2023 lämnade Eurosystemet framför allt synpunkter till ECB:s yttrande om översynen av Emir-förordningen. ECB bidrog även aktivt till att utarbeta sekundärlagstiftning till rättsakten om digital operativ motståndskraft, bland annat i fråga om hotstyrd penetrationstestning som utvecklas i enlighet med det europeiska ramverket för hotunderrättelsebaserad etisk red teaming (TIBER-EU).

Ruta 4
Ny teknik för avveckling av centralbankspengar

Eurosystemet analyserar hur framväxande teknik, däribland tekniken för distribuerade liggare (DLT), skulle kunna påverka avveckling av stora finansiella transaktioner. Detta är en del av Eurosystemets arbete för att säkerställa att centralbanker både hänger med i och bidrar till digital innovation vid betalnings- och värdepappersavveckling.

Finanssektorn intresserar sig alltmer för potentiella DLT-tillämpningar, även när det gäller transaktioner som i nuläget avvecklas i centralbankspengar. Om DLT börjar användas på bred front i branschen kan centralbanker behöva agera för att säkerställa att betalningssystemen är välfungerande och att centralbankspengar fungerar som ett monetärt ankare som stöder det europeiska finansiella systemets stabilitet, integration och effektivitet.

Eurosystemet har identifierat fyra konceptlösningar som skulle kunna möjliggöra avveckling i centralbankspengar av institutionella transaktioner där exempelvis värdepappersbenet i transaktionen avvecklas med DLT-baserad infrastruktur (figur A).

Figur A

Konceptlösningar för avveckling i centralbankspengar av transaktioner som är registrerade på DLT-plattformar

Källa: Se Neuhaus, H. och Plooij, M., "Central bank money settlement of wholesale transactions in the face of technological innovation”, Economic Bulletin, utgåva 8, ECB, 2023.
Anm.: Blå linjer, prickar och ikoner står för centralbankspengar. Lila linjer, prickar och ikoner står för värdepapper.

Eurosystemet planerar att genomföra försöksverksamhet med DLT i form av försök med verklig avveckling av centralbankspengar samt experiment där fingerad avveckling utförs i testmiljö. Dessa kommer att utföras med tre lösningar från Eurosystemet som gör det möjligt att avveckla centralbankspengar av institutionella finansiella transaktioner registrerade på DLT-plattformar: Trigger Solution som tillhandahålls av Deutsche Bundesbank, TIPS Hash-Link-lösningen från Banca d’Italia (båda exempel på konceptlösning 1), och Full-DLT Interoperability-lösningen från Banque de France (konceptlösning 2). Marknadsaktörer har bjudits in att skicka in intresseanmälan för att delta i försök och experiment som planeras äga rum mellan maj och november 2024. Parallellt med detta kommer de båda andra konceptlösningarna att analyseras vidare internt inom Eurosystemet.

En särskild marknadskontaktgrupp för DLT har upprättats för att stödja Eurosystemets försöksverksamhet. Gruppen tillhandahåller expertsynpunkter och håller Eurosystemet uppdaterat om framsteg i fråga om användningen av DLT och annan ny teknik på de institutionella finansiella marknaderna.

5 Marknadsoperationer och finansiella tjänster till andra institutioner

Eurosystemet godkände ett nytt ramverk för tillhandahållande av likviditetslinor i euro till centralbanker utanför euroområdet i augusti 2023 och fortsatte att ha flera likviditetslinor till centralbanker utanför euroområdet. På så sätt tillhandahålls en säkerhetsmekanism för marknadsbaserad finansiering. ECB fortsatte att regelbundet erbjuda transaktioner i US-dollar till motparter i euroområdet. Det genomfördes inga ECB-interventioner på valutamarknaden. ECB fortsatte att ansvara för administra­tionen av olika finansiella transaktioner för Europeiska unionens räkning och hade en samordnande funktion vad gäller Eurosystemets reservförvaltningstjänster.

5.1 Utveckling i fråga om marknadsoperationer

Likviditetslinor i euro och utländska valutor

Eurosystemets swap- och repolinor är penningpolitiska instrument. De bidrar till att förhindra att det uppstår spänningar på de internationella finansieringsmarknaderna som motverkar en effektiv penningpolitisk transmission i euroområdet. Tabell 5.1 visar vilka likviditetslinor som var i drift den 31 december 2023.

Under 2023 fortsatte ECB att tillhandahålla likviditet i US-dollar veckovis med sju dagars löptid i samarbete med Federal Reserve System, Bank of Canada, Bank of England, Bank of Japan och Swiss National Bank (nätverket för swaplinor). Från den 20 mars till den 30 april 2023 höjdes frekvensen för likviditetsstödjande operationer i dollar från veckovis till dagligen, samordnat med centralbankerna i nätverket för swaplinor. Syftet med detta var att öka operationens effektivitet och det ledde till att dess funktion som säkerhetsspärr stärktes under en period då det var högt tryck på finansieringsförhållandena i US-dollar. Upplåningen av motparter i euroområdet var begränsad under hela året.

Tabell 5.1

Översikt över likviditetslinor i drift

Motpart utanför euroområdet

Typ av arrangemang

Ömsesidigt

Maximalt lånebelopp (miljoner euro)

Danmarks Nationalbank

Swaplina

Nej

24 000

Sveriges riksbank

Swaplina

Nej

10 000

Bank of Canada

Swaplina

Ja

Obegränsat

People’s Bank of China

Swaplina

Ja

45 000

Bank of Japan

Swaplina

Ja

Obegränsat

Swiss National Bank

Swaplina

Ja

Obegränsat

Bank of England

Swaplina

Ja

Obegränsat

Federal Reserve System

Swaplina

Ja

Obegränsat

Narodowy Bank Polski

Swaplina

Nej

10 000

Magyar Nemzeti Bank

Repolina

Nej

4 000

Banca Naţională a României

Repolina

Nej

4 500

Bank of Albania

Repolina

Nej

400

Andorras finansmyndighet

Repolina

Nej

35

National Bank of the Republic of North Macedonia

Repolina

Nej

400

Central Bank of the Republic of San Marino

Repolina

Nej

100

Källa: ECB.
Anm.: Lista över Eurosystemets likviditetslinor till centralbanker (per den 31 december 2023). Tabellen omfattar inte repolinor som upprättats med centralbanker utanför euroområdet inom ramen för Eurep (Eurosystemets repofacilitet för centralbanker). I dessa fall offentliggjorde inte ECB sina motparter. Inom sitt nya ramverk offentliggör ECB samtliga likviditetslinor sedan den 16 januari 2024.

Den 3 augusti 2023 godkände ECB-rådet ett nytt ramverk för tillhandahållande av likviditetslinor i euro till centralbanker utanför euroområdet efter en fördjupad granskning av det tidigare ramverket och baserat på senare års erfarenheter. Det nya ramverket trädde i kraft den 16 januari 2024 och upprätthåller den roll som likviditetslinor spelar som penningpolitiska instrument, bibehåller de grundläggande delarna av det tidigare ramverket men effektiviserar det och integrerar de befintliga repofaciliteterna i ett enhetligt ramverk kallat EUREP. Swaplinor är tillgängliga för de länder som är mest kreditvärdiga eller systemviktiga sett till euroområdet. Under normala förhållanden kan det vara en annan tillgång till en likviditetslina i euro än under perioder av akut, brett baserad oro på den finansiella marknaden, då det kan vara befogat att upprätta preventiva linor till ett större antal länder. ECB-rådet kommer att fortsätta bedöma förfrågningar om likviditetslinor från fall till fall.

Rapportering om valutainterventioner

ECB genomförde inga interventioner på valutamarknaden under 2023. Sedan eurons start har ECB intervenerat på valutamarknaden två gånger – 2000 och 2011. Information om valutainterventioner publiceras kvartalsvis med ett kvartals fördröjning på ECB:s webbplats och i Statistical Data Warehouse. Uppgifterna som publiceras i denna kvartalstabell återfinns även i tabell 5.2. Om det inte har skett några valutainterventioner under respektive kvartal anges detta uttryckligen.

Tabell 5.2

ECB:s valutainterventioner

Period

Datum

Typ av intervention

Valutapar

Köpt valuta

Bruttobelopp (miljoner euro)

Nettobelopp (miljoner euro)

Kv 3 2000

22/09/2000

Samordnat

EUR/USD

EUR

1 640

1 640

22/09/2000

Samordnat

EUR/JPY

EUR

1 500

1 500

Kv 4 2000

03/11/2000

Unilateralt

EUR/USD

EUR

2 890

2 890

03/11/2000

Unilateralt

EUR/JPY

EUR

680

680

06/11/2000

Unilateralt

EUR/USD

EUR

1 000

1 000

09/11/2000

Unilateralt

EUR/USD

EUR

1 700

1 700

09/11/2000

Unilateralt

EUR/JPY

EUR

800

800

Kv 1 2011

18/03/2011

Samordnat

EUR/JPY

EUR

700

700

Kv 1–kv 4 2021

Kv 1–kv 4 2022

Kv 1–kv 4 2023

Källa: ECB.

Rapporteringsramen omfattar valutainterventioner som har genomförts av ECB unilateralt och samordnat med andra internationella myndigheter samt valutainterventioner ”vid marginalerna” inom växelkursmekanismen (ERM2).

5.2 Administration av EU:s upp- och utlåningstransaktioner

ECB hanterade betalningar för olika EU-låneprogram

ECB ansvarar för administrationen av konton och hanteringen av betalningar i samband med EU:s upp- och utlåningstransaktioner inom ramen för systemet för medelfristigt stöd (MTFA)[60], Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)[61], Europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure)[62], programmet Next Generation EU (NGEU)[63] och programmet för makrofinansiellt stöd till Ukraina (MFA+)[64]. ECB ansvarar även för administrationen av vissa betalningar som uppstår i samband med transaktioner inom ramen för Europeiska finansiella stabilitetsfaciliteten (EFSF)[65] och Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM)[66] samt för hanteringen av alla betalningar i samband med låneavtalet för Grekland[67]. Under 2023 slutförde ECB förberedelserna för att utföra betalningsombudstjänster för Europeiska kommissionen för att därigenom utöka ECB:s nuvarande finanspolitiska ombudstjänster.

Per den 31 december 2023 var det totala utestående nominella beloppet 200 miljoner euro för systemet för medelfristigt stöd, 42,8 miljarder euro för EFSM, 98,4 miljarder euro för Sure och 39,54 miljarder euro för låneavtalet för Grekland. Under 2023 hanterade ECB slutligen utbetalningar och räntebetalningar för NGEU-lån och NGEU-bidrag till och från olika medlemsstater samt MFA+-lån till Ukraina.

5.3 Eurosystemets reservförvaltningstjänster

Ett antal nationella centralbanker i Eurosystemet tillhandahöll tjänster inom ramen för ERMS

Även under 2023 erbjöds en rad olika finansiella tjänster inom ramen för Eurosystemets reservförvaltningstjänster (ERMS), som infördes 2005 för förvaltningen av kunders reservtillgångar i euro. Ett antal nationella centralbanker i Eurosystemet tillhandahåller finansiella tjänster inom detta ramverk ‒ på harmoniserade villkor och i enlighet med marknadsstandard ‒ till centralbanker, monetära myndigheter och offentliga organ utanför euroområdet samt till internationella organisationer. ECB svarar för den övergripande samordningen, kontrollerar så att tjänsterna fungerar smidigt, främjar förändringar som förbättrar systemet och utarbetar rapporter till ECB:s beslutande organ.

I slutet av 2023 hade ERMS 273 rapporterade kundkonton, vilket kan jämföras med 270 i slutet av 2022. De totala tillgodohavandena (inklusive likvida medel och värdepappersinnehav) som förvaltades inom ramen för ERMS under 2023 minskade med cirka 20 procent jämfört med 2022.

6 Kontanter är fortfarande EU-medborgarnas vanligaste betalningsmedel och har låg förfalskningsnivå

Cirkulationen av eurosedlar har påverkats av ECB:s stigande styrräntor eftersom kontanter inte hålls som värdebevarare i samma utsträckning. En klar majoritet av invånarna i Europa tycker att det är viktigt att man kan betala kontant. ECB strävar därför efter att säkerställa att kontanter faktiskt är tillgängliga och accepterade i euroområdet.

Eurosystemet är också fast beslutet att se till så att kontanter förblir så hållbara och miljövänliga som möjligt och har bedömt miljöavtrycket från sedlar som betalningsmedel. Förberedelserna inför utvecklingen av en ny serie eurosedlar är en möjlighet att göra eurosedlarna lättare att relatera till för samtliga européer. Samråd sker därför med allmänheten under hela utformningsprocessen.

6.1 Cirkulation av eurosedlar och säkerställande av att kontanter är tillgängliga och accepterade

Cirkulationen av eurosedlar har påverkats av räntehöjningar

Vid utgången av 2023 uppgick antalet eurosedlar i cirkulation till 29,8 miljarder och det totala värdet till 1 570 miljarder euro. Höjningarna av ECB:s styrräntor sedan juli 2022 har fortsatt att göra det mindre attraktivt att inneha kontanter som värdebevarare, eftersom sedlar inte ger någon ränta. Under 2023 var följaktligen den årliga tillväxttakten mycket låg: 1,2 procent respektive –0,3 procent räknat i antal sedlar respektive sedlarnas värde.

Diagram 6.1

Eurosedlar i cirkulation, antal och värde

(vänster skala: miljarder euro; höger skala: miljarder)

Källa: ECB.

För att upprätthålla kvaliteten på eurosedlarna i cirkulation och förtroendet för dem processade de nationella centralbankerna i Eurosystemet 25,3 miljarder eurosedlar och ersatte 3,3 miljarder utslitna sedlar med nytryckta sedlar.

Värdet av euromynt i cirkulation ökade med 3,2 procent på årsbasis och uppgick till 33,5 miljarder euro vid utgången av 2023, motsvarande 148,2 miljarder euromynt.

Under 2022 genomförde ECB en undersökning av konsumenters betalningsvanor i euroområdet, som visade att 60 procent av invånarna tycker att det är viktigt att man kan betala kontant. För att säkerställa att kontanter faktiskt är tillgängliga och accepterade antog Europeiska kommissionen den 28 juni 2023 ett förslag till förordning om eurosedlars och euromynts ställning som lagliga betalningsmedel. I sitt yttrande över kommissionens förslag uttryckte ECB starkt stöd för att det upprättas tydliga regler för vad som gäller i fråga om obligatorisk acceptans av eurokontanter och detaljhandlares vägran att ta emot kontanter, t.ex. genom ”inga kontanter”-skyltar vid butiksingången. God tillgång till kontanter och acceptans av kontanter är centrala delar i Eurosystemets kontantstrategi 2030. På så sätt ska det säkerställas att eurokontanter fortsätter att vara allmänt tillgängliga samt är attraktiva, tillförlitliga och konkurrenskraftiga, både som betalningsmedel och värdebevarare.

6.2 Studie av eurosedlars miljöavtryck

I PEF-studien beaktas sedlarnas hela livscykel, från råvara till tillverkning, distribution och avyttring

ECB genomförde en studie av produktens miljöavtryck (PEF) specifikt för eurosedlar för att bedöma miljöavtrycket från en persons årliga kontantbetalningar med eurosedlar. Syftet med detta är att säkerställa att kontanter fortsätter att vara så hållbara och miljövänliga som möjligt.

Resultaten visade att miljöavtrycket från en persons årliga användning av eurosedlar motsvarar åtta kilometers bilkörning och endast utgör 0,01 procent av personens totala årliga miljöpåverkan vad gäller konsumtionsaktiviteter.

I PEF-studien undersöktes även framstegen hittills

När sedlar har satts i cirkulation återanvänds de flera gånger. Distributionsfasen, inklusive energiförbrukning och transport, står för den största delen av deras miljöavtryck. Användningen av hållbar bomull i sedelpapperet har lett till att miljöpåverkan från eurosedlar har minskat med nästan 50 procent och att det samlade miljöavtrycket från betalning med eurosedlar har minskat med 3,6 procent jämfört med när man använder konventionell bomull från icke-hållbara källor. Efter övergången till mer ekologisk bomull beräknas det bli ytterligare minskningar. Omfattande forskning och utveckling pågår för att identifiera alternativa metoder för hantering av sedelavfall, t.ex. återvinning och återanvändning av avfallsmaterial.

6.3 Utveckling vad gäller förfalskning av eurosedlar

Förfalskningarna i förhållande till den totala mängden sedlar i cirkulation låg under 2023 på en av de lägsta nivåerna någonsin

Under 2023 togs cirka 467 000 förfalskade eurosedlar ur cirkulation, en av de lägsta nivåerna någonsin i förhållande till den totala mängden sedlar i cirkulation (diagram 6.2). Samma år upptäcktes 16 förfalskade sedlar per miljon äkta sedlar i cirkulation. Trots denna mycket låga andel ökade antalet förfalskade sedlar jämfört med 2022, när antalet förfalskade sedlar var exceptionellt lågt efter covid-19-pandemin. Det är högst osannolikt att någonsin få en förfalskad sedel. De flesta förfalskningar är av låg kvalitet och antingen saknar eller har mycket undermåliga efterbildningar av säkerhetsdetaljer. Sedlar kan kontrolleras med den enkla ”känn-titta-vicka-”metoden, som beskrivs på webbsidan om sedlars säkerhetsdetaljer samt på webbplatserna för de nationella centralbankerna i euroområdet.

Diagram 6.2

Antal årligen upptäckta förfalskningar per 1 miljon äkta sedlar i cirkulation

Källa: ECB.

