Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter
Christine Lagarde
The President of the European Central Bank
Paschal Donohoe
President of the Eurogroup
Roberta Metsola
President of the European Parliament
Charles Michel
President of the European Council
Ursula von der Leyen
President of the European Commission
  • ECB:S BLOGG

Värdet av enighet i en föränderlig värld – 25 år med euron

30 december 2023

Av Paschal Donohoe (Eurogruppens ordförande), Christine Lagarde (Europeiska centralbankens ordförande), Roberta Metsola (Europaparlamentets ordförande), Charles Michel (Europeiska rådets ordförande) och Ursula von der Leyen (Europeiska kommissionens ordförande)

För 25 år sedan, den 1 januari 1999, trädde euron i kraft som gemensam valuta för elva EU-medlemsstater. Den tjänar nu ekonomin och underlättar livet för 350 miljoner människor i 20 länder.

Argumenten för Europa har alltid byggt på att Europa kan lösa problem som enskilda länder inte kan ta itu med på egen hand. Efter andra världskriget insåg visionära ledare att det enda sättet att säkra freden på vår kontinent var att förena våra ekonomier. Och ett enat Europa skulle med tiden kräva en gemensam valuta för att dra största möjliga nytta av de ekonomiska fördelar som denna fredsvinst ger.

I slutet av 1980-talet, när Europa vidtog ytterligare åtgärder för att fördjupa den inre marknaden, blev drömmen om en gemensam valuta ett projekt. För 25 år sedan – den 1 januari 1999 – blev detta projekt verklighet. I dag är euron en oundgänglig del av vårt dagliga liv och ger oss enkelhet, stabilitet och suveränitet.

Den har gjort livet enklare för EU-medborgarna, som lätt kan jämföra priser, handla och resa. Den har gett oss stabilitet och skyddat tillväxt och sysselsättning under en rad kriser. Och att ge ut världens näst viktigaste valuta har gett oss större suveränitet i en turbulent värld. Det är alltså inte förvånande att euroområdet har vuxit från 11 till 20 länder sedan det bildades.

Det har funnits enorma utmaningar under årens lopp, däribland frågor om eurons framtid. Men varje gång har vi hittat rätt svar. Som svar på den globala finans- och statsskuldskrisen inrättade vi till exempel skyddsåtgärder, såsom det harmoniserade systemet för banktillsyn och resolution eller den europeiska stabilitetsmekanismen. Idag ligger stödet för den gemensamma valutan nära rekordnivåer bland invånarna i euroområdet.

Men vi är inte färdiga med vårt arbete. I dag står vi inför nya utmaningar som länderna inte kan hantera på egen hand – och människor söker svar från EU.

Vi står inför ökande geopolitiska spänningar, inte minst Rysslands olagliga krig mot Ukraina, som kräver djärva kollektiva beslut. Vi står inför en accelererande klimatkris som vi bara kan lösa tillsammans – koldioxidutsläppen stannar inte vid gränserna. Vi står även inför aldrig tidigare skådade utmaningar för vår konkurrenskraft vad gäller energi- och industripolitik i andra delar av världen.

Detta innebär att frågor som försvar samt den gröna och digitala omställningen har blivit angelägna frågor av gemensamt intresse. Detsamma gäller hur vi närmar oss finansieringen av de massiva investeringar som behövs för att minska koldioxidutsläppen i våra ekonomier, göra våra leveranskedjor säkrare och uppgradera vår teknik. Enbart i EU kommer den gröna omställningen att kräva investeringar på 620 miljarder euro per år fram till 2030.

Lösningarna måste utformas med tanke på den omfattning som möjliggörs genom samarbete i Europa. Det handlar om att skapa en verklig kapitalmarknadsunion som omfattar hela kontinenten för att mobilisera privat finansiering. Att använda EU:s verktyg och politik för att stärka vår konkurrenskraft och säkerhet, till exempel genom att stärka de befintliga strukturerna genom moderniserade finanspolitiska regler och en mer robust bankunion. Och att föra in den gemensamma valutan i den digitala tidsåldern genom att lägga grunden till en potentiell digital euro som kan komplettera kontanter.

I och med att flera länder för närvarande är i färd med att gå med i EU får vi inte förlora vår förmåga att agera med beslutsamhet. Utvidgning och fördjupning utesluter inte varandra. Men utvidgning kan kräva förändringar av hur EU är organiserat.

Människorna i Europa vet att världen förändras. Och de förstår att det finns styrka i enighet. Omkring två tredjedelar av européerna är övertygade om att EU är en bastion av stabilitet. Så låt oss visa att EU kan forma denna förändring och uppfylla förväntningarna.

Detta kommer att kräva ambition och uthållighet – samma egenskaper som fanns hos grundarna av den europeiska integrationen. Och det kommer att erfordra insikt om att inte alla mål kan uppnås direkt. Lärdomarna av den europeiska integrationen är att vi måste vidta de åtgärder som ligger framför oss när stunden uppstår. Övriga steg följer när tiden är mogen.

Som den franske författaren Anatole France en gång sa: ”För att åstadkomma stora ting måste vi inte bara agera, utan också drömma; inte bara planera, utan också tro.” De första 25 åren med euron har visat just hur framgångsrik en dröm kan vara. Men allteftersom världen runt om oss förändras visar våra åtgärder att ett enat Europa ger de svar som européerna och världen behöver.

Detta blogginlägg har publicerats som en debattartikel i olika medier i samtliga 20 euroländer.

Kolla in ECB:s blogg och prenumerera på framtida inlägg.