Eurosystemet mot nästa fas av projektet för digital euro

30 oktober 2025

• Ny fas kommer att säkerställa teknisk beredskap för första utfärdande
• Med lagstiftning i kraft 2026 skulle ett pilotprojekt kunna starta 2027 och Eurosystemet borde vara redo för en potentiell första utgivning av den digitala euron under 2029
• Förberedelsefasen, som inleddes i november 2023, har framgångsrikt avslutats

ECB-rådet har i dag beslutat att gå vidare mot nästa fas i projektet för en digital euro. Detta beslut följer på det framgångsrika slutförandet av förberedelsefasen, inlett av Eurosystemet i november 2023, vilket lade grunden för utgivning av en digital euro.

ECB-rådets beslut ansluter sig till europeiska ledares begäran om att påskynda framstegen med den digitala euron, som nyligen framgick vid eurotoppmötet oktober 2025. En digital euro kommer att bevara européernas valfrihet och integritet samt skydda Europas monetära suveränitet och ekonomiska säkerhet. Det kommer att främja innovationer inom betalningar och göra europeiska betalningar konkurrenskraftiga, motståndskraftiga och inkluderande. Eurosystemet kommer att genomföra sina förberedelser flexibelt i linje med krav från euroområdets ledare om att Eurosystemet ska vara redo för en potentiell utgivning av digitala euro så snart som möjligt. De är samtidigt väl medvetna om att lagstiftningsprocessen ännu inte har slutförts.

ECB-rådets slutliga beslut om huruvida en digital euro ska ges ut och vid vilket datum kommer att fattas först när lagstiftningen har antagits. Under antagandet att de europeiska medlagstiftarna kommer att anta förordningen om inrättande av den digitala euron under 2026 skulle ett pilotprojekt och inledande transaktioner kunna starta med början i mitten av 2027. Hela eurosystemet skulle då kunna vara redo för en potentiell första utgivning av digitala euro under 2029.

”Euron, vår gemensamma valuta, är ett pålitligt tecken på europeisk enighet”, sa ECB:s ordförande Christine Lagarde. ”Vi arbetar för att göra den mest konkreta formen – eurokontanter – rustade för framtiden, omforma och modernisera våra sedlar och förbereda oss för att ge ut digitala kontanter.”

I takt med att betalningsvanorna förändras och kontantbetalningar minskar jämfört med digitala transaktioner har behovet av ett offentligt digitalt betalningsmedel – som komplement till kontanter – blivit alltmer angeläget. Den digitala euron kommer att komplettera kontanter och ge fördelar – enkelhet, integritetsskydd, tillförlitlighet, tillgänglighet i hela euroområdet – för digitala betalningar. Tillsammans med förordningen om inrättandet av en digital euro stöder ECB även Europeiska kommissionens förslag om att stärka rätten att betala med kontanter.

Eurosystemet kommer att inrikta sig på tre huvudområden:

• teknisk beredskap: utveckla den digitala eurons tekniska grunder, inklusive inledande systemutformning och pilotarbete,
• marknadsengagemang: samarbeta med betaltjänstleverantörer, handlare och konsumenter för att färdigställa regelboken, genomföra användarforskning och testa systemet genom pilotverksamhet,
• stöd i lagstiftningsprocessen: fortsätta att lämna teknisk input till EU:s medlagstiftare och bistå lagstiftningsprocessen efter behov.

”Detta är inte bara ett tekniskt projekt utan en gemensam insats för att framtidssäkra Europas monetära system”, sade ECB-direktionsledamot Piero Cipollone, som är ordförande i högnivågruppen för en digital euro. ”En digital euro kommer att säkerställa att människor kan dra nytta av fördelarna med kontanter även i den digitala tidsåldern. På så sätt kommer det att öka motståndskraften i Europas betalningslandskap, sänka kostnaderna för handlarna och skapa en plattform där privata företag kan vara innovativa, expandera och konkurrera.”