6.4 Förberedelser inför framtidens eurosedlar

ECB har planer på att utveckla en ny serie eurosedlar så att sedlarna fortsätter att vara väl skyddade mot förfalskningar och dessutom så miljövänliga som möjligt. Denna process återspeglar Eurosystemets åtagande i fråga om kontanter och är en möjlighet att göra eurosedlarna lättare att relatera till för samtliga européer.

För att säkerställa att européernas åsikter återspeglas i framtida utformning sker samråd med allmänheten under hela utformningsprocessen

En tvärvetenskaplig rådgivande grupp – med medlemmar från samtliga euroländer – föreslog en slutlista med teman, som baserades på synpunkter från allmänheten. Därefter valde ECB-rådet ut sju teman och allmänheten bjöds in att uttrycka sina preferenser. På basis av resultaten från de båda offentliga enkäter som genomfördes under sommaren 2023 valde ECB-rådet ”Europeisk kultur” och ”Floder och fåglar” som två möjliga teman för framtida eurosedlar.

Beslutet om slutlig utformning samt om tidpunkt för tillverkning och utgivning av de nya sedlarna väntas komma under 2026

ECB-rådet beslutade dessutom att inrätta en rådgivande grupp som skulle föreslå motiv som kan illustrera de valda temana före utgången av 2024. Därefter kommer en tävling att hållas för att utforma de nya sedlarna. Invånarna i Europa kommer än en gång att ha möjlighet att uttrycka sina åsikter om flera olika utformningsalternativ. Under 2026 väntas ECB ta beslut om den slutgiltiga utformningen samt om tidpunkt för tillverkning och utgivning av de nya sedlarna. När ett beslut om att tillverka nya sedlar har fattats kommer det att dröja flera år innan de första sedlarna ges ut.

7 Statistik

Med de nationella centralbankernas hjälp tar ECB fram, samlar in, sammanställer och sprider ett brett spektrum av statistik och data som behövs som underlag för ECB:s penningpolitik, den finansiella stabiliteten och andra uppgifter som utförs av Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och Europeiska systemrisknämnden. Statistiken används även av myndigheter, internationella organisationer, finansmarknadens aktörer, medier och allmänhet och hjälper ECB att skapa ökad transparens kring sitt arbete.

Under 2023 fokuserade ECB på ny statistik för euroområdet, närmare bestämt detaljerad rapportering om extern statistik samt uppdelningar av statsskuldens komponent för lån, sedlar, mynt och inlåning. ECB beslutade även att utöka den rapporterande populationen för rapportering av penningmarknadsstatistik och publicerade ny statistik över finansräkenskaper där livförsäkring och pensions­förmåner delades upp efter investeringsrisk. Som en del av sin klimathandlings­plan publicerade ECB klimatrelaterade indikatorer på sin webbplats. Eurosystemet lanserade dessutom en enkät för att bedöma vad som skulle kunna ingå i det integrerade rapporteringsramverket.

7.1 Ny, förbättrad statistik för euroområdet och annan utveckling

Nya uppgifter om extern statistik gjordes tillgängliga för användare

I april 2023 började ECB publicera ytterligare uppgifter om extern statistik i linje med den ändrade ECB-riktlinjen om extern statistik för att på så sätt tillgodose användarnas behov av mer detaljerad gränsöverskridande statistik. I de nya serierna har data separerats för investeringsfonder, försäkringsbolag och pensionsinstitut, andra finansinstitut och icke-finansiella företag och kombinerats vad gäller hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer. De identifierar även vilken typ av skuldinstrument som använts för direktinvesteringar. Ytterligare uppgifter är tillgängliga för räntebärande värdepapper, lån, handelskrediter och förskott samt ytterligare geografiska motparter.

Nya uppdelningar publicerades för lån, sedlar, mynt och inlåning i statsskulden

Vidare började ECB publicera nya uppdelningar av komponenten för lån, sedlar, mynt och inlåning i EU-medlemsstaternas statsskuld, vilket gör det möjligt att utvärdera statsfinansieringen mer ingående. Även om räntebärande värdepapper normalt står för den största andelen av statsskulden utgör lån och inlåning betydande komponenter och motsvarade 2022 cirka 16 procent av euroområdets BNP och 17,5 procent av den totala statsskulden. Data visar de olika finansieringskällorna och ger en uppdelning per långivarkategori, däribland affärsbanker, multilaterala institutioner (som Internationella valutafonden) och EU-institutioner (t.ex. Europeiska investeringsbanken).

ECB beslutade att utöka den rapporterande populationen för statistik över penningmarknaden i euro

I april 2023 beslutade ECB att utöka den rapporterande populationen för rapportering av penningmarknadsstatistik (MMSR) genom att de nuvarande 46 rapporterande bankerna utökades med 24 nya banker. De nya MMSR-bankerna kommer att börja rapportera den 1 juli 2024. Deras data kommer att bidra till att göra ECB:s publicerade MMSR-data mer representativa. De nya uppgiftslämnarnas data kommer att inkluderas i beräkningen av den korta euroräntan (€STR) i ett senare skede efter det att det har säkerställts att de data som nyligen rapporterats håller tillräckligt hög kvalitet. Den utökade rapporterande populationen kommer att underbygga referensvärdets representativitet, robusthet och tillförlitlighet.

ECB publicerade ny statistik över finansräkenskaper där livförsäkring och pensionsförmåner delades upp efter investeringsrisk

Efter ändringen av ECB:s riktlinje om Europeiska centralbankens krav på rapportering av kvartalsvis statistik över finansräkenskaper i oktober 2023 började ECB publicera nya uppdelningar för livförsäkring samt livränte- och pensionsförmåner efter fördelningen av investeringsrisk för samtliga EU-medlemsstater och euroområdet. Den här typen av förmåner utgör betydande komponenter i hushållens finansiella tillgångar och redovisas i finansräkenskaperna som skulder hos försäkringsbolag och pensionsinstitut (samt i betydligt mindre utsträckning hos andra sektorer). Dessa nya data visar i vilken grad som hushåll bär investeringsrisken för premier och avgifter som investeras för deras räkning.

7.2 Publicering av nya klimatrelaterade statistikindikatorer

I januari 2023 publicerade ECB en första uppsättning experimentella och analytiska klimatförändringsrelaterade statistikindikatorer på sin webbplats. Indikatorerna sammanställdes i nära samarbete med ECBS nationella centralbanker och utgör en del av ECB:s mer omfattande klimathandlingsplan.

De experimentella indikatorerna för hållbar finansiering ger en överblick över skuldinstrument med hållbarhetsegenskaper som emitteras eller innehas av hemmahörande i euroområdet. De ger information om de intäkter som satsas på att finansiera hållbara projekt och i förlängningen omställningen till en klimatneutral ekonomi.

Analytiska koldioxidutsläppsindikatorer för finansiella institut ger information om koldioxidintensiteten i finansiella instituts värdepappers- och låneportföljer och bidrar på så sätt till bedömningen av sektorns betydelse för att finansiera omställningen till en klimatneutral ekonomi och risker i samband med detta. Indikatorerna ger information om bankernas exponering mot motparter som är mycket beroende av koldioxidutsläppsintensiva affärsmodeller.

Genom analytiska indikatorer för fysiska risker i låne- och värdepappersportföljer bedöms i vad mån påverkan från klimatförändringsrelaterade naturliga faror, såsom översvämningar och skogsbränder, kan utgöra risker för utvecklingen av lån, obligationer och aktier. Indikatorer kan användas för att jämföra fysisk risk för olika länder, sektorer och faror.

Man arbetade vidare med samtliga tre dataset för att ytterligare höja kvaliteten på tillgängliga data och uppdelningar, bland annat sett till geografiska och sektoriella aspekter.

7.3 Effektivisering av bankernas datarapportering

Det integrerade rapporteringsramverket (IReF) syftar till att i möjligaste mån integrera befintliga ECBS-krav på statistiska data i ett enda, standardiserat rapporteringsramverk som gäller för hela euroområdet.

IReF är ett första steg i riktning mot ett bredare initiativ för ett integrerat rapporterings­system för statistik-, tillsyns- och resolutionsdata inom Europeiska unionen, vilket har efterfrågats av den europeiska banksektorn och begärts av Europaparlamentet och rådet. För att främja denna integrering ytterligare samarbetar Europeiska bankmyndigheten, ECB, den gemensamma resolutionsnämnden och Europeiska kommissionen i en informell samordningsgrupp. Under 2023 diskuterade de arbetsformerna för en kommitté för gemensam bankrapportering (JBRC), som ska omfatta relevanta europeiska och nationella myndigheter samt banksektorn. Planen är att inrätta JBRC under 2024.

ECBS har också ett nära samarbete med banksektorn för att optimera rapportering och minska den sammanlagda rapporteringsbördan via Banks’ Integrated Reporting Dictionary (BIRD). Detta är ett frivilligt samarbetsinitiativ som sammanför de nationella centralbankerna i ECBS och affärsbankerna. BIRD – som är fritt tillgängligt – hjälper bankerna att generera rapporteringsresultat i fråga om statistik, tillsyn och resolution i enlighet med EU-lagstiftningens rapporteringskrav. BIRD är en integrerad datakatalog med redundansfritt innehåll: de koncept som ligger till grund för rapporterings­skyldigheterna identifieras och beskrivs en gång för alla, vilket hjälper bankerna att bestämma vilka data de ska extrahera från sina interna system och hur de ska behandlas.

Först och främst ska BIRD användas för att hjälpa bankerna att följa IReF – ett nytt ramverk för datainsamling som kommer att tillämpas konsekvent i samtliga euroländer. Uppgiftslämnarna kommer att kunna använda BIRD för IReF-rapportering samt för andra rapporteringsskyldigheter. BIRD kommer att bidra till att minska bankernas rapporteringsbörda och höja kvaliteten på de uppgifter som rapporteras till relevanta myndigheter.

Ruta 5
Första publiceringen av nya räkenskaper över hushållens förmögenhetsfördelning

Ny experimentell statistik ger kvartalsinformation om hushållens förmögenhetsfördelning i euroområdet i linje med nationalräkenskaper.

EU har nu publicerat nya räkenskaper över förmögenhetsfördelningen, Distributional Wealth Accounts (DWA), som ger insikter om förmögenhetsfördelningen bland hushåll i euroområdet och euroländerna, i enlighet med de aggregerade kvartalsvisa sektorsräkenskaperna (QSA). Den nya statistiken utgör stöd för ECB:s analyser av ekonomi, penningpolitik och finansiell stabilitet. DWA hänger samman med översynen av ECB:s penningpolitiska strategi 2021, som syftar till att omfatta en systematisk bedömning av tvåvägsinteraktionen mellan inkomst- och förmögenhetsfördelning och penningpolitik. DWA kommer att möjliggöra nya insikter om den penningpolitiska transmissionsprocessen. Publiceringen sker i enlighet med rekommendationerna i G20-initiativet för förbättrad uppgiftsfrekvens och syftar till att utveckla fördelningsinformation om hushållens inkomst, konsumtion, sparande och förmögenhet i linje med nationalräkenskaperna.

Metod och resultat har utvecklats och sammanställts av Europeiska centralbankssystemet. Det gemensamma tillvägagångssättet kan eventuellt förbättras ytterligare på nationell nivå genom att man använder fler datakällor som är tillgängliga lokalt. Vissa nationella centralbanker har redan infört sådana förbättringar. Genom dessa data kombineras aggregerade QSA-data med information på hushållsnivå från enkäten om hushållens ekonomi och konsumtion (Household Finance and Consumption Survey – HFCS) mellan 2010 och 2021 samt från andra källor. Resultat för kvartalen efter 2021 skattas med hjälp av data från de senaste sektorsräkenskaperna och den senast tillgängliga HFCS-omgången eller NSI-data som samlats in i vissa länder. Dessa data sammanställs kvartalsvis och publiceras fem månader efter utgången av varje period. Resultaten är tillgängliga för euroområdet, 19 olika euroländer (samtliga euroländer utom Kroatien) och Ungern.

DWA ger data om nettoförmögenhet, totala tillgångar och skulder och deras komponenter. Hushållen delas in i de fem högsta decilerna av nettoförmögenheten och de lägsta 50 procenten samt efter sysselsättnings- och boendestatus. DWA-datasetet omfattar även Ginikoefficienten för nettoförmögenhet, data om median- och medelnettoförmögenhet, andel av nettoförmögenheten som innehas av hushållens lägsta 50 procent, högsta 10 procent och högsta 5 procent av hushållen samt skuldsättning per decil för hushållens nettoförmögenhet.

Diagram A

Förändringar i bostadsförmögenhet per nettoförmögenhetsdecil och andel i nettoförmögenhet efter de 5 högsta procenten, euroområdet

a) Bostadsförmögenhet

b) Andel av nettoförmögenhet hos de högsta 5 procenten

(1 000 miljarder euro)

(procent)

Källa: DWA.

Ruta 6
Betalningsstatistik ‒ utökad omfattning och högre frekvens

ECB:s ändrade förordning om betalningsstatistik trädde i kraft den 1 januari 2022. Förbättringarna i förhållande till det förra rättsliga ramverket återspeglar både den utveckling som skett i betalnings­landskapet och relevanta ändringar i EU-lagstiftningen. Frekvensen för datainsamling har också höjts från årsvis till halvårsvis och kvartalsvis. Den betalningsstatistik som samlats in under det ändrade ramverket publicerades första gången den 9 november 2023 via ECB:s dataportal. Data publicerades för samtliga kvartal 2022, för de båda första kvartalen 2023 och för de båda halvåren 2022.

Den betalningsstatistik som görs tillgänglig på halvårsbasis omfattar nu information om innovativa massbetalningstjänster, t.ex. betalningar via mobila enheter, kontaktlösa betalningar, e-handel och nya typer av betaltjänster som definieras i det reviderade betaltjänstdirektivet (PSD2). Ett press­meddelande publiceras en gång i halvåret när statistiken sprids. Som ett resultat av den förbättrade datainsamlingen visar data i ECB:s dataportal bland annat på den starka efterfrågan på kontaktlösa kortbetalningar, som under första halvåret 2023 stod för 57 procent av alla kortbetalningar i euroområdet (diagram A).

Diagram A

Andel kontaktlösa kortbetalningar i procent av alla kortbetalningar i euroområdet under första halvåret 2023

Källa: ECB.

Vidare samlas det in data om bedrägliga betalningstransaktioner, autentiseringsmetoder för betalningstransaktioner och betalningsordningar. För att övervaka den gränsöverskridande handeln samlas det på kvartalsbasis in data om kortbaserade betalningstransaktioner, indelade efter världens olika länder samt därefter indelade efter MCC-kod (merchant category code).

8 ECB:s forskningsverksamhet

Under 2023 inriktades ECB:s forskning bland annat på att bedöma inflationsutveckling, penningpolitisk transmission, klimatförändringar och strukturförändring. Forskningscheferna för Europeiska centralbankssystemet (ECBS) lanserade forskningsnätverket ChaMP (Challenges for Monetary Policy Transmission in a Changing World), som ska använda omfattande, detaljerade dataset för att analysera styrkan, hastigheten och heterogeniteten i penningpolitiska transmissionskanaler i euroområdet mot bakgrund av aldrig tidigare skådade chocker, strukturförändringar och växlande inflationsdynamik. Household Finance and Consumption Network (HFCN) fortsatte att ge nya insikter om hur inflationen påverkar heterogena hushåll i euroområdet. ECB:s enkätundersökning om konsument­förväntningar (CES) har nu etablerat sig som en källa till värdefulla policy- och forskningsinsikter om hushållens förväntningsbildning. Klimatförändringarna fortsatte att vara en viktig fråga för ECB:s forskningsverksamhet. ECB hade också ett nära samarbete med nationella centralbanker inom ECBS forskningskluster och anordnade årliga workshoppar för att diskutera de mest angelägna frågorna inom respektive specialiseringsområde.

8.1 Uppdatering om ECBS forskningsinitiativ

ChaMP-nätverket inledde sitt arbete i maj 2023

ChaMP-nätverket inledde sitt arbete i maj 2023. Det beräknas pågå i två år, med möjlighet till förlängning ytterligare ett år. Nätverket har två arbetsflöden: penningpolitikens transmission via det finansiella systemet (arbetsflöde 1) och penningpolitikens transmission via realekonomin (arbetsflöde 2). ChaMP-nätverket började med ett inledande arbetsprogram som omfattade 180 forskningsprojekt med över 250 deltagande personer från de flesta centralbanker i ECBS. De första workshopparna hölls i Bryssel den 25 oktober 2023 (arbetsflöde 2) och i Lissabon den 31 oktober 2023 (arbetsflöde 1). Workshoppen för arbetsflöde 1 omfattade presentationer om transmissionen av penningpolitiken via banker till företag och hushåll samt presentationer om vilken roll den finansiella förmedlingen utanför banksektorn har, medan workshoppen för arbetsflöde 2 inriktades på betydelsen av produktionsnätverk mellan företag (t.ex. utbudsrestriktioner och andra chocker) samt strukturförändringar (t.ex. digitalisering, (av)globalisering och klimatförändringar) för transmissionen av penningpolitiken. Ledargruppen träffades för första gången personligen i Lissabon den 30 oktober 2023.

HFCN publicerade resultaten från (2021 års) fjärde omgång av Household Finance and Consumption Survey (HFCS) i juli 2023. HFCS är en användbar informations­källa vad gäller hushållens ekonomi och konsumtion för flera forskningsprojekt som genomförs av HFCN-medlemmar, ECB:s särskilda forskningsgrupp för heterogenitet samt externa forskare. Projekten handlar bland annat om fördelningseffekter av inflationschocker på hushållens balansräkningar[68], skillnader i förmögenhetsinnehav mellan män och kvinnor (den könsrelaterade förmögenhetsklyftan), mätning av inkomstosäkerhet med hjälp av förväntningsdata, heterogenitet i pandemieffekterna på hushållens ekonomi och de nya räkenskaperna över förmögenhetsfördelning (DWA) (se ruta 5).

