ECB rapporterar om EU-länders framsteg för antagande av euron

1 juni 2022

• I denna rapport, som utkommer vartannat år, görs en bedömning av framstegen hos sju EU-länder som inte har antagit euron
• En positiv bedömning görs av Kroatien inför ett eventuellt antagande av euron den 1 januari 2023
• Framstegen har överlag varit begränsade till följd av besvärliga ekonomiska förhållanden

I Europeiska centralbankens (ECB) konvergensrapport, juni 2022 fastställs att de EU-länder som inte har infört euron har gjort begränsade framsteg vad gäller den ekonomiska konvergensen till euroområdet sedan 2020. Detta beror främst på besvärliga ekonomiska förhållanden.

I rapporten, som utkommer vartannat år, granskas framstegen i de sju EU-länder som inte har antagit den gemensamma valutan: Bulgarien, Tjeckien, Kroatien, Ungern, Polen, Rumänien och Sverige.

Rapporten innehåller en mer djupgående bedömning av Kroatien, som har tillkännagett att man har för avsikt att anta euron den 1 januari 2023. Både Bulgarien och Kroatien anslöt sig till växelkurs­mekanismen (ERM2) och bankunionen den 10 juli 2020.

Coronakrisen ledde till en betydande nedgång i den ekonomiska aktiviteten 2020. Alla de granskade länderna har dock återhämtat sig väl. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har tyngt tillväxten och inflationen har ökat i samtliga granskade länder. Det är dock för tidigt att dra konkreta slutsatser om hur konvergensutvecklingen påverkas. Den framåtblickande konvergensbedömningen präglas av hög osäkerhet och den fulla effekten kan endast utvärderas i efterhand.

När det gäller prisstabilitetskriteriet var det endast Kroatien och Sverige som uppvisade en inflationstakt under eller väl under referensvärdet på 4,9 procent. Denna referenstakt bygger på de genomsnittliga inflationssiffrorna i de tre länder som uppvisat bäst resultat under de senaste tolv månaderna – Finland, Frankrike och Grekland (sedan man exkluderat extremvärdena från Malta och Portugal). I de fem övriga granskade länderna – Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Polen och Rumänien – låg inflationstakten väl över referensvärdet under de senaste tolv månaderna, liksom i 2020 års konvergensrapport.

Sett till budgetkriterierna var det vid tidpunkten för rapportens publicering endast Rumänien som var föremål för ett förfarande vid alltför stora underskott (inleddes i april 2020). Trots att ytterligare tre granskade länder – Bulgarien, Tjeckien och Ungern – under 2021 låg över referensvärdet på 3 procent av BNP, inleddes inga nya förfaranden vid alltför stora underskott.

Efter en skarp ökning 2020 till följd av covid-19-krisen låg budgetunderskotten kvar på höga nivåer i alla länder 2021, förutom i Sverige. Jämfört med 2020 förbättrades budgetsaldot i alla granskade länder under 2021, förutom Bulgarien och Tjeckien. Enligt Europeiska kommissionens ekonomiska vårprognos 2022 väntas underskottskvoten i förhållande till BNP sjunka i de flesta länderna under 2022 och 2023. År 2023 väntas den dock överskrida referensvärdet i Tjeckien, Ungern, Polen och Rumänien.

Den offentliga skulden i förhållande till BNP var 2021 mellan 20 procent och 40 procent i Bulgarien och Sverige och mellan 40 procent och 60 procent i Tjeckien, Polen och Rumänien, medan skuldkvoterna i Kroatien och Ungern överskred referensvärdet på 60 procent.

Under 2022 och 2023 väntas de offentliga skuldkvoterna minska i fyra av länderna som ett resultat av både uppgången i ekonomisk aktivitet och utfasningen av de finanspolitiska åtgärder som vidtagits som respons på covid-19-pandemin. Budgetsaldona väntas dock tyngas av nya åtgärder som vidtagits som respons på de höga energipriserna och kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Vad gäller växelkurskriteriet deltog den bulgariska leven och den kroatiska kunan i ERM2 under den största delen av den tvååriga referensperioden från den 26 maj 2020 till den 25 maj 2022, till en centralkurs på 1,95583 lev per euro respektive 7,53450 kuna per euro. Den kroatiska kunans växelkurs uppvisade låg grad av volatilitet och låg nära sin centralkurs. Den bulgariska leven avvek inte från sin centralkurs. Växelkurserna för de valutor som inte deltog i ERM2 uppvisade, med undantag för rumänska leu, en relativt hög grad av volatilitet.

När det gäller konvergensen av långa räntor uppvisade Bulgarien, Kroatien och Sverige lägst tolvmånadersgenomsnitt av de långa räntorna. Med 2,5 procent låg Tjeckien strax under referensvärdet på 2,6 procent. Två av de granskade länderna – Ungern och Polen – uppvisade tolvmånadersgenomsnitt av de långa räntorna över referensvärdet, medan det i Rumänien låg väl över referensvärdet.

Styrkan i den institutionella strukturen är en viktig faktor för varaktigheten i konvergensen över tid. Med undantag för Sverige är kvaliteten på institutioner och styrning relativt svag i de granskade länderna. Vad gäller rättslig konvergens är Kroatien det enda granskade land vars rättsliga ramverk till fullo uppfyller kraven för antagande av euron i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (ECBS-stadgan).

Kroatien

ECB:s bedömning är att Kroatien ligger inom referensvärdena för konvergenskriterierna.