Öppenhet och nära samarbete med berörda parter har varit – och kommer även framöver – att vara grundläggande för projektet. Eurosystemet har dragit stor nytta av återkoppling från europeiska beslutsfattare, marknadsaktörer och potentiella användare och kommer att fortsätta att aktivt samverka med en mängd olika intressenter.

Eurosystemets fortsatta förberedelser för en digital euro kommer att genomföras flexibelt för att säkerställa anpassning till lagstiftningsprocessen. Följaktligen kommer arbetet att struktureras i moduler för att möjliggöra en gradvis nedtrappning och begränsning av de finansiella åtagandena.

Den slutliga kostnaden för en digital euro – både för utveckling och drift – kommer att bero på den slutliga utformningen, inbegripet komponenter och tillhörande tjänster som behöver utvecklas. Som ett resultat av det arbete som utförts under förberedelsefasen beräknas de totala utvecklingskostnaderna, som omfattar både externt^[1] och internt utvecklade komponenter, uppgå till runt 1,3 miljarder euro fram till den första utgivningen, nu beräknad till 2029. Efterföljande årliga driftskostnader beräknas ungefär hamna på 320 miljoner euro per år från 2029. Eurosystemet skulle stå för dessa kostnader på samma sätt som för tillverkning och utgivning av eurosedlar, vilka precis som den digitala euron är en kollektiv nyttighet. Liksom i fallet med sedlar förväntas dessa kostnader kompenseras av det genererade seignoraget – även om innehavet av digitala euro vore litet jämfört med utelöpande sedlar.

Slutförandet av förberedelsefasen markerar en viktig övergång i projektet för en digital euro. Med utgångspunkt i de insikter som vunnits under utredningsfasen 2020–2023 gick vi vidare till att finslipa den praktiska utformningen. Några av de viktigaste resultaten är i) utarbetandet av ett förslag till regelbok för en digital euro, ii) urval av leverantörer av digitala eurokomponenter och tillhörande tjänster, iii) framgångsrik drift av en innovationsplattform för experiment med marknadsaktörer samt iv) en undersökning utförd av en teknisk arbetsström där den digitala euron passar in i ekosystemet för betalningar. Den senare som drevs av ECB och marknadsaktörerna via European Retail Payment Board, kom fram till slutsatsen att en digital euro skulle främja ytterligare konkurrens på den europeiska betalningsmarknaden. Förutom direkta fördelar av att distribuera den digitala euron skulle banker och andra betaltjänstleverantör kunna utnyttja öppna standarder för att expandera sin täckvidd i euroområdet, utan att behöva sina egna nätverk för acceptans. De skulle också ha möjlighet till co-badging mellan den digitala euron och andra befintliga betalningslösningar.

ECB gav på begäran medlagstiftarna tekniska synpunkter och stödde därmed lagstiftningsprocessen. Denna input visade att kostnaderna för den digitala euron för banker kommer att vara begränsade – dessa kostnader kommer att ligga nära Europeiska kommissionens ursprungliga uppskattningar och likna dem som uppstått för genomförandet av betaltjänstdirektivet. Den visade också att skyddsmekanismer som är inbyggda i utformningen av den digitala euron (t.ex. innehavsbegränsningar) skulle säkerställa att den inte skapar risker för den finansiella stabiliteten.

För att säkerställa att den digitala euron är utformad för att tillgodose de europeiska medborgarnas och handlarnas behov genomförde Eurosystemet omfattande användarforskning med inriktning på utsatta konsumenter och små handlare. Resultaten– finns i en separat rapport publicerad idag – visar att det behövs en enkel, tillförlitlig och säker betalningsupplevelse.

Dessa resultat bekräftar ECB:s åtagande att utveckla en digital euro för alla och främja Europas finansiella utveckling – utformad för att stärka medborgarnas egenmakt, stödja innovation och stärka motståndskraften i vårt monetära system.

Frågor från media kan riktas till Georgina Garriga Sánchez, tfn: +49 69 1344 95368.