8.2 Uppdatering om ECB:s forskningsinitiativ

ECB:s enkätundersökning om konsumentförväntningar (CES) vidareutvecklades under 2023 och gav aktuella insikter om hushållssektorn för policyanalys och forskning. ECB utökade enkätens täckning med ytterligare fem euroländer (Finland, Grekland, Irland, Portugal och Österrike) utöver pilotfasens sex första länder (Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien och Tyskland). CES visade sig vara ett ovärderligt policy- och forskningsverktyg för att analysera hushållens inflationsförväntningar. Forskning visade att den restriktiva penningpolitiken i kombination med en aktiv kommunikation om penningpolitikens roll för att stabilisera framtida inflation främjade allmänhetens förtroende och förhindrade att den senaste tidens pris- och kostnadschocker bet sig fast i konsumenternas inflations­förväntningar.[69] CES användes även för att belysa inflationens heterogena påverkan på hushållens förväntningar. En viktig slutsats är att det var låginkomsthushållen som drabbades mest av inflationen eftersom de är så exponerade mot prisökningar på nödvändiga varor som energi och livsmedel.

Klimatrelaterade forskningsfrågor stod fortfarande i fokus 2023

Klimatrelaterade forskningsfrågor stod fortfarande i fokus 2023. Forskningen gav belägg för en bristande koppling på så sätt att banker med mer omfattande miljöredovisning gav mer lån till förorenande låntagare utan att ta ut högre ränta eller förkorta löptiderna.[70] Annan forskning fokuserade på koldioxidskatternas oavsiktliga konsekvenser. En analys av risken för ”greenflation” (ihållande inflationsavvikelser från vårt mål till följd av koldioxidskatter eller koldioxidprissättning) tyder på att när koldioxidpriserna höjs väldigt långsamt kan de fossila bränslena fasas ut utan någon risk för ECB:s mandat.[71] Annan forskning har visat att mekanismer för koldioxidprissättning leder till att företagens koldioxidutsläpp minskar, men att deras investeringsmix samtidigt omfördelas från grön innovation till kortsiktig föroreningsbekämpning.[72] Klimatförändringarnas effekter på vår syn på makroekonomisk och finansiell stabilitet var också en fråga som stod i fokus vid paneldiskussionen om penningpolitik på ”WE_ARE_IN”-konferensen, som organiserades gemensamt med Centre for Economic Policy Research.

Under 2023 publicerade ECB:s experter 120 rapporter i ECB:s Working Paper Series. Utöver detta publicerades mer policy- eller metodinriktade studier i ECB:s Occasional Paper Series, Statistics Paper Series och Discussion Paper Series. En stor del av ECB:s forskning publicerades även i välkända akademiska tidskrifter, medan tolv artiklar publicerades i ECB:s Research Bulletin, som riktar sig till en mer allmän publik. I ruta 7 finns en mer ingående beskrivning av resultaten från den senaste tidens ECB-arbete med den ekonomiska dynamiken efter extrema händelser – ett ämne som har stor betydelse för både prisstabilitet och finansiell stabilitet.

8.3 Uppdatering om arbetet i ECBS forskningskluster

De ordinarie forskningsnätverken fortsatte att samordna forskningsarbetet inom ECBS samt att upprätthålla kontakterna med forskare inom den akademiska världen. ECBS forskningskluster för ”Penningteori” (kluster 1), ”Internationell makroekonomi, finanspolitik, arbetsmarknadsekonomi, konkurrenskraft och EMU-styrning” (kluster 2), ”Finansiell stabilitet, makroreglering och mikrotillsyn” (kluster 3) och ”Klimatförändring” (kluster 4) genomförde workshoppar om de mest angelägna frågorna inom sina respektive områden. Kluster 1:s årliga workshop under 2023 sköts upp och hölls på Narodowy Bank Polski i Warszawa den 21–22 mars 2024. Kluster 2 höll sin årliga workshop hos Bank of England den 16–17 november 2023. Den omfattade fem olika sessioner som inriktades på produktivitet, arbetsmarknader, internationell makroekonomi, energichocker samt klimatpolitik och finanspolitik. Kluster 3 genomförde sin årliga workshop i Saariselkä i Finland den 23–25 november 2023 med fokus på finansiell stabilitet och finansförmedling. Kluster 4 höll sin andra årliga workshop i hybridformat hos ECB den 13–14 november 2023. Här diskuterades alltifrån temperaturchockernas effekt på inflationen till dynamiken i den biologiska mångfalden.

Ruta 7
Ekonomisk dynamik efter extrema händelser – kvantifiering av avvägningar mellan finansiell stabilitet och penningpolitik under perioder med hög inflation

Senare tids forskning har inriktats på att utveckla och tillämpa nya verktyg för att bedöma och kvantifiera sambandet mellan penningpolitik och makroekonomiska fördelningssvansrisker. Förutsättningarna för den finansiella stabiliteten och balansräkningskapaciteten i den finansiella sektorn spelar en avgörande roll för makroekonomiska svansrisker, i linje med alltfler belägg som indikerar att finansiell oro utgör en stark prediktor för nedåtrisker för tillväxten på kort sikt. Dessutom kan monetära interventioner påverka den finansiella stabiliteten på kort sikt eftersom de har en omedelbar effekt på den finansiella sektorn, både eftersom finansiella mellanhänder förses med likviditet under kriser och det riskerar att uppstå plötsliga marknadsstörningar när räntorna höjs och de finansiella förhållandena stramas åt.[73]

När inflationstrycket började intensifieras 2022 ställdes världens större centralbanker inför ett dilemma: skulle de snabbt strama åt penningpolitiken och riskera att driva på den finansiella stressen efter år av superlåga räntor eller skulle de använda sig av en mer successiv strategi, som skyddade det finansiella systemet och ekonomin, men samtidigt innebar en risk att inflationen bet sig fast ovanför inflationsmålet? För att kvantifiera denna avvägning kan man använda en empirisk icke-linjär modell som omfattar förutsättningarna för finansiell stabilitet i syfte att mäta svansriskerna för euroområdets ekonomi till följd av den åtstramningscykel som inleddes under tredje kvartalet 2022.[74] Den icke-linjära modellen har fördelen att den fångar eventuell tidsvarierande återkoppling mellan penningpolitiken och riskerna för framtida finansiell instabilitet. Episoder av finansiell instabilitet är visserligen sällsynta, men kan få förödande makroekonomiska konsekvenser och är därför ytterst relevanta för beslutsfattare. Verktyg för att bedöma dessa svanshändelser kan därför utgöra ett viktigt underlag för beslutsfattare som strävar efter att hantera makroekonomiska risker.

Analysen visade att det fanns betydande nedåtrisker för den ekonomiska tillväxten från och med tredje kvartalet 2022. Enligt modellen uppskattas det vara 10 procents sannolikhet att real BNP i euroområdet skulle sjunka med mer än 3 procent under det följande året. Riskerna för den finansiella stabiliteten låg också på nedåtsidan, med högre sannolikhet för stress i det finansiella systemet. Dessa risker, som drevs av den snabba uppgången i råvarupriser och stressen på de finansiella marknaderna efter Rysslands invasion av Ukraina, måste balanseras mot uppåtriskerna för inflationen, som var väl över målet.

En penningpolitisk åtstramning över marknadsförväntningarna skulle ha förstärkt de kortfristiga nedåtriskerna för tillväxt och finansiell stabilitet. Skälet till detta är att sannolikheten för kortsiktiga finansiella störningar reagerar särskilt starkt på penningpolitiken. På medellång sikt kan en stramare penningpolitik dock även dämpa riskerna för den finansiella stabiliteten, genom att minska skuldsättningen i det finansiella systemet och höja riskpremierna för finansiella tillgångar. Modellen kvantifierar effekterna av en stramare penningpolitik på högre kortsiktiga och lägre medelfristiga risker för det finansiella systemet och realekonomin.

9 ECB:s verksamhet och skyldigheter inom det rättsliga området

I detta kapitel behandlas EU-domstolens jurisdiktion över ECB. Här finns information om ECB:s yttranden samt fall av bristande efterlevnad av skyldigheten att höra ECB om lagförslag som faller inom dess behörighetsområde. I kapitlet redogörs även för ECB:s arbete med att övervaka efterlevnaden av förbudet mot monetär finansiering och positiv särbehandling.

9.1 EU-domstolens behörighet i fråga om ECB

EU-domstolen ogillade den sista pågående skadeståndstalan mot ECB och satte därmed punkt för en mer än decennielång tvist gällande 2012 års omstrukturering av den grekiska statsskulden

I september 2023 ogillade EU-domstolen den sista pågående skadeståndstalan som innehavare av grekiska statsobligationer hade väckt mot ECB och Europeiska unionen (EU). De sökande omfattades av 2012 års omstrukturering av den grekiska statsskulden i och med aktiveringen av senare antagna klausuler om kollektivt agerande.[75] I första instans hävdade de sökande att de tvingats delta i omstruktureringen av den grekiska statsskulden var hänförlig till ECB och EU eftersom dessa bland annat hade deltagit i Eurogruppens sammanträden och hade haft en roll i samrådsprocessen som ledde fram till att senare antagna klausuler om kollektivt agerande aktiverades.[76] Tribunalen fann att ECB och EU inte hade agerat utanför sin befogenhet (ultra vires) och inte hade åsidosatt rätten till egendom, den fria rörligheten för kapital eller principen om likabehandling. Tribunalen ansåg också att flera av de bestämmelser i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som de sökande hade åberopat (bland annat artiklarna 123 och 127) inte utgjorde rättsregler som ger rättigheter åt enskilda rättssubjekt och därför inte kan ge upphov till utomobligatoriskt skadeståndsansvar för EU eller ECB. I talan gjordes det gällande att tribunalen hade gjort en felaktig bedömning av vissa yrkanden. EU-domstolen ogillade dock talan i dess helhet och satte därmed punkt för en mer än decennielång tvist, där ECB har vunnit längs hela linjen genom att påvisa att man har agerat lagenligt.

Enligt EU-domstolens tolkning gäller inte ECB:s minimistandarder för kvalitetskontroll av eurosedlar kontanthanterare, såsom kredit­institut och värde­transport­företag

I april 2023 avkunnade EU-domstolen (femte kammaren) sin dom i ett mål om förhandsavgörande som inlämnats av Litauens högsta förvaltningsdomstol (mål C-772/21). Enligt EU-domstolens tolkning gäller inte ECB:s minimistandarder för automatisk kvalitetskontroll av eurosedlar som utförs av sedelhanteringsmaskiner, som avses i artikel 6.2 i ECB:s beslut (ECB/2010/14) om äkthets- och kvalitetskontroll samt återcirkulering av eurosedlar, för kontanthanterare såsom Brink’s Lithuania. I det nationella målet hade Brink’s överklagat Lietuvos bankas beslut om att Brink’s hade brustit i efterlevnaden av ECB:s minimistandarder eftersom två av dess sedelhanteringsmaskiner inte hade klarat kvalitetskontrollen (som baserades på dessa standarder). EU-domstolen slog fast att ECB:s minimistandarder gäller för tillverkare av sedelhanteringsmaskiner. Även om kontanthanterare inte omfattas av dessa standarder är de skyldiga att avhjälpa en situation där en nationell centralbank vid en inspektion upptäcker att sedelhanteringsmaskiner inte uppfyller ECB:s minimistandarder. EU-domstolen slog även fast att medlemsstaterna inte får ålägga kontanthanterare att följa ECB:s minimistandarder. Om en sådan skyldighet infördes i nationell rätt skulle man nämligen åsidosätta EU:s exklusiva befogenhet inom den monetära politiken, som inbegriper att kontrollera sedlars äkthet och kvalitet.

EU-domstolen bekräftade vilka gränser som gäller för domstols­prövning av banktillsynsbeslut på basis av ett omfattande utrymme för skönsmässig bedömning

I maj 2023 klargjorde EU-domstolen vad som gäller i fråga om EU-domstolars domstolsprövning av ECB:s banktillsynsbeslut som antagits på basis av en befogenhet att göra en skönsmässig bedömning och som omfattar komplexa tekniska, ekonomiska och finansiella bedömningar. EU-domstolens dom kom sedan ECB hade överklagat tribunalens dom från april 2021 där tribunalen ogiltigförklarade ECB:s beslut att inte låta Crédit Lyonnais undanta vissa exponeringar som härledde från belopp på reglerade sparkonton från beräkningen av bruttosoliditetsgrad. Tribunalen ansåg att beslutet skulle ogiltigförklaras på grund av en uppenbart oriktig bedömning eftersom ECB inte hade vägt in att dessa konton inte riskerade att drabbas av massuttag och därför inte exponerade banken för någon risk för panikförsäljning. EU-domstolen gav ECB rätt och ogiltigförklarade tribunalens dom genom att slå fast att EU-domstolarnas domstolsprövning över ECB-beslut som antagits på basis av en befogenhet att göra en skönsmässig bedömning måste vara av begränsad omfattning och inte får leda till att tribunalen ersätter ECB:s bedömning med sin egen. Syftet med domstolsprövningen ska endast vara att säkerställa att beslutet inte är fattat på grundval av materiellt oriktiga uppgifter om de faktiska omständigheterna eller annulleras till följd av en uppenbart oriktig bedömning eller maktmissbruk. I det aktuella målet ansåg EU-domstolen att tribunalen ersatte ECB:s bedömning av bankens risk att drabbas av panikförsäljning med sin egen bedömning och följaktligen överskred gränserna för domstolsprövningen. I den slutgiltiga domen i målet ogillade EU-domstolen Crédit Lyonnais talan i förstainstansrätten och ogiltigförklarade det omtvistade slutet genom att slå fast att banken inte hade kunnat styrka att ECB:s beslut annullerades till följd av en uppenbart oriktig bedömning.

EU-domstolen bekräftade att ECB har exklusiv behörighet att återkalla banktillstånd, även vid allvarliga överträdelser av nationell lagstift­ning om penningtvätt/ terrorism­finansiering

I september 2023 ogillade EU-domstolen[77] överklagandet från Versobank AS av tribunalens dom av den 6 oktober 2021, där tribunalen avvisade talan om ogiltigförklaring av ECB:s beslut att återkalla bankens tillstånd att bedriva verksamhet som kreditinstitut. I denna dom bekräftade EU-domstolen att ECB har exklusiv behörighet att återkalla banktillståndet för samtliga kreditinstitut som är etablerade i deltagande medlemsstater, oavsett om de är klassificerade som betydande institut eller som mindre betydande institut, även på grunder som rör allvarliga överträdelser av den nationella lagstiftning som införlivar penningtvättsdirektivet.

9.2 ECB:s yttranden och fall av bristande efterlevnad

Enligt artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska ECB höras om varje förslag till EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning inom sitt behörighetsområde. Samtliga ECB-yttranden publiceras i EUR-Lex. Under 2023 antog ECB tolv yttranden om förslag till EU-rättsakter och 35 yttranden om nationella lagförslag.

Det förekom tolv fall av bristande efterlevnad av skyldigheten att höra ECB om lagförslag

Tolv fall av bristande efterlevnad av skyldigheten att höra ECB om lagförslag konstaterades: två gällde EU-rättsakter och tio gällde nationell lagstiftning. ECB antog yttranden på eget initiativ i sju av dessa tolv fall.

Det första EU-fallet gällde ett EU-förslag till en förordning om harmoniserade regler för rättvis tillgång och användning av data (dataakten). Detta fall bedömdes som ett uppenbart och väsentligt fall av underlåtenhet eftersom det bland annat gäller i vilken omfattning som ECB och de nationella centralbankerna kan få tillgång till och använda privatägda data för ett antal fastställda ändamål av allmänt intresse. Det andra EU-fallet gällde ett lagstiftningspaket från EU där man föreslår inrättandet av en europeisk gemensam kontaktpunkt (Esap) som ger centraliserad tillgång till offentlig information som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet. Detta fall bedömdes som ett uppenbart och väsentligt fall av underlåtenhet eftersom inrättandet av en europeisk gemensam kontaktpunkt utgör en viktig milstolpe för fullbordandet av kapitalmarknadsunionen, som bör möjliggöra en effektivare fördelning av kapital inom unionen, vilket kommer att bidra till ytterligare utveckling och integration av kapitalmarknaderna.

Två ungerska fall av bristande efterlevnad gällde centralbanksoberoende och förbudet mot monetär finansiering. Det första ungerska fallet gällde en ungersk lag om ekonomiska och finansiella åtgärder, varigenom vissa institutioner fram till den 30 juni 2023 förbjöds att köpa ett ungerskt forintdenominerat skuldinstrument som emitterats av en nationell centralbank i ECBS. Detta fall bedömdes som ett uppenbart och väsentligt fall av underlåtenhet eftersom det hindrar Magyar Nemzeti Bank från att på ett oberoende sätt välja nödvändiga medel och instrument för att bedriva en effektiv penningpolitik samt att nå sitt huvudmål, prisstabilitet. Det andra ungerska fallet gällde ändringar i lagen om Magyar Nemzeti Bank som innebär att det införs enskilda statskassekonton i utländsk valuta. Dessa konton kommer att administreras av Magyar Nemzeti Bank och ska komplettera det nuvarande enskilda statskassekontot i ungerska forint. Detta fall bedömdes som ett uppenbart och väsentligt fall av underlåtenhet eftersom det gäller efterlevnaden av förbudet mot monetär finansiering vad gäller förräntningen av statens statskassekonton hos en nationell centralbank.

