ECB:s årsbokslut för 2025

26 februari 2026

• ECB redovisar en förlust på 1,3 miljarder euro (2024: 7,9 miljarder euro)
• Förlusterna avräknas mot framtida vinster

Europeiska centralbankens (ECB) årsbokslut för 2025 visar en förlust på 1,254 miljoner euro, vilket är mycket mindre än förlusten på 7,944 miljoner euro 2024. Det beror främst på lägre nettoräntekostnader. Förlusten 2025 kommer, liksom förlusterna från tidigare år, att ligga kvar i ECB:s balansräkning för att avräknas mot framtida vinster. På grund av denna förlust blir det ingen vinstutdelning till de nationella centralbankerna i euroområdet för 2025.

Sedan 2022 har ECB gått med förlust efter många år med betydande vinster. Det är ett resultat av de penningpolitiska åtgärder som Eurosystemet vidtog för att uppfylla sitt huvuduppdrag att upprätthålla prisstabilitet. För att klara sitt uppdrag var ECB tvungen att utöka sin balansräkning genom köp av finansiella tillgångar, främst med fast ränta och lång löptid. Det medförde en motsvarande ökning av skulderna, för vilka ECB betalar rörlig ränta. ECB höjde styrräntorna under 2022 och 2023 för att motverka den höga inflationen i euroområdet, vilket omedelbart ledde till högre räntor på dessa skulder medan ränteintäkterna på ECB:s tillgångar, särskilt från värdepapper som förvärvats inom ramen för APP-programmet (programmet för köp av tillgångar och PEPP-programmet (stödköpsprogrammet föranlett av pandemin), inte ökade i samma utsträckning. När ECB sedan började sänka sina styrräntor 2024 och ECB:s skulder fortsatte att minska i och med att värdepapper i APP- och PEPP-programmen förföll blev effekterna av denna skillnad betydligt mindre. Därmed var nettoräntekostnaderna 2025 betydligt lägre än åren innan.

ECB förväntas börja gå med vinst igen 2026 eller året efter, men det beror på hur höga ECB:s styrräntor och växelkurserna kommer att vara, liksom på vad som finns i ECB:s balansräkning och hur stor den är. ECB kan i vilket fall som helst bedriva sin verksamhet effektivt och fullgöra sitt huvuduppdrag att upprätthålla prisstabilitet, oavsett förluster. Dess finansiella styrka understryks ytterligare av dess kapital och betydande värderegleringskonton, som tillsammans uppgick till 71 miljarder euro i slutet av 2025, 12 miljarder euro mer än i slutet av 2024.

ECB:s ränteintäkter och räntekostnader 2025 var som följer:

Räntekostnaderna 2025 var betydligt lägre än 2024. Det berodde främst på att räntekostnaderna för ECB:s nettoskuld i Target var betydligt lägre, i första hand på grund av att den genomsnittliga räntan var lägre (2025: 2,3 %, 2024: 4,1 procent), till följd av att ECB hade sänkt sina styrräntor och i andra hand på grund av att räntan för inlåningsfaciliteten användes för ränteberäkning i stället för räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Det berodde även på att Targetsaldona blivit lägre, på grund av att värdepapper som innehades i penningpolitiska syften förföll. Den lägre genomsnittliga räntan ledde också till lägre ränteintäkter från fordringar relaterade till fördelning av eurosedlar i omlopp och räntekostnader som ska betalas till de nationella centralbankerna som ersättning för deras fordringar avseende valutareserver som överförts till ECB. Ränteintäkterna från valutareserverna minskade, främst på grund av lägre ränteintäkter från värdepapper i US-dollar, medan ränteintäkterna från värdepapper som innehas i penningpolitiskt syfte i princip förblev oförändrade jämfört med förra året.

Växelkursnedskrivningarna uppgick till 1 316 miljoner euro (2024: 81 miljoner euro), främst till följd av att den japanska yenen försvagades, vilket ledde till att värdet på det valutainnehavet minskade. Dessa nedskrivningar vägdes delvis upp av realiserade valutavinster som uppstod till följd av att sammansättningen av ECB:s valutareserver i vanlig ordning ändrades.

De sammanlagda personalkostnaderna minskade till 809 miljoner euro (2024: 844 miljoner euro) främst för att kostnaderna för förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner blev lägre. Övriga driftskostnader minskade något till 619 miljoner euro (2024: 626 miljoner euro), främst på grund av lägre avskrivningar.

Intäkterna från tillsynsavgifter (avgifter som tas ut för att täcka de kostnader som ECB har haft för sitt tillsynsarbete) uppgick till 690 miljoner euro (2024: 681 miljoner euro).

Värdet på ECB:s balansräkning minskade med 37 miljarder euro till 603 miljarder euro (2024: 641 miljarder euro), främst beroende på den gradvisa minskningen i APP- och PEPP-innehaven till följd av inlösen.

Eurosystemets konsoliderade balansräkning

Eurosystemets konsoliderade balansomslutning, som omfattar de tillgångar och skulder som euroområdets nationella centralbanker och ECB har gentemot tredje parter, uppgick vid årsslutet 2025 till 6 293 miljarder euro (2024: 6 421 miljarder euro). Minskningen jämfört med 2024 berodde på att värdet på värdepapper som innehas i penningpolitiska syften minskade till 3 745 miljarder euro (2024: 4 283 miljarder euro), främst beroende på inlösen. Innehaven inom APP-programmet minskade med 351 miljarder euro till 2 322 miljarder euro, och innehaven inom PEPP-programmet minskade med 186 miljarder euro till 1 423 miljarder euro. Denna minskning uppvägdes delvis av ökningen i motvärdet i euro på Eurosystemets innehav av guld till 1 274 miljarder euro (2024: 872 miljarder euro) på grund av uppgången i marknadspriset på guld räknat i euro.

Frågor från media kan riktas till William Lelieveldt, tfn +49 69 1344 7316.

Anmärkningar

• På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman.
• Mer information om Targettjänster finns på ECB:s webbplats.
• I vår förklaring finns mer information om var vinster och förluster för ECB och euroområdets nationella centralbanker kommer ifrån.
• Den 13 mars 2024 beslutade ECB-rådet om ett antal principer som ska styra det penningpolitiska styrsystemet i framtiden och som, bland andra nyckelparametrar, ska fortsätta att styra den penningpolitiska inriktningen genom räntan på inlåningsfaciliteten. Samtidigt beslutade ECB-rådet också att räntan på inlåningsfaciliteten från och med den 1 januari 2025 ska ligga till grund för beräkning av avkastning på i) Targetsaldon till/från nationella centralbanker i euroområdet, ii) fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet och iii) skulder motsvarande överföringen av valutareserver.
• Mer information om ECB:s och Eurosystemets finansiella redovisning och redovisningsprinciper och om ECB:s årsredovisning finns i Europeiska centralbankens (EU) beslut 2024/2938 av den 14 november 2024 om Europeiska centralbankens årsbokslut (ECB/2024/32) (EUT L, 2024/2938, 11.12.2024) och Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2024/2941 av den 14 november 2024 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2024/31) (EUT L 347, 2024/2941, 11.12.2024) och på ECB:s webbplats.
• Eurosystemets konsoliderade balansräkning baseras på preliminära uppgifter. Eurosystemets slutgiltiga konsoliderade balansräkning offentliggörs i juni.