content here is the anonymously transparent proxied version of ecb.europa.eu   X
Sökalternativ
Home Media Frklaringar Forskning & publicerat Statistik Penningpolitik Euron Betalningar & marknader Karrir & jobb
Förslag
Sortera efter
  • INLEDNINGSANFÖRANDE

PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 10 juni 2021

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av ECB-rådets sammanträde, vid vilket även kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis var närvarande.

Efter en nedgång under årets första kvartal har ekonomin i euroområdet nu gradvis öppnats upp allt eftersom pandemiläget förbättras och vaccinationsprogrammen gör avgörande framsteg. Nya uppgifter signalerar en återhämtning i tjänstesektorn och pågående dynamik i tillverkningssektorn. Vi räknar med att den ekonomiska aktiviteten kommer att skjuta fart under andra halvåret i år allt eftersom begränsningsåtgärderna hävs. Stigande konsumtion, stark global efterfrågan och ackommoderande finans- och penningpolitik kommer att stärka återhämtningen. Samtidigt återstår osäkerheten i och med att de ekonomiska utsikterna på kort sikt är avhängiga av hur pandemin utvecklas och hur ekonomin reagerar när den öppnats upp igen. Inflationen har under de senaste månaderna stigit, till stor utsträckning beroende på baseffekter, övergående faktorer och stigande energipriser. Den förväntas stiga ytterligare under andra halvåret och därefter åter sjunka allt eftersom temporära faktorer försvinner. Våra senaste framtidsbedömningar pekar mot en gradvis ökning i underliggande inflationstryck under hela bedömningsperioden. Trycket förblir dock dämpat mot bakgrund av att ekonomiska resurser är fortsatt kraftigt underutnyttjade. Kapaciteten kommer dock endast gradvis att absorberas under bedömningsperioden. Den totala inflationen förväntas under bedömningsperioden ligga under vårt mål.

Fortsatt gynnsamma finansieringsförhållanden under pandemin förblir avgörande för att minska osäkerheten och stärka förtroendet och därmed ge stöd åt ekonomisk aktivitet och prisstabilitet på medellång sikt. Finansieringsförhållanden för företag och hushåll har varit i stort sett stabila sedan vårt penningpolitiska sammanträde i mars. Marknadsräntorna har dock stigit. Detta återspeglar delvis förbättrade utsikter för ekonomin, men en varaktig uppgång i marknadsräntor skulle kunna slå igenom i form av åtstramning av finansieringsförhållandena i stort, med följder för hela ekonomin. En sådan åtstramning skulle komma för tidigt och hota både den fortsatta återhämtningen och inflationsutsikterna.

Mot denna bakgrund beslutade ECB-rådet att bekräfta sin mycket ackommoderande penningpolitiska inriktning.

Vi kommer att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi förväntar oss att de ska ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer till dess att vi sett att inflationsutsikterna stadigt rör sig till en nivå som är tillräckligt nära, men under 2 procent under vår bedömningsperiod och att en sådan konvergens på ett enhetligt sätt återspeglats i den underliggande inflationsdynamiken.

Vi kommer att fortsätta med nettotillgångsköpen inom ramen för PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin), sammanlagt omfattande 1 850 miljarder euro, fram till åtminstone slutet av mars 2022 och till dess att ECB-rådet bedömer att coronakrisfasen är över. Baserat på en gemensam bedömning av finansieringsförhållandena och inflationsutsikterna förväntar sig ECB-rådet att nettoköp inom ramen för PEPP-programmet under nästa kvartal kommer att ske i en betydligt högre takt än under de första månaderna av året.

Våra köp kommer att anpassas till marknadsförhållandena och ska syfta till att förhindra att finansieringsförhållanden stramas åt på ett sådant sätt att det inte går att motverka de nedåtriktade effekterna från pandemin som dämpar den beräknade inflationsbanan. Flexibilitet av köp över tid och mellan tillgångsklasser och jurisdiktioner kommer dessutom även fortsättningsvis att stödja en smidig transmission av penningpolitiken. Om gynnsamma finansieringsförhållanden kan upprätthållas med flöden av tillgångsköp som inte förbrukar hela beloppet under tidsfristen för nettoköp inom PEPP, behöver hela beloppet inte användas. Likaledes kan beloppet omkalibreras om så krävs för att upprätthålla gynnsamma finansieringsförhållanden i syfte att motverka att pandemichocken påverkar inflationsutvecklingen negativt.