Två slovakiska fall av bristande efterlevnad gällde kontanter. Det första slovakiska fallet gällde en slovakisk socialförsäkringslag som innebar en begränsning av möjligheterna att betala offentliga sociala trygghetsförsäkringar med kontanter. Detta fall bedömdes som ett uppenbart och väsentligt fall av underlåtenhet eftersom det innebär en begränsning av användningen av kontanter som betalningsmedel och det inte har skett någon proportionalitetsbedömning av denna begränsning, med beaktande av de kriterier som EU-domstolen fastställt i Hessischer Rundfunk-domen (C-422/19 och C-423/19). Det andra slovakiska fallet gällde en slovakisk lag om ändring av Slovakiska republikens författning som garanterar utgivningen av kontanter som lagligt betalningsmedel och vidare specificerar att alla har rätt att göra en betalning för köp av varor och tillhandahållandet av tjänster med kontanter som lagligt betalningsmedel. Lagen garanterar att en sådan betalning enbart får nekas av rimliga eller allmänt tillämpliga skäl samt garanterar även rätten att utföra en kontanttransaktion i en bank eller en filial till en utländsk bank. Detta fall bedömdes som ett uppenbart och väsentligt fall av underlåtenhet eftersom författningslagen garanterar utgivningen av kontanter som lagligt betalningsmedel och i samband med detta anger en allmän princip om att det ska vara obligatoriskt att ta emot kontanter samt fastställer ett ramverk för undantag i en medlemsstat som har euron som valuta, dvs. frågor som faller under ECB:s och unionens exklusiva befogenhets­område.

Fem nationella fall av bristande efterlevnad (fyra fall av bristande efterlevnad av skyldigheten att höra ECB och ett fall där ECB hördes för sent) gäller särskilda bankskatter och bankavgifter som infördes till följd av högre inflation och räntor. Dessa fall gällde 1) en polsk lag om gräsrotsfinansiering för affärsprojekt samt låntagarstöd, där det infördes ett koncept med tidsbegränsade uppskov med lånebetalningar för att göra det lättare för låntagare med utestående bolån efter Narodowy Bank Polskis senaste räntehöjningar, 2) en portugisisk lag om en åtgärd för att tillfälligt sänka referensräntan Euribor med 30 procent för bolån med rörlig ränta, i syfte att dämpa räntehöjningarnas effekter på bolånemarknaden och skapa större förutsägbarhet för familjer som har bolån med rörlig ränta, 3) en rumänsk lag om vissa finanspolitiska-budgetrelaterade åtgärder för att säkerställa Rumäniens långsiktiga finansiella hållbarhet, bland annat genom att införa en omsättningsskatt på kreditinstitut som är rumänska rättsliga enheter eller rumänska filialer till utländska rättsliga enheter, 4) en slovakisk lag om en särskild avgift för affärsverksamhet i reglerade branscher genom att a) utöka tillämpningsområdet för de reglerade personer som omfattas av en sådan särskild avgift till att även omfatta kreditinstitut som bedriver verksamhet i Slovakien, och b) införa en specifik avgift för dessa kreditinstitut och 5) en lettisk lag om ändring av konsumentskyddslagen, enligt vilken kreditinstitut under 2024 ska vara skyldiga att betala en avgift avseende skydd för bolånetagare till förmån för låntagare som uppfyller vissa villkor. Dessa fall bedömdes som uppenbara och väsentliga fall av underlåtenhet eftersom lagarna väcker överväganden i fråga om finansiell stabilitet och tillsyn samt i de lettiska, portugisiska och slovakiska fallen även i fråga om penningpolitik.

Det sista nationella fallet av bristande efterlevnad är ett spanskt fall som gäller en lag varigenom Banco de España åläggs att vidta nödvändiga åtgärder så att värdepappersföretag ska kunna öppna konton hos centralbanken för att sätta in pengar de tar emot från sina kunder. Detta fall bedömdes som ett uppenbart och väsentligt fall av underlåtenhet eftersom det inte bara inverkar direkt på betalningssystemens funktion, utan även kan leda till problem vad gäller penningpolitik och finansiell stabilitet.

ECB antog tolv yttranden om förslag till EU-rättsakter

ECB antog tolv yttranden om förslag till EU-lagstiftning som bland annat gällde en digital euro, eurosedlars och euromynts ställning som lagliga betalningsmedel, reform av den ekonomiska styrningen i unionen, unionens ramverk för krishantering och insättningsgaranti, åtgärder för att minska alltför stora exponeringar mot centrala motparter i tredjeland, effektivisering av unionens clearingmarknader och behandling av koncentrationsrisk mot centrala motparter och motpartsrisk i centralt clearade derivattransaktioner, omedelbara betalningar i euro, klimatrelaterade frågor som byggnaders energiprestanda, tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet samt transparens och integritet i klassificeringsverksamhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning, Europeiska unionens arbetsmarknadsstatistik om företag samt utnämningen av en ny ledamot till ECB:s direktion.

ECB antog 35 yttranden om förslag till nationell lagstiftning

Vad gäller yttranden om nationell lagstiftning, som ofta behandlar mer än ett ämne, antog ECB 19 yttranden om nationella centralbanker, 15 yttranden om stabiliteten i det finansiella systemet, 13 yttranden om tillsyn av kreditinstitut, sju yttranden om valutafrågor och betalningsmedel, fem yttranden om penningpolitiska instrument och transaktioner och genomförandet av penningpolitiken och tre yttranden om betalnings- och/eller värdepappersavvecklingssystem. Särskilda bankskatter och bankavgifter som införts som respons på högre inflation och räntor behandlades i sju yttranden under 2023.

9.3 Efterlevnad av förbudet mot monetär finansiering och positiv särbehandling

I artikel 271 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tilldelas ECB uppgiften att övervaka hur de nationella centralbankerna i EU efterlever förbuden i artiklarna 123 och 124 i fördraget samt i rådets förordningar (EG) nr 3603/93 och 3604/93. Enligt artikel 123 är det förbjudet för ECB och de nationella central­bankerna att ge myndigheter, EU-institutioner och EU-organ rätt att övertrassera sina konton eller att ge dem andra former av krediter, eller att förvärva skuldförbindelser utgivna av dessa institutioner direkt från dem. Enligt artikel 124 är varje åtgärd som ger myndigheter, offentligrättsliga organ, EU-institutioner eller EU-organ en positiv särbehandling hos finansinstitut förbjuden i den mån åtgärden inte är baserad på tillsynsmässiga hänsyn. Vid sidan om ECB-rådet övervakar även Europeiska kommissionen att medlemsstaterna följer dessa bestämmelser.

ECB övervakar också de köp som görs av centralbankerna i EU på andrahands­marknaden av skuldinstrument utgivna av den egna offentliga sektorn, den offentliga sektorn i andra medlemsstater, EU-institutioner och EU-organ. Enligt skälen i rådets förordning (EG) nr 3603/93 får köp på andrahandsmarknaden av skuldförbindelser utställda av den offentliga sektorn inte användas för att kringgå artikel 123 i fördraget.

Förbuden i artiklarna 123 och 124 i fördraget efterlevdes överlag

ECB:s övervakning vad gäller 2023 bekräftade att artiklarna 123 och 124 i fördraget överlag respekterades.

ECB kommer att fortsätta att noggrant övervaka Magyar Nemzeti Banks engagemang i Budapestbörsen eftersom centralbankens förvärv av ett majoritetsinnehav 2015 fortfarande kan anses ge upphov till farhågor om monetär finansiering.

Central Bank of Ireland har under 2023 genomfört en slutlig avyttring av sina tillgångar i Irish Bank Resolution Corporation genom att sälja av långa obligationer med rörlig ränta. Därmed upphör de allvarliga farhågor om monetär finansiering som förelegat sedan 2013.

De nationella centralbankernas finansiering av den offentliga sektorns åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF) ska inte anses som monetär finansiering, förutsatt att den resulterar i fordringar på utlandet som har karaktär av reserver eller liknande tillgångar. De finansiella donationer som Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique och Banque de France under tidigare år har gjort via IMF för att ge skuldlättnader till kraftigt skuldsatta fattiga länder resulterade inte i fordringar på utlandet och kräver därför korrigerande åtgärder.

10 ECB i förhållande till EU och omvärlden

Under 2023 fortsatte ECB att samverka nära med europeiska och internationella motparter. Relationen mellan ECB och Europaparlamentet är en viktig del i ECB:s ramverk för ansvarsutkrävande. ECB deltog i regelbundna utfrågningar och skriftväxlingar med Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor (ECON). Utöver detta hade ECB kontakt med ECON-utskottet inom ramen för det pågående arbetet med en digital euro. På internationell nivå förde ECB en konstruktiv dialog med sina G20-partner. ECB stödde bland annat det indiska ordförandeskapets initiativ i fråga om reglering av finanssektorn, gränsöverskridande betalningar och kryptotillgångar. ECB fortsatte även att delta i centralbanksrelevanta diskussioner om olika frågor som rör hur Internationella valutafonden (IMF) fungerar, bland annat översynen av IMF-kvoter, justeringar i IMF:s utlåningspolicy och verktygslåda samt frågor gällande särskilda dragningsrätter (SDR) och deras kanalisering.

10.1 ECB:s ansvarighet

Ansvarighet är en nödvändig motvikt till oberoende

ECB fick en oberoende ställning genom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Detta oberoende innebär att ECB kan fatta beslut för att främja sitt huvudmål att upprätthålla prisstabilitet utan någon politisk påverkan. Ansvarighet är dock en nödvändig motvikt till detta oberoende. ECB är ansvarigt gentemot Europaparlamentet, som företräder EU:s invånare. Att fullgöra dessa ansvarighets­skyldigheter är en viktig del av ECB:s ansvar. Tvåvägsdialogen mellan ECB och Europaparlamentet gör det möjligt för ECB att förklara sina åtgärder och policyer för EU-medborgarnas företrädare och att lyssna på deras farhågor. Denna dialog har med tiden utvecklats till att omfatta mer än de krav som fastställs i artikel 284.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. För att främja fortsatt samsyn och effektivt samarbete undertecknade ECB:s ordförande och Europaparlamentets talman i juni 2023 en skriftväxling som klargjorde arrangemangen för ansvarsutkrävande mellan ECB och Europaparlamentet vad gäller centralbanksverksamhet.

ECB fortsatte att ha kontakt med EU:s folkvalda företrädare

Under 2023 deltog ECB:s ordförande i fyra ordinarie utfrågningar i ECON-utskottet samt i plenarsammanträdet om ECB:s årsrapport 2021 i februari, varpå Europaparlamentet utfärdade en resolution. I maj presenterade därefter vice ordföranden ECB:s årsrapport 2022 för ECON-utskottet. Samma dag offentliggjorde ECB sin återkoppling på de synpunkter som lämnats av Europaparlamentet inom ramen för dess resolution om årsrapporten 2021. I maj tog ECB också emot en delegation av ledamöter från ECON-utskottet som kom på det årliga ECB-besöket. Utöver detta svarade ECB på 27 skriftliga frågor från Europaparlamentets ledamöter under året.

ECB hade också nära kontakt med ECON-utskottet inom ramen för sitt arbete med en digital euro. Under 2023 deltog dåvarande direktionsledamot Fabio Panetta i tre särskilda utfrågningar i ECON för att diskutera de framsteg som gjorts under utredningsfasen för den digitala euron, bland annat frågor rörande användarupplevelse, lagligt betalningsmedel och lagstiftningsprocessen för den digitala euron.[78] ECB anordnade tekniska seminarier på tjänstemannanivå med Europaparlamentet och deltog i evenemang som anordnades av Europaparlamentets ledamöter för att diskutera en digital euro.

Stödet för euron var nära nog rekordhögt under 2023

Enligt den senaste Eurobarometer-undersökningen, som genomfördes i oktober och november 2023, angav 79 procent av de svarande i euroområdet att de stödde euron och 43 procent att de hade förtroende för ECB. Det höga stödet för euron är ett mycket positivt tecken, medan det relativt sett lägre förtroendet för ECB visar att institutionen behöver fortsätta sina insatser vad gäller att kommunicera med allmänheten och de folkvalda företrädarna. Att bygga upp allmänhetens förtroende kommer även att utgöra en integrerad del av ECB:s arbete framöver. ECB är fortsatt fast beslutet att delta aktivt i en konstruktiv dialog med Europaparlamentet och invånarna i euroområdet.

10.2 Internationella förbindelser

G20

G20 bedrev sin verksamhet mot bakgrund av förhöjda geopolitiska spänningar och ett besvärligt världsläge och arbetade för att upprätthålla multilateralismen

Under Indiens G20-ordförandeskap 2023 fortsatte världsekonomin att påverkas negativt av Rysslands krig mot Ukraina samt under det sista kvartalet även av den ökade osäkerheten på grund av konflikten i Mellanöstern. G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer fick hantera lägre global tillväxt, högt inflationstryck och volatila energipriser. På grund av medlemmarnas oenighet om geopolitiska frågor kunde inga kommunikéer antas vid mötena i februari och juli 2023, men G20-ledarnas gemensamma deklaration i New Delhi samt beslutet att godkänna Afrikanska unionen som framtida permanent G20-medlem visade att medlemmarna arbetade för att upprätthålla ett effektivt och inkluderande forum. ECB välkomnade och stödde det indiska ordförandeskapets initiativ för att förbättra regelverket inom såväl bank- som icke-banksektorn, främja gränsöverskridande betalningar och nå enighet om en G20-färdplan för att begränsa riskerna med ekosystem för kryptotillgångar. ECB stödde även G20:s insatser för att öka den hållbara finansieringen från privata och offentliga källor för den globala omställningen till en klimatneutral ekonomi. Vad gäller projektet för en digital euro var G20:s diskussioner om olika utformningsalternativ och skyddsåtgärder för digitala centralbanksvalutor också högprioriterade i ECB:s perspektiv.

Policyfrågor som rör IMF och den internationella finansiella arkitekturen

ECB bidrog aktivt till diskussionerna i IMF. Under 2023 beslutade IMF att öka sina kvotresurser och fortsatte att justera sin verktygslåda samt ge stöd åt Ukraina

ECB fortsatte att spela en aktiv roll i diskussioner om det internationella monetära och finansiella systemet i Internationella valutafonden (IMF) och andra forum och lyfter fram centralbanksperspektivet i gemensamma europeiska ståndpunkter i dessa forum.[79] Viktiga frågor under 2023 var bland annat översynen av IMF-kvoter, justeringar i IMF:s utlåningspolicy och verktygslåda samt frågor gällande särskilda dragningsrätter (SDR) och deras kanalisering.

Den 15 december 2023 avslutade IMF:s guvernörsstyrelse den 16:e allmänna översynen av kvoterna och godkände att medlemmarnas kvoter höjs med 50 procent. Därmed kommer de totala IMF-kvoterna att uppgå till 715,7 miljarder särskilda dragningsrätter.[80] Kvothöjningen kommer att tilldelas medlemmarna proportionellt efter deras nuvarande kvotandelar. Det gjordes justeringar i IMF:s verktygslåda som innebar att fonden kunde ge fortsatt stöd till Ukraina[81]. Ett 48-månadersarrangemang inom ramen för den utvidgade finansieringen till Ukraina godkändes i slutet av 2023.[82] IMF stärkte även verktygslådans preventiva roll och flexibilitet ytterligare genom att slutföra översynen av förebyggande instrument i oktober 2023. I slutet av 2023 låg IMF:s utlåning nära sina högsta historiska nivåer: totala utestående lån på General Resources Account uppgick till cirka 92 miljarder särskilda dragningsrätter och exponeringen mot fondens största låntagare utgjorde en tredjedel av detta belopp.

Resurser mobiliserades för att hjälpa behövande länder

Under 2021 tilldelades särskilda dragningsrätter på 650 miljarder US-dollar för att tillgodose ett långsiktigt globalt behov att komplettera befintliga reserver, vilket också hjälpte länder att hantera pandemin. Som uppföljning till detta hade man som global ambition att mobilisera 100 miljarder US-dollar som ytterligare hjälp till framväxande marknadsekonomier och låginkomstländer, och denna milstolpe nåddes i juni 2023. EU:s medlemsstater bidrog stort här och stod för över 31 procent av åtagandena. Det globala målet är mestadels avsett för IMF:s Resilience and Sustainability Trust och Poverty Reduction and Growth Trust. ECB fortsatte även att stödja internationella initiativ för att hjälpa utsatta länder att hantera ökade sårbarheter på skuldsidan, framför allt genomförandet av G20:s gemensamma ram för skuldbehandling.