Prisstabilitet

I april 2022 var tolvmånadersgenomsnittet av HIKP-inflationen i Kroatien 4,7 procent, dvs. under referensvärdet på 4,9 procent. HIKP-inflationen förväntas stiga gradvis de kommande månaderna, främst på grund av högre råvarupriser, ett allt bredare pristryck och ytterligare förvärrade flaskhalsar på utbudssidan till följd av kriget mellan Ryssland och Ukraina.

I ett framåtblickande perspektiv finns det frågetecken om huruvida inflationskonvergensen är hållbar på längre sikt i Kroatien. För att förhindra att det bildas ett alltför stort pristryck och alltför stora makroekonomiska obalanser måste konvergensprocessen få stöd av lämpliga politiska beslut.

Offentligt underskott och skuldkvoter

År 2021 var Kroatiens offentliga budgetsaldo strax under referensvärdet på 3 procent av BNP, medan skuldkvoten överskred referensvärdet på 60 procent av BNP, vilket dock var en minskning från föregående år. Underskottskvoten uppgick 2021 till 2,9 procent av BNP och uppfyller därmed underskottskriteriet. År 2021 var skuldkvoten 79,8 procent av BNP, en nedgång från 2020 års topp på 87,3 procent av BNP. I och med denna kraftigt minskande skuldkvot kunde skuldkriteriet uppfyllas.

I sin ekonomiska vårprognos 2022 förutspår Europeiska kommissionen att Kroatien är på rätt spår för att fortsätta uppfylla kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. I 2022 års vårpaket för den europeiska planeringsterminen konstaterade kommissionen dessutom att Kroatien löper medelhöga risker vad gäller skuldernas hållbarhet på medellång sikt. För att säkerställa sunda offentliga finanser och få skuldkvoten att vända nedåt på längre sikt är det viktigt att Kroatien genomför de finanspolitiska reformerna inom ramen för sin återhämtnings- och resiliensplan.

Växelkurs

Den 10 juli 2020 anslöts den kroatiska kunan till ERM2 med en centralkurs på 7,53450 kuna per euro med det vanliga fluktuationsbandet på ±15 procent. Under referensperioden på två år, från den 26 maj 2020 till den 25 maj 2022, uppvisade växelkursen låg grad av volatilitet och kunan låg nära sin centralkurs.

Långa räntor

Under referensperioden från maj 2021 till april 2022 låg den långa räntan i Kroatien i genomsnitt på 0,8 procent, vilket är under referensvärdet för räntekriteriet på 2,6 procent. De långa räntorna i Kroatien har sjunkit sedan 2012 och tolvmånadersgenomsnittet av räntorna har gått ned från strax under 7 procent till under 1 procent.

Varaktig konvergens

Kroatien skulle gynnas av en ekonomisk politik inriktad på stabilitet och omfattande strukturreformer. År 2022 konstaterade Europeiska kommissionen att de makroekonomiska obalanser som det landet upplevde fortsatte att sjunka under 2021 och att de återvände till de positiva trender som rådde före pandemin. Strukturreformer skulle hjälpa Kroatien att förbättra den institutionella miljön och företagsklimatet, öka konkurrensen samt göra den offentliga förvaltningen och rättssystemet effektivare. I oktober 2020 fick ECB ansvaret för den direkta tillsynen över åtta betydande institut samt för den indirekta tillsynen över 15 mindre betydande institut i Kroatien.

Rättsliga kriterier

Kroatisk lagstiftning är förenlig med fördragen och ECBS-stadgan i enlighet med artikel 131 i fördraget.

Frågor från media kan riktas till Alexandrine Bouilhet, tfn: +49 172 174 93 66.

För information

• I ECB:s konvergensrapport görs vartannat år, eller om ett visst land så begär, en bedömning av den ekonomiska och rättsliga konvergensen i de EU-länder som inte antagit euron med undantag. I rapporten undersöks graden av varaktig ekonomisk konvergens med euroområdet, om den nationella lagstiftningen är förenlig med EU:s rättsliga ram samt om de lagstadgade kraven uppfylls av respektive nationella centralbank. Danmarks ”opt-out-klausul” gör att landet inte ingår i granskningen om det inte så begär.
• Stoppdatum för den statistik som ingår i konvergensrapporten var den 25 maj 2022. Referensperioden för prisstabilitets­kriteriet samt för kriteriet för långa räntor är från maj 2021 till april 2022. För växelkurserna är referensperioden från den 26 maj 2020 till den 25 maj 2022. Historiska data om de offentliga finansernas ställning omfattar perioden fram till 2021. Prognoser baseras på Europeiska kommissionens ekonomiska vårprognos 2022 och på de senaste konvergens­programmen för de berörda länderna samt på annan information som kan vara relevant för en framåtblickande bedömning av konvergensens varaktighet.
• Sedan november 2014 har varje land som antagit euron även gått med i den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) och de andra komponenterna i bankunionen. Banksystemet i landet i fråga är föremål för en samlad bedömning som görs av ECB. Den 10 juli 2020 beslutade ECB att upprätta ett nära samarbete med Българска народна банка (Bulgariens nationella centralbank) och Hrvatska narodna banka, efter att de obligatoriska förutsättningarna vad gäller tillsyn och lagkrav uppfyllts. Den 1 oktober 2020 blev ECB ansvarig tillsynsmyndighet för gemensamma förfaranden för alla enheter under tillsyn och fick ansvar för den indirekta tillsynen över mindre betydande institut i de båda länderna.