Ruta 8
ECB:s sekundära mål i penningpolitiken

ECB:s primära mål, att upprätthålla prisstabilitet, fastställs i artikel 127.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I fördraget slås vidare fast att ECB utan att åsidosätta detta mål även ska stödja den allmänna ekonomiska politiken inom Europeiska unionen i syfte att bidra till att förverkliga unionens mål, som fastställs i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen.[83] I denna ruta förklaras hur det sekundära målet beaktas i ECB:s penningpolitik och rapporteringsverksamhet.[84]

Hur ECB hanterar sitt sekundära mål vid penningpolitiska beslut

I sina penningpolitiska beslut utvärderar ECB proportionaliteten för varje åtgärd.[85] Vid denna bedömning analyserar man bl.a. vilka fördelar och eventuella sidoeffekter som penningpolitiska åtgärder kan ha, inklusive – om detta är relevant – hur de påverkar ECB:s sekundära mål. I analysen beaktas hur dessa åtgärder samverkar och balanserar ut varandra över tid. När ECB-rådet anpassar sina penningpolitiska instrument väljs i praktiken den konfiguration som på bästa sätt stöder unionens allmänna ekonomiska politik för tillväxt, sysselsättning och social inkludering, och som – för att bidra till unionens mer omfattande mål – skyddar finansiell stabilitet och bidrar till att minska klimatförändringseffekterna, förutsatt att de båda konfigurationerna av uppsättningen instrument på samma sätt främjar prisstabiliteten och inte hindrar den.[86] ECB har t.ex. sedan oktober 2022 omfördelat sina återinvesteringar av värdepapper inom företagssektorn mot emittenter med bättre klimatprestanda. Detta beslut togs för att bättre väga in klimatrelaterad finansiell risk i Eurosystemets balansräkning och, med hänvisning till ECB:s sekundära mål, stödja den gröna omställningen av ekonomin i enlighet med EU:s mål för klimatneutralitet.[87]

Hur ECB presenterar åtgärdernas effekter på det sekundära målet

ECB informerar om hur det sekundära målet har hanterats inom ramen för sin rapportering om penningpolitiken. Under penningpolitiska presskonferenser samt i detaljerade redogörelser från de penningpolitiska sammanträdena ger ECB insikter om relevanta faktorer som ligger till grund för dess penningpolitiska beslut, inbegripet överväganden som rör det sekundära målet. Regelbundna artiklar i Economic Bulletin och Research Bulletin samt särskilda rapporter i Occasional Papers ger dessutom ingående analyser av hur penningpolitiken samverkar med viktiga områden som arbetsmarknad, finansiell stabilitet och klimatförändringar.[88] Vidare beskriver ECB – genom att fullgöra sina ansvarighets- och transparensskyldigheter mot Europaparlamentet och allmänheten – hur man har hanterat olika aspekter av det sekundära målet, såsom samspelet mellan prisstabilitet och finansiell stabilitet eller införandet av klimatförändringsöverväganden i penningpolitiken.[89]

I ECB:s årsrapporter har rapporteringen av penningpolitiska beslut och de underliggande analyserna av relevans för det sekundära målet integrerats i flera olika kapitel. I årsrapporten för 2023 finns t.ex. i) en uppdatering om hur ECB under 2023 har utvecklat sin förmåga att analysera klimatförändringar inom statistikområdet, bland annat genom nya klimatrelaterade statistikindikatorer för hållbar finansiering, koldioxidutsläpp och fysiska risker (avsnitt 7.2), ii) en påminnelse om att inriktningen av ECB:s penningpolitik på medellång sikt gjorde det möjligt att gradvis påverka tillväxt och sysselsättning, som ingår i ECB:s sekundära mål (avsnitt 1.2), iii) en påminnelse om att ECB har fortsatt att omfördela köpen av företagsobligationer i ännu högre grad mot emittenter med bättre klimatprestanda (avsnitt 2.1, 2.2 och 2.3) och tillhandahållit klimatrelaterad finansiell rapportering för innehaven av företagspapper inom CSPP (programmet för köp av värdepapper från företagssektorn) och PEPP (stödköpsprogram föranlett av pandemin) (avsnitt 2.2), iv) en sammanfattande bedömning av banker och det finansiella systemet samt en beskrivning av vad som orsakar motståndskraft och sårbarheter för den finansiella stabiliteten (kapitel 3) och rapporter om aktuell ECB-forskning för att kvantifiera avvägningar mellan finansiell stabilitet och penningpolitik under perioder av hög inflation (ruta 7) och v) en sammanfattning av ECB:s insatser och framsteg inom klimat- och miljöarbetet (avsnitt 11.5).

11 Främjar god styrning, samhällsansvar och miljömässig hållbarhet

ECB utför ett viktigt arbete när det gäller s.k. ESG-frågor, dvs. miljö, samhällsansvar och styrning. För en offentlig institution som ECB inbegriper detta att vara ansvarig gentemot Europeiska unionens (EU:s) invånare och dess folkvalda representanter, kommunicera med och involvera olika målgrupper, iaktta högsta etiska standarder och transparens, skapa bättre förutsättningar för anställda och främja deras välbefinnande samt att titta närmare på klimat- och miljöpåverkan och tillhörande risker.

11.1 Uppdateringar om frågor som rör miljö, samhällsansvar och styrning

Under 2023 fortsatte ECB att arbeta med frågor som rör miljö, samhällsansvar och styrning

Denna översikt över viktiga händelser på ESG-området under 2023 kompletteras med andra avsnitt i denna årsrapport och ytterligare information på ECB:s webbplats (tabell 11.1).

I avsnitt 11.2 och 11.3 beskrivs hur ECB som Europainstitution har arbetat för att hela tiden stärka sina styrningsramar samt främjat transparens och närhet till medborgarna under 2023. I avsnitt 11.2 beskrivs ECB:s insatser för att stärka det europeiska och internationella samarbetet i fråga om etik, integritet och korrekt agerande, vilket på så sätt även tillgodosåg allmänhetens ökade intresse för detta område.[90] I avsnitt 11.3 beskrivs ECB:s samlade insatser för att på ett tydligt sätt förklara sin politik under en period med hög inflation, där man riktar in sig på olika målgrupper och bemöter människors oro i fråga om eurons framtid. Avsnitt 11.4 innehåller information om viktiga händelser under 2023 som har påverkat ECB:s personalförvaltning samt om utnämningen av en mångfalds- och inkluderings­ansvarig samt en medlare. I avsnitt 11.5 behandlas slutligen ECB:s arbete med klimat- och miljörelaterade frågor och här finns också information om mer specialiserade publikationer inom detta område.

Klimatrelaterade risker integreras successivt i det övergripande riskramverket

ECB hanterar ESG-risker som en del av sina ramverk för att hantera finansiella och icke-finansiella risker, som beskrivs i kapitlet om riskhantering i ECB:s årsbokslut 2023.

Klimatstresstesterna inleddes 2022 och genomförs nu regelbundet. De ingår i arbetet för att successivt integrera klimatrelaterade risker i det övergripande riskramverket. I sitt första klimatstresstest av Eurosystemets balansräkning bedömde ECB hur känslig Eurosystemets finansiella riskprofil är för klimatförändringar och förbättrade därigenom Eurosystemets förmåga att bedöma klimatrisker. Resultaten gav en första skattning av klimatriskeffekterna på ECB:s balansräkning.

11.2 Stärkt etik och integritet

Medvetenhet om etik och integritet var en fortsatt viktig prioritering 2023

ECB:s Compliance and Governance Office (CGO) ansvarar för att fastställa lämpliga etik- och styrningsregler samt för att övervaka hur reglerna efterlevs. Under 2023 inriktades nya initiativ på att erbjuda personalen en ännu bättre utbildnings­upplevelse, med alltifrån introduktionskurser och e-lärandeprogram för nyanställda till repetitionskurser för mer erfaren personal och skräddarsydda utbildningar för specifika verksamhetsfunktioner. Under en sex- till åttaveckorsperiod i anslutning till den globala etikdagen anordnades också olika uppsökande projekt, både för att uppmärksamma ECB-personalen på de etiska regler som behöver följas och för att informera allmänheten om att dessa frågor är viktiga för ECB. CGO fortsatte att uppgradera och effektivisera sina processer, göra det lättare för personalen att få rådgivning i etikfrågor samt följa ECB:s etiska standarder.

Ökad medvetenhet om etik- och integritetsfrågor i kombination med en mer lättillgänglig etikrådgivning ledde till att antalet förfrågningar ökade markant: från 1 690 under 2022 till 2 767 under 2023 (diagram 11.1).

Efterlevnadskontroller, som genomfördes med hjälp av ett externt revisionsföretag, bekräftade att ECB:s medarbetare och ECB-ledamöter i högnivåorgan i allmänhet följer reglerna om privata finansiella transaktioner.

Diagram 11.1

Översikt över förfrågningar från ECB:s medarbetare 2023

Källa: ECB.

ECB:s oberoende etikkommitté kompletterar ECB:s styrningsstruktur. Kommittén ger högre ECB-tjänstemän vägledning i etikfrågor, framför allt vad gäller privat verksamhet och avlönad yrkesverksamhet efter avslutat uppdrag, och bedömer deras intresseförsäkringar. Etikkommittén följer också utvecklingen i fråga om etik och korrekt agerande, både i Europa och internationellt. Den ger även råd om de uppdateringar som skulle behöva göras av ECB:s etiska ramverk för högre ECB-tjänstemän, t.ex. de nyligen förbättrade reglerna för privata finansiella transaktioner.

Kommittén för etik- och regelefterlevnad fortsatte att stödja nationella centralbanker och nationella behöriga myndigheter vid genomförandet av de etiska riktlinjer som antogs 2021 samt att ge vägledning så att de etiska standarderna tolkas enhetligt och konsekvent i hela Eurosystemet. För att på bästa sätt dra fördel av spännvidden av åsikter anordnade kommittén olika evenemang om frågor av gemensamt intresse, där över 50 olika offentliga institutioner och organisationer deltog.

På europeisk nivå fortsatte ECB under 2023 att spela en aktiv roll i de pågående interinstitutionella förhandlingarna om upprättandet av ett oberoende EU-organ för etik.

På internationell nivå var ECB nära involverat i arbetet med att sprida kunskap och fastställa standarder i etiknätverket för multilaterala organisationer, både i sin roll som vice ordförande för nätverket och genom sina bidrag till möten och den årliga konferensen. ECB bidrog även till den första granskningen av EU:s genomförande av FN-konventionen mot korruption.

11.3 Kommunikation och transparens om ECB:s penningpolitik

Inte helt lätt kommunikationsläge för ECB

Med en inflation som sjönk, men som fortfarande var alldeles för hög och en ekonomi där effekterna av ECB:s penningpolitiska åtstramning blev allt mer påtagliga var det inte ett helt lätt kommunikationsläge för ECB under 2023. I ett läge med exceptionell osäkerhet och levnadskostnadskris fick ECB:s kommunikation inriktas på att försäkra människor och företag om att ECB var fast beslutet att föra inflationen tillbaka till målet och övertyga dem om att det skulle vara möjligt med de huvudsakliga penning­politiska verktyg som var tillgängliga.

ECB:s vägledande princip för kommunikationen var ”Förklara, förklara, förklara” för att göra det lättare för människor att förstå besluten

ECB ökade därför sin penningpolitiska kommunikation. När den penningpolitiska åtstramningen började ge avsedd effekt i form av dämpad efterfrågan var det viktigt att förklara ECB:s beslut och än gång framhålla att dess primära uppgift är att bekämpa inflation. Utöver flera offentliga tal av ECB:s beslutsfattare publicerades också flera inlägg i ECB:s blogg där det förklarades hur inflationen påverkade realinkomsterna och hur viktig regeringarnas strukturpolitik var för att bekämpa inflationen. Blogginläggen gav också analytiska insikter om det rekordhöga arbetskraftsutnyttjandet. I ECB:s poddsändningar beskrevs de inflationsdrivande faktorerna och under en särskild podcast-sommarskola behandlades ECB:s roll för att hålla priserna stabila.

Ödmjuk kommunikation för att återskapa allmänhetens förtroende

Samtidigt behövde man bemöta berättigade frågor om varför ECB hade misslyckats med att förutse inflationsuppgången och varför dess makroekonomiska prognoser hade slagit fel. Att Eurosystemets prognoser är tydliga och korrekta är särskilt viktigt för att förankra förväntningarna och stärka trovärdigheten för ECB:s politik. Det var också viktigt att förklara de olika osäkerhetskällorna och att kommunicera med ödmjukhet för att på så sätt öka förtroendet.

I sin kommunikation strävade ECB efter att förklara bakgrunden till balansräkningsförlusterna för ECB och Eurosystemets centralbanker

Under 2023 drabbades ECB och andra centralbanker i Eurosystemet av förluster i balansräkningarna till följd av tidigare penningpolitiska beslut, bland annat omfattande tillgångsköp. ECB gjorde en insats för att tydliggöra varifrån centralbankers vinster och förluster kommer, bland annat genom en särskild förklaring. På så sätt kunde ECB ställa dessa förluster mot de många åren med betydande vinster och understryka att ECB:s uppdrag är att fatta penningpolitiska beslut som främjar prisstabilitetsmålet, inte att göra vinst.

Andra extraordinära kommunikationsinsatser under 2023 inriktades på eurons framtid, både som kontanter och i digital form.

ECB inledde arbetet med att utforma nästa serie eurosedlar med hjälp av den europeiska allmänheten

ECB beslutade att utformningen av den tredje serien eurosedlar skulle omfatta en deltagandeprocess med den bredare allmänheten. Européer runtom i euroområdet bjöds därför in för att delta i en webbenkät om teman för nästa sedelserie där de kunde välja vilket utformningstema de tyckte bäst om av sju alternativ. Över 365 000 personer från hela euroområdet deltog och deras synpunkter beaktades i ECB-rådets beslut att välja ”Europeisk kultur” och “Floder och fåglar” som teman för kommande sedlar. Kommunikationen och den utåtriktade verksamheten för nästa sedelserie stärkte budskapet att ECB och Eurosystemet står fast vid åtagandet om kontanter.

ECB betonade att eurokontanter är här för att stanna – eventuellt kompletterade med en digital euro

Under 2023 var det extra viktigt att föra ut budskapet om ECB:s åtagande för kontanter eftersom ECB förbereder ett eventuellt införande av en digital euro.

I oktober 2023 beslutade ECB-rådet att avsluta utredningsfasen i projektet för den digitala euron och att gå vidare till förberedelsefasen. Detta steg åtföljdes av en flerspråkig kommunikationskampanj i flera olika delar med en rad olika kommunikationskanaler och kommunikationsprodukter i samtliga euroländer, bland annat en officiell LinkedIn-sida om projektet för den digitala euron och en särskild webbsida om projektet för den digitala euron. Kampanjen inriktades på fördelarna med att införa en digital euro och vilken betydelse det kan ha, farhågor avseende integritetsskydd samt kontanternas och den nya digitala valutans funktion som lagligt betalningsmedel. Utöver att kommunicera med branschintressenter, beslutsfattare och civilsamhällets organisationer använde sig ECB även av ett innovativt tillvägagångssätt som gick ut på att man kontaktade relevanta kreatörer av webbinnehåll. Syftet var att uppmuntra digitala entreprenörer inom pengar och finans att beskriva tanken med en digital euro och förklara dess funktioner för onlineföljare och prenumeranter.

Sammantaget ledde dessa samlade insatser och den följande omfattande mediebevakningen till att väcka uppmärksamhet kring projektet för den digitala euron och skapa ytterligare förståelse. En analys visar att det inledningsvis var främst yngre generationer européer som var intresserade av en digital euro, men att medvetenheten och förståelsen nu har spridits till samtliga åldersgrupper.

Under 2023 firade ECB också sin 25-årsdag. I samband med detta anordnade ECB ett evenemang där de högsta företrädarna för EU-institutionerna, ECB:s värdland Tyskland och andra euroländer närvarade, liksom de tidigare ECB-ordförandena Jean-Claude Trichet och Mario Draghi. ECB och de andra EU-institutionerna firade också 25 år med euron vid årsskiftet 2023/2024. I och med dessa historiska milstolpar kunde ECB visa på framgångarna med den gemensamma valutan och vilka fördelar den hade inneburit för människorna i Europa, som en ledstjärna för stabilitet världen över och en symbol för europeisk enighet.

Kampanjen ”Stabilitet är vår grej” i sociala medier riktade sig till ungdomar

Under 2023 genomförde ECB kampanjen ”Stabilitet är vår grej” i sociala medier, där man särskilt riktade sig till ungdomar. Syftet var att på ett interaktivt och personligt sätt förklara viktiga aspekter av ECB och dess arbete: prisstabilitetsmålet, banktillsynens funktion och hur ECB:s beslut påverkar vardagen. Kampanjinläggen visades 166 miljoner gånger och nådde 43 miljoner ungdomar.

Antalet förfrågningar om tillgång till handlingar ökade i förhållande till 2022, med betydligt fler förfrågningar om tillgång till handlingar om institutionella och styrningsrelaterade ämnen

Allmänhetens tillgång till ECB:s handlingar är en viktig del av ECB:s öppenhetspolicy. Detta främjar ECB:s öppenhet och stärker dess demokratiska legitimitet.

Under 2023 fick ECB fler förfrågningar (73 förfrågningar) om tillgång till handlingar än 2022 (63 förfrågningar). Förfrågningarna gällde fortfarande en rad olika ämnen, däribland tillsynsfrågor eller högprofilerade initiativ som projektet för den digitala euron. Man kunde dock se en tydlig uppgång i antalet förfrågningar om tillgång till handlingar som gällde institutionella och styrningsrelaterade ämnen, vilket återspeglade allmänhetens ökade intresse för sådana frågor.

I linje med ECB:s åtagande för transparens gjordes dokumenten normalt tillgängliga för allmänheten via ECB:s offentliga register över handlingar efter sådana förfrågningar. För att skapa ökad transparens utarbetade ECB dessutom en översikt över ämnen som behandlats i de förfrågningar om tillgång till handlingar som ECB hade tagit emot sedan 2004.

Europeiska ombudsmannen kunde inte konstatera några administrativa missförhållanden vad gäller ECB:s hantering av allmänhetens förfrågningar om tillgång till handlingar.

ECB:s initiativ för att stödja transparens, öppenhet och närhet till medborgarna uppmärksammades genom att ECB nominerades till slutllistan för Europeiska ombudsmannens pris för god administration 2023 för att ”ha hjälpt EU-medborgarna att förstå penningpolitik i tider av hög inflation”.

11.4 Ger medarbetarna förutsättningar att prestera för Europa

I samband med den gradvisa återgången till att arbeta från kontoret från och med 2022 fokuserade ECB på policyer och program för att främja en balans mellan arbete och fritid, personalutveckling och organisatorisk resiliens. I januari 2023 infördes en ny policy för distansarbete som medför flexibilitet för anställda och praktikanter. Under 2023 blev den nya virtuella lärplattformen Eureka tillgänglig för institutioner i Europeiska centralbankssystemet och Gemensamma tillsyns­mekanismen, vilket gav ännu fler möjligheter till lärande och mobilitet. I linje med målet att etablera en kultur med verklig inkludering utnämnde ECB en medlare och en HR-ansvarig för mångfald och inkludering.

Arbetskultur

ECB lanserade sin nya policy för distansarbete

Efter en övergångsfas under 2022 infördes en ny policy för distansarbete den 1 januari 2023. Erfarenheterna från perioden med distansarbete var överlag goda och den nya policyn har därför utformats så att personalen får flexibla arbetsformer för distansarbete. Alla ECB:s medarbetare och praktikanter har möjlighet att arbeta på distans i upp till 110 dagar per år, förutsatt att det är förenligt med verksamhetens behov.

Figur 11.1

ECB-personalens distansarbete under 2023

Källa: ECB.
Anm.: Data från januari 2024.

Utbildning erbjöds för att främja en bestående kultur av ömsesidig respekt

ECB värdesätter att lyssna på sina medarbetare och genomförde en puls­undersökning i början av 2023. Enkätresultaten visade att medarbetarna var fortsatt engagerade, hängivna och involverade i ECB:s arbete. Men det finns fortfarande arbete att göra för att stärka arbetskulturen. Som uppföljning till enkäten drog direktionen i gång ett initiativ för att främja en organisationskultur där anställda får verktyg för att hantera oönskade beteenden. Interaktiva workshoppar genomfördes för att bidra till att stärka en kultur där man vågar säga ifrån och har goda samarbetsformer.

Talangutveckling

ECB:s personal utnyttjade möjligheterna till mobilitet

År 2023 var ett viktigt år för den interna rörligheten inom ECBS och SSM. Med ECB:s nya lärplattform Eureka fick man för första gången en samlad överblick över utbildning och intern rörlighet inom andra institutioner i ECBS och SSM. Eureka främjar kunskapsutbyte och samarbete och finns tillgänglig för medarbetare på ECB samt inom hela ECBS och SSM. Den femte upplagan av Schumanprogrammet som inleddes 2023 möjliggjorde utstationering till 41 olika projekt och därmed en ökad intern rörlighet mellan ECB, nationella behöriga myndigheter och nationella centralbanker. Som del av ett särskilt SSM-utbytesprogram fortsatte ECB också att utbyta personal med flera nationella behöriga myndigheter och europeiska institutioner. I slutet av 2023 pågick nio utbyten med två nationella behöriga myndigheter (Banco de España och den franska tillsyns- och resolutions­myndigheten) och en byrå (Europeiska försäkrings- och tjänstepensions­myndigheten).

ECB fortsatte att främja ledarskaps- och kompetensutveckling

ECB fortsatte med sitt ledarskapsutvecklingsprogram för att utveckla ledarskaps­kompetens och ett mer effektivt ledarskap. ECB anordnade också sitt chefsutvecklingsprogram för kvinnor och de sista sju grupperna genomförde programmet. Detta framgångsrika program inleddes 2014 för att öka representationen av kvinnor på ECB. En annan viktig utvecklingsmöjlighet var mentorsportalen, där personal och praktikanter kan ge och få mentorsstöd. I slutet av 2023 fanns det nära 100 registrerade mentorsutbyten.

Viktiga initiativ lanserades som en del av ECBS och SSM:s strategi för lärande och utveckling

Andra viktiga initiativ lanserades som en del av ECBS och SSM:s strategi för lärande och utveckling. Nationella behöriga myndigheter och nationella centralbanker anslöts till Eureka, som ger tillgång till en rad olika lärande- och utvecklingsmöjligheter inom ECBS och SSM. Flaggskeppsprogrammet för utbildning av chefer inom centralbanksverksamhet och banktillsyn lanserades i oktober 2023. Två lyckade ”hackathons” genomfördes under året med deltagare från ECBS och SSM. Det första hackathon-evenemanget om decentraliserad finansiering ägde rum i februari och det andra på temat klimatförändringar hölls i ECB:s lokaler i november.

ECB höjde praktikantbidraget

Genom att erbjuda ett praktikantprogram främjar ECB den europeiska integrationen för unga nyexaminerade studenter och ger dem en chans att få praktisk erfarenhet och praktiskt omsätta det de har lärt sig under sina studier. I gengäld får ECB nytta av praktikanternas kunskap om den senaste forskningen samt ta del av deras entusiasm och nya idéer. Från och med den 1 december 2023 höjdes praktikant­bidraget till 1 170 euro i månaden samt till 2 120 euro för doktorander som har gått minst två år på doktorandutbildningen och praktiserar på den nivån. Praktikanterna får även bostadsförmåner.

Mångfald och inkludering

ECB fortsatte att främja mångfald och inkludering

Att uppnå en mångfald som avspeglar det europeiska samhället och etablera en verkligt inkluderande kultur är ett långsiktigt arbete. För att uppnå detta stärkte ECB sin institutionella bas genom att stödja sina sex gräsrotsnätverk för mångfald och inkludering och lanserade ett utbildningsprogram gällande inkludering för medarbetare, arbetsgrupper och ledare. För att möjliggöra en kultur som bygger på inkludering, ömsesidig respekt och psykologisk trygghet inrättades två nya tjänster. Från och med 2023 arbetar den nya medlaren som förhindrar och hanterar friktion på arbetsplatsen genom assisterad dialog och den nya HR-rådgivaren för mångfald och inkludering som ser över alla frågor som rör människor och kultur utifrån det perspektivet.

Mångfald mellan könen och intersektionalitet stod högt på dagordningen

Under hela 2023 har jämställdhet stått högt upp på agendan för ECB, som samtidigt har omfamnat alla aspekter av mångfald och främjat en inkluderande kultur. Detta återspeglas i EDGE Move- och EDGEplus-certifieringen, ECB:s framsteg med målen för könsfördelning 2020–2026, införandet av betald föräldraledighet för den andra föräldern, pilotförsök med praktik för personer med autismspektrumtillstånd, informationsmöten och evenemang om hudfärg och etnisk tillhörighet, ”allyship” (att stå upp för dem som behöver stöd), funktionsnedsättning och inkludering av LGBT+.

ECB fortsatte med riktad uppsökande verksamhet och talangrekrytering

För att ta del av Europas bästa talanger deltog ECB i flera karriärmässor för underrepresenterade grupper, t.ex. Europas största karriärmässa för svarta och färgade som organiseras av ADAN (Afro Deutsches Akademiker Netzwerk), Sticks & Stones-mässan för LGBTIQ+-talanger samt herCAREER-mässan för kvinnors karriärutveckling. För att locka sökande med funktionsnedsättning annonserade ECB sina lediga tjänster på myAbility-plattformen. För att locka kvinnliga sökande och ge goda förutsättningar för samtliga personer oavsett socioekonomisk bakgrund fortsatte ECB att erbjuda sitt särskilda stipendium för kvinnor. Som en fortsatt gest av solidaritet och stöd lanserade ECB även ett stipendium för 15 ukrainska studenter som går på en masterutbildning i Ukraina.

Figur 11.2

ECB:s personal i siffror

1 Uppgifter per den 31 december 2023.
2 Inklusive 56 deltagare i ECB:s Graduate Programme.
3 Anställda som är utlånade från en nationell centralbank i Europeiska centralbankssystemet, europeiska offentliga institutioner/organ eller internationella organisationer.
4 Avser enbart personal med fast anställning och visstidsanställning.
5 Avser permanenta eller tillfälliga horisontella förflyttningar mellan avdelningar eller affärsområden.
6 Avser permanenta eller tillfälliga horisontella förflyttningar till en högre lönegrupp, med eller utan rekrytering.
7 Avser enbart personal med fast anställning och omvandlingsbar visstidsanställning.
8 Tabellerna anger hur stor andel av ECB:s anställda och praktikanter som har en viss nationalitet. Anställda med flera nationaliteter räknas för varje nationalitet de uppger. Totalsummorna kan överstiga 100 procent på grund av avrundning och dubbla nationaliteter. Länderna anges i bokstavsordning efter ländernas namn på respektive nationellt språk.

11.5 Vidare i arbetet med miljö- och klimatrelaterade utmaningar

För att ECB ska kunna fullgöra sitt uppdrag är det avgörande att förstå klimatförändringarnas konse­kvenser och omställningsbehoven för ekonomin och den finansiella sektorn

Klimatförändringarna fortskrider och ju längre vi väntar med att minska våra utsläpp och ställa om till en grönare ekonomi, desto högre blir kostnaderna.[91],[92] Trots de framsteg som har gjorts har världen fortfarande inte lyckats begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriella nivåer.[93] Detta innebär att det blir allt större risker kopplade till ett föränderligt klimat och en abrupt omställning, med konsekvenser för penningpolitiken och finans- och banksystemens stabilitet. För att ECB ska kunna fullgöra sitt uppdrag är det därför avgörande att förstå konse­kvenserna för ekonomin och den finansiella sektorn.

Under samordning av centrumet för klimatförändringar fortsatte ECB därför att arbeta med sin klimatagenda i samarbete med interna intressenter och Eurosystemet via relevanta kommittéer och särskilda klimatforum. Under 2023 fortsatte ECB att integrera den europeiska klimatlagstiftningens mål och miljööverväganden i strategiarbete, projekt och policyprocesser.

ECB publicerade sin klimat- och naturplan för 2024–2025

Under det gångna året arbetade ECB med sin klimat- och naturplan för 2024–2025, som beskriver vilka aktiviteter som ECB kommer att arbeta med för att uppnå sina strategiska klimatmål. ECB identifierade också tre fokusområden för åtgärder: att hantera omställningen till en grön ekonomi, förstå klimatförändringarnas ökade fysiska inverkan och gå vidare med arbetet med naturrelaterade risker.

Höjdpunkter i det klimatrelaterade arbetet

Konkreta framsteg gjordes på flera olika fronter och omfattade en rad olika ECB-uppgifter (figur 11.3).

När det gäller genomförandet av penningpolitiken publicerade ECB den första klimatrelaterade finansiella rapporteringen av Eurosystemets innehav inom företagssektorn i mars 2023. Koldioxidintensiteten för återinvesteringar minskade med mer än 65 procent under 12-månadsperioden efter det att återinvesteringarna börjat omfördelas i oktober 2022. ECB-rådet stärkte omfördelningsparametern i februari, när det beslutade att reducera Eurosystemets värdepappersinnehav. Sedan återinvesteringarna i programmet för köp av tillgångar upphört i juli fortsätter omfördelningen för företagstillgångarna i PEPP-programmet. Vid den första översynen av klimatbedömningsmetoden i oktober 2023 konstaterades att ramverket hade uppnått de avsedda målen samt att de viktigaste byggstenarna i ramverket skulle behållas. Utfasningen av fossila bränslen från portföljerna för företagssektorn förväntas fortsätta under hela 2024 enligt en bana som stöder Parisavtalets mål. Eurosystemet fortsatte dessutom med förberedelsearbetet för att integrera klimatöverväganden i sitt ramverk för säkerheter samt förbättra sin riskbedömning och riskhantering.

Figur 11.3

Översikt över viktiga klimatåtgärder

Källa: ECB.

ECB undersökte klimat­förändringarnas ekonomiska och finansiella påverkan och vilka konsekvenser detta får för ECB:s arbetsuppgifter

Ett omfattande analysarbete genomfördes till stöd för uppgiften att informera beslutsfattarna, finanssektorn och allmänheten om klimatförändringarnas ekonomiska och finansiella påverkan och vilka konsekvenser den får för ECB:s arbetsuppgifter.[94] Under 2023 fortsatte ECB att bedöma de makroekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna och begränsningspolitiken och framför allt vilken påverkan som gröna finanspolitiska åtgärder får på Eurosystemets/ECB:s prognoser. Enligt en modellbaserad analys av de ekonomiska konsekvenserna av koldioxidprissättningen var de negativa effekterna på ekonomin måttliga. Resultaten från enkäten om företags tillgång till finansiering och enkätundersökningen om bankernas utlåning indikerar att företag i euroområdet investerar i omställningen samt att bankernas utlåningsvillkor är stramare för företag som har höga utsläpp och saknar trovärdiga omställningsplaner. Vad gäller konsekvenserna för penningpolitiken genomfördes nyligen en analys där man undersökte klimatförändringarnas effekter på den penningpolitiska transmissionsmekanismen. Det konstaterades att omställningen visserligen leder till ökade kreditkostnader och minskad utlåning till samtliga företag, men att den åtstramande effekten är mildare för företag med låga utsläpp samt för företag som åtar sig att sänka koldioxidutsläppen. I flera forskningsrapporter undersöktes sambanden mellan ett föränderligt klimat och inflation och det konstaterades att varmare temperaturer kan leda till ökad livsmedelsinflation, men att de varmare somrarnas effekter på efterfrågesidan kan dämpa inflationen på längre sikt och att effekterna är asymmetriska mellan ekonomierna i euroområdet (se ruta 1). ECB utvecklade också sin förståelse av hur klimatförändringar påverkar potentiell produktion.

För att förbättra tillgängligheten för klimatdata publicerade Europeiska centralbankssystemet klimatförändringsrelaterade indikatorer för hållbar finansiering, växthusgasutsläpp och fysisk risk (se avsnitt 7.2).

ECB arbetar med att få en bättre bild av klimatrelaterade risker för ekonomin och de finansiella systemen samt att utveckla en lämplig makrotillsynsrespons

Vidare utvecklade ECB sin metod för stresstestning för att undersöka vilken motståndskraft ekonomin i stort har mot olika omställningsscenarier samt vilken beredskap banker under tillsyn har att hantera finansiella och ekonomiska chocker till följd av klimatrisk. Under 2023 ledde ECB arbetsflödet inom Network for Greening the Financial System (NGFS) för utformning och analys av scenarier, som publicerade den fjärde omgången av sina långsiktiga makrofinansiella klimatscenarier. Scenarierna utgör en första gemensam referensram för att analysera klimatrisker för ekonomin och det finansiella systemet. Genom denna ram bekräftas osäkerhet och begränsningar med klimatrelaterad och ekonomisk modellering, t.ex. vad gäller kritiska brytpunkter. I samarbete med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten tog ECB fram policyalternativ för att minska det bristande försäkringsskyddet inom klimatområdet, mot bakgrund av att endast en fjärdedel av de klimatrelaterade katastrofförlusterna i EU är försäkrade i nuläget. ECB analyserade även klimatförändringsrisker på nationell nivå som kan inverka negativt på finansiell stabilitet och finanspolitiska utgifter. ECB och Europeiska systemrisknämnden publicerade en rapport som sammanställer belägg för de viktigaste indikatorerna för finansiell stabilitet och utvecklar en makrotillsynsram för att hantera klimatrisk. I rapporten anges även att ett tungt ekonomiskt beroende av naturliga ekosystem skulle kunna förvärra de klimatrelaterade riskerna för den finansiella stabiliteten.

När det gäller ECB:s banktillsyn gjorde visserligen kreditinstituten som stod under den gemensamma tillsynsmekanismens tillsyn viktiga framsteg med sin klimat- och miljörelaterade riskhantering, men ett antal institut uppnådde inte de framsteg som förväntats för mars 2023. ECB kommer att fortsätta att noga bevaka hur det går för bankerna samt vid behov vidta verkställighetsåtgärder.[95]

ECB arbetar med att förbättra eurosedlarnas säkerhet och hållbarhet

Under årens lopp har ECB fortlöpande förbättrat eurosedlarnas säkerhet och hållbarhet i hela kontantcykeln.[96] Under 2023 publicerade ECB miljöavtrycksstudien av eurosedlar som betalningsinstrument. Framtidens eurosedlar utvecklas i linje med principer för ekodesign, vilket innebär att miljöaspekter beaktas under samtliga utvecklingssteg för sedlarna (se avsnitt 6.2).

ECB analyserar och bidrar till policydiskussioner om ökad hållbar finansiering, både på EU-nivå och internationellt

Medarbetare från ECB har sedan 2021 bidragit till utbildningar och multilaterala tekniska workshoppar tillsammans med andra centralbanker och intressenter utanför Europeiska unionen. ECB deltog även i flera arbetsgrupper och evenemang tillsammans med centralbanker och andra institutioner och forum för att utveckla klimatagendan och dra fördel av regelbundna utbyten. Dessa omfattar NGFS, Financial Stability Board, Baselkommittén för banktillsyn, de europeiska tillsynsmyndigheterna och Europeiska systemrisknämnden, Bank for International Settlements, G7, G20 och Internationella valutafonden.

Inom innovativ forskning från ECB undersöktes naturrelaterade risker, kopplingen mellan klimat och natur och påverkan på ekonomin

Innovativ forskning om naturrelaterade risker visade att nedbrytningen av ekosystem kommer att utgöra utmaningar för företag och skulle kunna sprida sig till bankerna eftersom nästan 75 procent av företagslånen i euroområdet (nära 3 240 miljarder euro) beviljas låntagare som är mycket beroende av ekosystemtjänster. Utöver detta undersökte ECB för första gången omställningsrisker och kopplingen mellan klimat och natur. Eftersom klimatförändringar och förändrad markanvändning är det som främst orsakar förlusten av biologisk mångfald, har företagen i euroområdet en naturpåverkan som motsvarar förlusten av 582 miljoner hektar ”ofördärvade” livsmiljöer världen över. Forskningen visar hur viktigt det är att integrera klimatförändringar och naturförluster i ramverken för riskbedömning eftersom det finns ett ovillkorligt samband.

Arbete pågår med att förbättra miljöprestandan för ECB:s verksamhet och icke-penningpolitiska portföljer

I mars 2023 började ECB publicera en årlig klimatrelaterad finansiell rapportering av sina icke-penningpolitiska portföljer utöver sin årliga miljöredovisning, som tillsammans ger en översikt över ECB:s miljöpåverkan från den egna verksamheten, koldioxidavtrycket från ECB:s finansierade utsläpp samt målen kopplade till detta.[97] Uppdaterade data om ECB:s miljöprestanda för 2023 kommer att bli tillgängliga under 2024.

Ruta 9
ECB håller jämna steg med innovation

Under 2023 fortsatte ECB att göra framsteg med att utveckla och genomföra innovativa lösningar som ytterligare effektiviserar ECB:s processer. Digitala lösningar, inklusive artificiell intelligens (AI), maskininlärning, robotar och chattbotar, har använts i hela organisationen.

Vad gäller centralbanksverksamhet använde sig ECB av AI för att få en fördjupad bild av prisbildningen och inflationsdynamiken i Europeiska unionen (EU). Webbinsamling och maskininlärning tillämpades för att sammanställa en enorm mängd realtidsdata om enskilda produktpriser.[98] När det gäller banktillsyn har SupTech-programmet som inleddes 2019 tillhandahållit 14 verktyg som hjälper tillsynsmyndigheterna att samla in och analysera stora volymer kvantitativa och kvalitativa data, automatisera processer, samarbeta bättre samt använda AI för en snabbare och vassare tillsynsanalys.[99]

Idrifttagandet av digitala projekt på ECB bygger på att det finns ett innovationsvänligt ekosystem. För innovation krävs inte bara tekniska lösningar utan även tillväxtattityd, nyfikenhet och nära samarbete mellan samtliga ECB:s intressenter. För detta ändamål har tvärvetenskapliga innovationsgrupper som inbegriper IT, kunskapshantering, centralbankverksamhet och banktillsyn utvecklat innovativa arbetssätt som underlättar projekthantering, innovationsscouting, inkubation och kunskapsdelning. En del av detta ekosystem består av ECB:s digitala dokumentsystem och informationsstyrningspolicy, som utgör en stabil bas för AI-utvecklingen då det är en omfattande resurs med strukturerad digitaliserad dokumentation. Samarbetet med globala innovationsledare från myndigheter, den akademiska världen, uppstartsföretag och större branschaktörer bidrar också till att stimulera innovation inom ECB, Eurosystemet och på andra håll. Framför allt samordnar ECB Eurosystemets åtgärder via Eurosystemets Innov8 Forum med BIS innovationshubbcenter för Eurosystemet. Detta är ett samarbete mellan Bank for International Settlements och samtliga centralbanker i Eurosystemet. Kontoren i Frankfurt och Paris öppnades i mars 2023, under värdskap och stöd från Deutsche Bundesbank respektive Banque de France. Samtliga medlemmar i Eurosystemets Innov8 Forum bidrar till och utbyter kunskap i innovationsutrymmet.

Slutligen är innovation något som direktionen verkligen arbetar för. I februari 2023 deltog direktionsledamöterna för första gången i ett innovationsforum i ”marknadsplatsliknande” format, med interaktiva livedemonstrationer av några av ECB:s större innovationsprojekt.

12 Träffa våra medarbetare

Den 1 juni 1998 inledde Europeiska centralbanken sin verksamhet som centralbank för euroområdet med ett tydligt uttalat uppdrag: att upprätthålla prisstabilitet. ECB:s 25-årsjubileum under 2023 blev ett tillfälle att hylla allt som institutionen har uppnått under den här tiden. Här nedan berättar några ECB-medarbetare som började arbeta redan på Europeiska monetära institutet, ECB:s föregångare, om sina personliga erfarenheter. Framför allt beskriver de hur det var att arbeta på en ny institution alldeles i uppstartsfasen och hur de bidrog till de många viktiga milstolparna när ECB omedelbart etablerade sig bland andra centralbanker och sedan utvecklades över tiden.

Rita Choudhury, senior ekonomstatistiker och arbetsledare, generaldirektoratet för statistik

A person smiling at camera

Description automatically generated

Min karriärväg på ECB har varit otroligt utvecklande. Det började som lite av en chansning, med ett nytt jobb i ett nytt land. Jag kom till ECB precis i brytningstiden, som ung forskningsanalytiker när statistikfunktionen fortfarande höll på att utvecklas. På den tiden hade ECB bara några hundra medarbetare och behövde ”alle män på däck”, så vi fick skifta mellan många olika roller. En typisk dag var omväxlande: jag diskuterade krav med olika politikområden, utformade statistiska ramverk, skrev programmeringskod och någon enstaka gång även utkast till tal. Med den institutionella politiken fortfarande i sin linda var det otroligt spännande att se hur mina kreativa lösningar ofta snabbt sattes i verket.

Efterhand som ECB utvecklades blev det fler möjligheter till professionell utveckling. Jag arbetade inom flera olika områden av statistikfunktionen och kunde fördjupa min expertis och lägga till alltfler tjänsteår. Några av mina ansvarsområden som har varit särskilt minnesvärda har varit att leda landsbesök hos våra motparter i form av nationella centralbanker och nationella behöriga myndigheter för att främja relationer och ge råd om hur de skulle förbereda sin rapportering som nya euromedlemmar.

Jag arbetar nu på ECB:s nyligen inrättade Data Office, som syftar till att optimera den institutionella datahanteringen (bland annat inom områden som artificiell intelligens) och rapporterar till Chief Data Officer. Utöver detta bidrar jag till Forum för mångfald och inkludering. Detta är roller som går tvärs över verksamheten och det är tillfredsställande att arbeta med varierade grupper och bidra till att forma och påverka en mer omfattande ECB-politik.

Visst har det varit bakslag också. Här tänker jag t.ex. på brexit med den osäkerhet det ledde till när det gäller att arbeta här, men tack vare den dynamiska miljön, de motiverade kollegerna och de fortsatta utvecklingsmöjligheterna är det ändå framgångarna jag minns bäst.

Dimitrios Koukidis, förste specialist inom leverantörshantering, generaldirektoratet för kommunikation

A person in a suit and tie

Description automatically generated

Jag har starka minnen av hur ceremonin växte fram inför invigningen av ECB i juni 1998. Jag var med i ett litet organisatörsteam för det här väldiga evenemanget. Det var stor entusiasm och en känsla av kamratskap i gruppen. Detta trots alla organisatoriska utmaningar som det innebär att upprätta en ny institution som snabbt måste hitta vägen framåt. Under flera år efter detta hjälpte jag gärna till med att organisera offentliga och personalrelaterade arrangemang på ECB efterhand som evenemangen fortsatte att utvecklas och blev allt mer omfattande och varierande.

Snabbt vidare till i dag: Numera arbetar jag på avdelningen för språktjänster sedan jag utnyttjat en möjlighet till intern rörlighet 2016. Jag arbetar med budgetering, upphandling och leverantörshantering i samband med översättning och redigering och säkerställer att det finns lämplig bemanning på EU:s samtliga 24 officiella språk. Dessa stödfunktioner spelar en avgörande roll eftersom de hjälper ECB att kommunicera tydligt och effektivt, både till experter och andra målgrupper. Liksom överallt annars i ECB fortsätter vi att införa senaste teknik. Tillsammans med mina kolleger använder jag t.ex. AI-teknik som ett led i arbetet för att effektivisera våra processer.

När jag ser tillbaka på denna långa och spännande resa är jag stolt över att ha gjort min del för att etablera ECB som en institution i världsklass – en institution som håller priserna stabila och det finansiella systemet säkert för omkring 350 miljoner invånare i euroområdet. Jag är också tacksam för att jag har fått utvecklas professionellt och personligen under hela min tid på ECB.

Francesco Mazzaferro, chef för Europeiska systemrisknämndens sekretariat

A person in a suit and tie

Description automatically generated

Jag kan fortfarande se mig själv som ung tjänsteman när jag arbetade på ”övergångskommittén”, som – under ledning av Tommaso Padoa-Schioppa – övervakade marknadernas övergång från tio nationella valutor till euron vid midnatt den 31 december 1998. Den dagen var kulmen på alltid jag hade bidragit till sedan jag började på Europeiska monetära institutet i mitten av 1995 och jag tänkte naivt att nu var jobbet gjort. Efter dessa engagerade år var jag rädd att jag skulle riskera att fastna i rutinarbete. Men under de följande tio åren var jag på det nyligen upprättade generaldirektoratet för europeiska och internationella förbindelser och kunde bara konstatera att jag hade haft fel. Tack vare ett bredare intresse för vår monetära integration fick jag möjlighet att upprätta Eurosystemets innovativa gemensamma program för tekniskt stöd till centralbanker och tillsynsmyndigheter i Europeiska unionens närhet.

Tio år senare, när ECB blev värd för den fristående Europeiska systemrisknämnden (ESRB) efter finanskrisen, fick jag chansen att testa något nytt. I början av 2010 blev jag tillfrågad om jag ville bli projektledare för upprättandet av ESRB. Ett år senare utsågs jag till chef för ESRB-sekretariatet. Sedan dess har jag verkligen uppskattat varje dag då jag har fått arbeta för att bevara den finansiella sektorns motståndskraft i en bred institutionell miljö vid sidan av centralbanker och tillsynsmyndigheter på europeisk och nationell nivå samt som en exceptionell grupp med kolleger från ECB och ESRB:s medlemsinstitutioner.

Emily Witt, avdelningschef, generaldirektoratet för marknadsoperationer

A person with blonde hair wearing a black jacket

Description automatically generated

När jag kom till Europeiska monetära institutet 1995 var jag bland de första hundra kollegerna som fick i uppgift att förbereda införandet av euron som gemensam valuta för Europa. Under 1998 lärde jag mig snabbt hur ECB arbetar tillsammans med de nationella centralbankerna. Det var otroligt spännande att vara med och samordna den övergripande testningen och se att de nyligen upprättade systemen fungerade som de skulle, oavsett om det handlade om att genomföra penningpolitiska transaktioner, verkställa betalningar eller samla in statistik runtom i Europa.

Uppmuntrad av ECB:s mål att främja intern mobilitet arbetade jag i sex olika verksamhetsområden (betalningar, IT, HR, sekretariatet, statistik och marknader). På så vis kunde jag utöka mina kunskaper om viktiga aspekter av centralbanks­verksamhet och finslipa min kompetens inom projektledning, människohantering och ledarskap. Jag kände mig stimulerad av att exponeras för olika perspektiv och sätt att tänka och kunde också bygga upp varaktiga nätverk och vänskaper över Europa.

Jag känner mig inspirerad av ECB:s uppdrag och stolt över att ha bidragit till att initiativen till förändringshantering har lyckats, vilket gynnar Europa. Ett exempel på detta är lanseringen av vårt system för dokument- och registerhantering, som är avgörande för att dela och distribuera information på ett effektivt sätt mellan kolleger på de nationella centralbankerna och skydda ECB:s institutionella minne.

Jag är nu väldigt glad över att ansvara för avdelningen för finansiella transaktioner. Jag tycker om att vara nära marknaderna och gillar blandningen av daglig verksamhet och intressanta projekt som inbegriper att samarbeta med många olika ECB-verksamhetsområden, centralbanker och externa partner. Alldeles nyligen upprättade vi funktionen som fiskalt ombud och utbetalande organ för Europeiska kommissionen.

På fritiden gillar jag att läsa, laga mat och vandra. Jag är aktiv medlem i ECB:s vandringsklubb, vilket är en fantastisk möjlighet att träffa kolleger utanför jobbet och komma ut i naturen i olika delar av Europa.

Årsbokslut

https://www.ecb.europa.eu/press/annual-reports-financial-statements/annual/annual-accounts/html/ecb.annualaccounts2023~f5a98cb02b.sv.html

Eurosystemets konsoliderade balansräkning per den 31 december 2023

https://www.ecb.europa.eu/press/annual-reports-financial-statements/annual/balance/html/ecb.eurosystembalancesheet2023~ca350ad75e.sv.html

© Europeiska centralbanken, 2024

Postadress 60640 Frankfurt am Main, Tyskland
Telefon +49 69 1344 0
Webbplats www.ecb.europa.eu

Alla rättigheter förbehålls. Återgivning för undervisningsändamål och icke-kommersiella syften är tillåten, under förutsättning att källan anges.

Stoppdatum för uppgifterna i denna rapport var den 22 mars 2024 (undantag anges uttryckligen).

För specifik terminologi hänvisas till ECB glossary (finns bara på engelska).

HTML ISBN 978-92-899-6715-0, ISSN 1725-2938, doi:10.2866/752588, QB-AA-24-001-SV-Q


  1. ”Global ekonomi” omfattar inte euroområdet i denna del av årsrapporten.

  2. I Eurosystemets makroekonomiska prognoser från december 2022 beräknades den globala tillväxten bromsa in till 2,6 procent 2023.

  3. Genomsnittet före pandemin avser perioden 2012–2019.

  4. Se rutan ”Intangible assets of multinational enterprises in Ireland and their impact on euro area GDP”, Economic Bulletin, utgåva 3, ECB, 2023.

  5. Efter stoppdatum för denna rapport publicerades det officiella finanspolitiska utfallet för 2023, som pekar på att vissa länders budgetunderskott ligger betydligt högre än beräknat.

  6. Den finanspolitiska inriktningen avspeglar riktningen för och storleken på den finanspolitiska stimulansen av ekonomin, utöver de offentliga finansernas automatiska reaktion på konjunkturcykeln. För mer information om detta koncept, se artikeln ”The euro area fiscal stance”, Economic Bulletin, utgåva 4, ECB, 2016.

  7. I ett yttrande från juli 2023 välkomnade ECB Europeiska kommissionens reformförslag och lämnade några tekniska synpunkter och förslag i syfte att ytterligare förbättra det nya ramverket och se till att det blir mer transparent och förutsägbart. Se Europeiska centralbankens yttrande av den 5 juli 2023 om ett förslag om en reform av EU:s ramverk för ekonomisk styrning (CON/2023/20) (EUT C 290, 18.8.2023, s. 17).

  8. För mer information om underliggande inflation, se rutan ”Underlying inflation measures: an analytical guide for the euro area”, Economic Bulletin, utgåva 5, ECB, 2023.

  9. Löneglidning mäter avvikelser sett till hur de faktiska lönerna utvecklas i förhållande till avtalslönerna och återspeglar förändringar i övertid, bonusar, snäva arbetsmarknader och andra faktorer.

  10. För mer information om uppfattningar och osäkerhet vad gäller konsumentinflation, se rutan ”A closer look at consumers’ inflation expectations – evidence from the ECB’s Consumer Expectations Survey”, Economic Bulletin, utgåva 7, ECB, 2022. För de senaste resultaten från enkätundersökningen om konsumentförväntningar avseende förväntningar på ekonomisk tillväxt, se ”Economic growth and labour markets”, ECB, 2024. För mer information om konsumenters uppfattningar om relationen mellan inflation och ekonomiska förhållanden, se Candia, B., Coibion, O. och Gorodnichenko, Y., ”Communication and the Beliefs of Economic Agents”, NBER Working Paper Series, nr 27800, National Bureau of Economic Research, 2020.

  11. Se ”ECB presenterar handlingsplan om att integrera klimatförändringar i sin penningpolitiska strategi”, pressmeddelande, ECB, 8 juli 2021.

  12. Se Kotz, M., Kuik, F., Lis, E. och Nickel, C., ”The impact of global warming on inflation: averages, seasonality and extremes”, Working Paper Series, nr 2821, ECB, maj 2023.

  13. Se Ciccarelli, M., Kuik, F. och Martínez Hernández, C., ”The asymmetric effects of weather shocks on euro area inflation”, Working Paper Series, nr 2798, ECB, mars 2023.

  14. Se artikeln ”How climate change affects potential output”, Economic Bulletin, utgåva 6, ECB, 2023.

  15. Se ”The climate change challenge and fiscal instruments and policies in the EU”, Occasional Paper Series, nr 315, ECB, reviderat i juni 2023.

  16. Se Christophersen, C. m.fl., ”What to do about Europe’s climate insurance gap”, ECB:s blogg, ECB, 24 april 2023.

  17. Se rutan ”Climate-related policies in the Eurosystem/ECB staff macroeconomic projections for the euro area and the macroeconomic impact of green fiscal measures”, Economic Bulletin, utgåva 1, ECB, 2023.

  18. Se artikeln ”The macroeconomic implications of the transition to a low-carbon economy”, Economic Bulletin, utgåva 5, ECB, 2023.

  19. Dessa frågor undersöks i klimatscenarier som har publicerats av Network for Greening the Financial System – en grupp bestående av 134 centralbanker och tillsynsmyndigheter samt 21 observatörer – som ECB och Europeiska centralbankssystemet aktivt bidrar till.

  20. Se Benatti, N., Groiss, M., Kelly, P., Lopez-Garcia, P., ”Environmental regulation and productivity growth in the euro area: testing the Porter hypothesis”, Working Paper Series, nr 2820, ECB, maj 2023.

  21. Se Böning, J., Di Nino, V. och Folger, T., ”Benefits and costs of the ETS in the EU, a lesson learned for the CBAM design”, Working Paper Series, nr 2764, ECB, januari 2023.

  22. Vinster per enhet beräknas som driftsöverskott brutto och sammansatt förvärvsinkomst dividerat med real BNP som inkluderar en korrigering för egenföretagares inkomst. Med en mer omfattande indikator skulle driftsöverskott brutto och sammansatt förvärvsinkomst sättas i förhållande till realproduktion, som utöver BNP även omfattar insatsförbrukning. Realproduktionen är dock inte tillgänglig eftersom det inte finns någon information om insatsförbrukningen.

  23. De konceptuella skillnaderna mellan BNP-deflatorn och HIKPX beror främst på att HIKPX baseras på försäljningspriserna för hushållens konsumerade varor och tjänster i de kategorier som ingår i indexet, oavsett om de är producerade i landet eller har importerats, medan BNP-deflatorn fångar upp priserna på förädlingsvärdet för alla produkter som produceras av den inhemska ekonomin och inte omfattar insatsförbrukningens bidrag till de slutliga priserna. Se rutan ”How have unit profits contributed to the recent strengthening of euro area domestic price pressures”, Economic Bulletin, utgåva 4, ECB, 2023.

  24. Se Arce, O., Hahn, E. och Koester, G., ”How tit-for-tat inflation can make everyone poorer”, ECB:s blogg, ECB, 30 mars 2023, och rutan ”How have unit profits contributed to the recent strengthening of euro area domestic price pressures”, Economic Bulletin, utgåva 4, ECB, 2023.

  25. Detta undantag beviljades redan när PEPP-programmet inleddes och gällde fram till september 2023. Under den månaden uppgraderades kreditbetyget till investment grade och undantaget behövdes därför inte längre.

  26. Summan överstiger 100 procent till följd av avrundning.

  27. Ikraftträdandedatum har fastställts med hänsyn till förfallodatum för den TLTRO III-transaktion som förföll i juni.

  28. Effekterna på säkerheter i de sista delarna av ACC-ramverken var särskilt betydande för Spanien, Frankrike och Portugal.

  29. Europeiska centralbankens riktlinje av den 9 juli 2014 om ytterligare tillfälliga åtgärder som berör Eurosystemets refinansieringstransaktioner och de säkerheter som godtas samt om ändring av riktlinje ECB/2007/9 (ECB/2014/31)(EUT L 240, 13.8.2014, s. 28).

  30. För en bedömning av de finansiella och ekonomiska effekter som uppgraderingen till investment grade förväntas få på den grekiska ekonomin, se Anastasatou, M., Balfoussia, H., Bragoudakis, Z., Malliaropulos, D., Migiakis, P., Papageorgiou, D. och Petroulas, P., ”Effects of a sovereign credit rating upgrade to investment grade on the Greek economy”, Economic Bulletin, nr 58, Bank of Greece, 2023, s. 7–28.

  31. Se ”The financial risk management of the Eurosystem’s monetary policy operations”, ECB, juli 2015.

  32. Se förklaringen ”Varifrån kommer vinster eller förluster för ECB och de andra centralbankerna i euroområdet?”, ECB, uppdaterad den 19 maj 2023.

  33. I nuläget är endast 25 procent av de klimatrelaterade katastrofförlusterna försäkrade i EU. För ytterligare detaljer, se ”Policy options to reduce the climate insurance protection gap”, Discussion Paper, ECB och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, april 2023.

  34. Vid slutet av 2023 hade sju länder infört eller tillkännagett en sektorsspecifik systemriskbuffert för att åtgärda risker i bostadssektorn (Belgien, Litauen, Malta, Portugal, Slovenien och Tyskland) och företagssektorn (Frankrike).

  35. Se ”Governing Council statement on macroprudential policies”, ECB, december 2022. I linje med det nya golvet blev dessutom högre O-SII-buffertar tillämpliga för banker i tre länder från och med den 1 januari 2024 (Grekland, Italien och Spanien) och kommer att bli tillämpliga i ytterligare ett land från och med den 1 januari 2025 (Slovenien).

  36. Se ”Financial Stability Review”, ECB, maj 2023 och ”Financial Stability Review”, ECB, november 2023.

  37. Se i) Litauen: Europeiska centralbankens yttrande av den 4 april 2023 om införandet av en tillfällig solidaritetsavgift (CON/2023/9), ii) Italien: Europeiska centralbankens yttrande av den 12 september 2023 om införandet av en extraordinarie skatt för kreditinstitut (CON/2023/26), iii) Slovenien: Europeiska centralbankens yttrande av den 2 november 2023 om införandet av en temporär bankskatt (CON/2023/35), iv) Lettland: Europeiska centralbankens yttrande av den 11 december 2023 om en tillfällig avgift för kreditinstitut avseende skydd för bolånetagare (CON/2023/42) och v) Nederländerna: Europeiska centralbankens yttrande av den 15 december 2023 om införandet av en skatt för kreditinstitut (CON/2023/45).

  38. Följande länder hade infört eller tillkännagett en positiv neutral nivå för den kontracykliska bufferten i slutet av 2023: Irland (1,5 procent), Cypern (0,5 procent), Lettland (1 procent), Litauen (1 procent), Nederländerna (2 procent) och Slovenien (1 procent).

  39. Se ”Advancing macroprudential tools for cyber resilience”, ESRB, februari 2023.

  40. Se ”Crypto-assets and decentralised finance”, ESRB, maj 2023.

  41. Se ”NBFI Monitor”, ESRB, juni 2023.

  42. Se ”Issues note on policy options to address risks in corporate debt and real estate investment funds from a financial stability perspective”, ESRB, september 2023.

  43. Se ”ESRB issues a recommendation on vulnerabilities in the commercial real estate sector in the European Economic Area”, pressmeddelande, ESRB, 25 januari 2023.

  44. Se ”Towards macroprudential frameworks for managing climate risk”, ECB och ESRB, december 2023.

  45. Se “Powers, ability and willingness to act – the mainstay of effective banking supervision”, tal av Frank Elderson, ledamot av ECB:s direktion och vice ordförande för ECB:s tillsynsnämnd, House of the Euro, Bryssel, 7 december 2023.

  46. ECB utnyttjade sin befogenhet att förelägga kreditinstitut under tillsyn sanktioner genom att i februari 2023 respektive maj 2023 förelägga Landesbank Hessen-Thüringen Girozentrale och Goldman Sachs Bank Europe sanktioner för att ha felrapporterat kapitalbehoven. I augusti 2023 förelade ECB de Volksbank sanktioner för att ha felberäknat kapitalbehoven.

  47. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

  48. Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

  49. För en mer detaljerad bedömning av EU:s bankpaket och ECB:s inställning, se ”Starka regler, EU starka banker – bankpaketet”, Årsrapport 2022, ECB, maj 2023.

  50. Se Europeiska centralbankens yttrande av den 6 juni 2023 om förslaget till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CON/2023/15) (EUT C 249, 14.7.2023, s. 3) och Europeiska centralbankens yttrande av den 4 oktober 2023 om transparens och integritet i klassificeringsverksamhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (CON/2023/30) (EUT C 1354, 1.12.2023).

  51. Se Europeiska centralbankens yttrande av den 5 juli 2023 om ändringar av unionens ram för krishantering och insättningsgaranti (CON/2023/19) (EUT C 307, 31.8.2023, s. 19).

  52. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 40).

  53. Se i) Europeiska centralbankens yttrande av den 16 februari 2022 om ett förslag till förordning om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (CON/2022/4) (EUT C 210, 25.5.2022, s. 5), ii) Europeiska centralbankens yttrande av den 16 februari 2022 om ett förslag till ett direktiv och en förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (CON/2022/5) (EUT C 210, 25.5.2022, s. 15) och iii) Europeiska centralbankens yttrande av den 30 november 2021 om ett förslag till förordning om att utvidga kraven på spårbarhet till att även omfatta kryptotillgångar (CON/2021/37) (EUT C 68, 9.2.2022, s. 2).

  54. Se Panetta, F., ”Europe needs to think bigger to build its capital markets union”, ECB:s blogg, ECB, 30 augusti 2023, ”A Kantian shift for the capital markets union”, tal av ECB:s ordförande Christine Lagarde vid den europeiska bankkongressen, Frankfurt am Main, 17 november 2023, och ”Banking Union and Capital Markets Union: high time to move on”, tal av ECB:s vice ordförande Luis de Guindos vid Europeiska kommissionens och Europeiska centralbankens årliga gemensamma konferens om det europeiska finansiella integrationen, Bryssel, 7 juni 2023.

  55. Se kapitel 4 för mer information om Emir-förordningen.

  56. Se ”Non-banks’ liquidity preparedness and leverage: insights and policy implications from recent stress events”, Financial Stability Review, ECB, maj 2023 och ”The growing role of investment funds in euro area real estate markets: risks and policy considerations”, Macroprudential Bulletin, ECB, 3 april 2023.

  57. Se ”The Financial Stability Implications of Leverage in Non-Bank Financial Intermediation”, FSB, 6 september 2023, och ”Enhancing the Resilience of Non-Bank Financial Intermediation, Progress Report, FSB, 6 september 2023.

  58. Se ”Revised Policy Recommendations to Address Structural Vulnerabilities from Liquidity Mismatch in Open-Ended Funds”, FSB, 20 december 2023, och ”The growing role of investment funds in euro area real estate markets: risks and policy considerations”, Macroprudential Bulletin, nr 20, ECB, april 2023.

  59. För mer formation, se fokusgruppens slutsatser i ”Study on New Digital Payment Methods”, mars 2022, och “Study on Digital Wallet Features”, mars 2023, som genomförts som en del av projektet för den digitala euron.

  60. I enlighet med artikel 141.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 326, 26.10.2012), s. 47, artiklarna 17, 21.2, 43.1 och 46.1 i ECBS-stadgan och artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 332/2002 av den 18 februari 2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans (EUT L 53, 23.2.2002, s. 1).

  61. I enlighet med artiklarna 122.2 och 132.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artiklarna 17 och 21 i ECBS-stadgan och artikel 8 i rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EUT L 118, 12.5.2010, s. 1).

  62. I enlighet med artiklarna 17 och 21 i ECBS-stadgan jämförda med artikel 10 i rådets förordning (EU) nr 2020/672 av den 19 maj 2020 om inrättande av ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av covid-19-utbrottet (EUT L 159, 20.5.2020, s. 1).

  63. I enlighet med artiklarna 17 och 21 i ECBS-stadgan jämförda med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

  64. I enlighet med artiklarna 17 och 21 i ECBS-stadgan jämförda med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2463 av den 14 december 2022 om inrättande av ett instrument för stöd till Ukraina under 2023 (makroekonomiskt stöd +) (EUT L 322, 16.12.2022, s. 1).

  65. I enlighet med artiklarna 17 och 21 i ECBS-stadgan jämförda med artikel 3.5 i EFSF-ramavtalet.

  66. I enlighet med artiklarna 17 och 21 i ECBS-stadgan jämförda med artikel 5.12.1 i ESM-avtalen om allmänna villkor för ekonomiskt stöd.

  67. Enligt det låneavtal som ingicks mellan medlemsstater som har euron som valuta (utom Tyskland och Grekland) och Kreditanstalt für Wiederaufbau (som agerar i allmänhetens intresse enligt instruktioner och med garantier från Förbundsrepubliken Tyskland) som långivare, och Republiken Grekland som låntagare och Bank of Greece som låntagarens ombud, samt i enlighet med artiklarna 17 och 21.2 i ECBS-stadgan och artikel 2 i Europeiska centralbankens beslut av den 10 maj 2010 om hanteringen av samordnade bilaterala lån till förmån för Republiken Grekland och ändring av beslut ECB/2007/7 (ECB/2010/4) (EUT L 119, 13.5.2010, s. 24).

  68. Se Pallotti, F., Paz-Pardo, G. Slacalek, J., Tristani, O. och Violante, G. L., ”Who Bears the Costs of Inflation? Euro Area Households and the 2021-2022 Shock”, Working Paper Series, nr 2877, ECB, 2023.

  69. Se Ehrmann, M., Georgarakos, D. och Kenny, G., ”Credibility gains from communicating with the public: evidence from the ECB’s new monetary policy strategy”, Working Paper Series, nr 2785, ECB, februari 2023.

  70. Se Giannetti, M., Jasova, M., Loumioti, M. och Mendicino, C., ”Glossy green banks: the disconnect between environmental disclosures and lending activities”, Working Paper Series, nr 2882, ECB, 2023.

  71. Se Nakov, A. och Thomas, C., ”Climate-conscious monetary policy”, Working Paper Series, nr 2845, ECB, 2023.

  72. Se Bustamante, M. C. och Zucchi, F., ”Carbon trade-offs: how firms respond to emission controls”, Research Bulletin, nr 109, ECB, 17 juli 2023.

  73. Se även Karadi, P. och Nakov, A., ”Effectiveness and addictiveness of quantitative easing”. Journal of Monetary Economics, Vol. 117, 2021, s. 1096–1117, och Van der Ghote, A., ”Interactions and Coordination between Monetary and Macroprudential Policies”, American Economic Journal: Macroeconomics, Vol. 13(1), 2021, s. 1–34.

  74. Se även Chavleishvili, S. och Manganelli, S., ”Forecasting and stress testing with quantile vector autoregression”, Journal of Applied Econometrics, ännu ej publicerad, och Chavleishvili, S., Kremer, M. och Lund-Thomsen, F., ”Quantifying financial stability trade-offs for monetary policy: a quantile VAR approach”, Working Paper Series, nr 2833, ECB, 2023.

  75. Mål C-262/22 P, EU:C:2023:714.

  76. Mål T-868/16, EU:T:2022:58.

  77. Mål C-803/21 P.

  78. ECB höll även ECON-utskottet informerat om händelseutvecklingen i projektet för en digital euro genom fyra skriftliga brev från Fabio Panetta till ECON-utskottets ordförande.

  79. ECB har observatörsstatus i IMF, med en permanent ECB-representant på IMF:s huvudkontor i Washington DC. ECB:s observatör deltar i vissa möten i IMF:s exekutivstyrelse.

  80. Kvoterna anges i särskilda dragningsrätter, IMF:s beräkningsenhet, och ses över regelbundet.

  81. Justeringen bestod bland annat i att tillfälligt höja åtkomstbegränsningar (inom både General Resources Account och Poverty Reduction and Growth Trust) och att införa ett nytt ramverk för finansiering genom en övre kreditmöjlighet i situationer med exceptionellt hög osäkerhet.

  82. Två programöversyner i följd slutfördes i juli och december 2023.

  83. I artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen fastställs bland annat att unionen ska verka för ”en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö”.

  84. Se även Europaparlamentets resolution om ECB:s årsrapport 2022 och the ECB:s återkoppling på denna resolution.

  85. Proportionalitet innebär att ECB:s åtgärder för det första ska vara lämpliga för att uppnå den aktuella åtgärdens legitima mål och för det andra inte får gå uppenbart utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. För mer information, se mål C-62/14, Peter Gauweiler m.fl. (EU:C:2015:400) och mål C-493/17, Heinrich Weiss m.fl. (EU:C:2018:1000).

  86. För mer information, se avsnitt 3.3 i ECB:s penningpolitiska strategiöversyn.

  87. För mer information om Eurosystemets klimatrelaterade omfördelning sedan oktober 2022, se avsnitt 11.5.1.

  88. Se Occasional Papers som låg till grund för ECB:s strategiöversyn.

  89. De politiska gruppernas samordnare i utskottet för ekonomi och valutafrågor (ECON-utskottet) i Europaparlamentet beslutar om två ämnen som ska tas upp vid varje utfrågning med ECB:s ordförande, se ECON-utskottets webbplats. Dessa ämnen behandlas av ECB:s ordförande i inledningsanförandet.

  90. I avsnitt 10.1 beskrivs även hur ECB har fullgjort sina skyldigheter som offentlig institution genom sitt ramverk för ansvarsutkrävande och kommunikationen till allmänheten.

  91. Se ”Faster green transition would benefit firms, households and banks, ECB economy-wide climate stress test finds”, pressmeddelande, ECB, 6 september 2023.

  92. För mer ingående information, se FN:s klimatpanel, ”Climate Change 2023: Synthesis Report”, 2023 och Meteorologiska världsorganisationen, ”The Global Climate 2011-2020: A Decade of Acceleration”, 5 december 2023.

  93. Se FN:s miljöprogram, ”Emissions Gap Report 2023” för mer ingående information om skattningen att den globala uppvärmningen med de nuvarande ovillkorliga nationellt fastställda bidragen kommer att ligga 2,9 °C över de förindustriella nivåerna det här århundradet.

  94. Se listan över ECB:s publikationer om klimatförändringen. Vissa av ECB:s forskningsrapporter publicerades även i ledande akademiska tidskrifter.

  95. Mer ingående information finns på webbplatsen för ECB:s banktillsyn och ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2023.

  96. För mer information se ECB:s webbsida om Eurosystemets kontantstrategi och ECB:s miljöredovisningar.

  97. Sedan 2010 har ECB haft ett certifierat miljöledningssystem för att hantera miljöavtrycket från den egna verksamheten, vilket under senare tid har lett till att man har kunnat spara betydligt mycket mer energi.

  98. För mer information, se webbsidan för Price-setting Microdata Analysis Network (Prisma) och Moufakkir, M., ”Careful embrace: AI and the ECB”, ECB:s blogg, 28 september 2023.

  99. Se ”Technology, data and innovation – shaping the future of supervision”, inledningsanförande av Elizabeth McCaul, ECB-ledamot i tillsynsnämnden, vid Supervision Innovators-konferensen 2023, Frankfurt am Main den 20 september 2023 och ”How tech is shaping banking supervision”, ECB:s podcast, 28 september 2023.