Vi kommer att fortsätta återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom PEPP fram till åtminstone slutet av 2023. I varje fall kommer den framtida utfasningen av PEPP-portföljen att hanteras så att den inte inverkar på lämplig penningpolitisk inriktning.

Nettoköpen inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP) kommer att fortsätta i en månatlig takt på 20 miljarder euro. Vi fortsätter att räkna med att de månatliga nettoköpen inom APP kommer att löpa så länge det är nödvändigt för att förstärka styrräntornas ackommoderande effekt, och upphöra strax innan ECB-rådet börjar höja styrräntorna.

Vi avser även fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en förlängd tidsperiod efter det datum när vi inleder höjningen av ECB:s styrräntor, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.

Avslutningsvis: genom våra refinansieringstransaktioner kommer vi även fortsättningsvis att tillhandahålla god tillgång till likviditet. Finansiering som erhållits genom den tredje serien riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III) spelar en avgörande roll för att stödja bankers utlåning till företag och hushåll.

Våra åtgärder bidrar till att bevara gynnsamma finansieringsförhållanden för samtliga sektorer i ekonomin som behövs för en varaktig ekonomisk återhämtning och för att säkra prisstabilitet. Vi kommer även att fortsätta följa växelkursutvecklingens eventuella påverkan på inflationen på medellång sikt. Vi står redo att på lämpligt vis justera alla våra instrument för att säkerställa att inflationen varaktigt rör sig mot målet, i linje med vårt åtagande för symmetri.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Under årets första kvartal sjönk real BNP i euroområdet med ytterligare 0,3 procent och ligger nu 5,1 procent under nivån från före pandemin fjärde kvartalet 2019. Företags- och hushållsenkäter samt högfrekventa indikatorer pekar mot att den ekonomiska aktiviteten förbättrats betydligt under det andra kvartalet i år.

Företagsenkäter visar på en stark återhämtning i tjänstesektorn efterhand som infektionstalen går ner, vilket möjliggör en gradvis normalisering av aktiviteter som inbegriper många personkontakter. Produktionen inom tillverkningsindustrin är alltjämt stabil, med stöd från en stabil global efterfrågan, även om flaskhalsar på utbudssidan kan orsaka viss motvind för industrin på kort sikt. Indikatorerna på konsumenters förtroende stärks och tyder på en stark återhämtning i den privata konsumtionen under den kommande perioden. Företagsinvesteringarna visar motståndskraft, trots företagens svagare balansräkningar och de fortsatt osäkra ekonomiska utsikterna.

Vi förväntar oss att tillväxten fortsätter förbättras starkt under det andra halvåret 2021 efterhand som vaccinationerna rullar på och begränsningsåtgärderna lättas ytterligare. På medellång sikt torde återhämtningen i euroområdets ekonomi stimuleras av en starkare global och inhemsk efterfrågan samt det fortsatta stödet från både penning- och finanspolitik.

Denna bedömning återspeglas också i stort sett i grundscenariot för Eurosystemets makroekonomiska framtidsbedömningar i juni 2021. Dessa framtidsbedömningar utgår från en årlig real BNP-ökning på 4,6 procent 2021, 4,7 procent 2022 och 2,1 procent 2023. Jämfört med ECB:s makroekonomiska framtidsbedömningar från mars 2021 har utsikterna för den ekonomiska aktiviteten reviderats upp för 2021 och 2022, men är oförändrade för 2023.

På det hela taget ser vi att riskerna i samband med euroområdets tillväxtutsikter är i stort sett balanserade. Å ena sidan skulle en ännu starkare återhämtning kunna väntas baserat på ljusare utsikter för den globala efterfrågan och om hushållens sparande skulle minska mer än väntat när umgänges- och reserestriktionerna har hävts. Å andra sidan förblir den pågående pandemin, inbegripet spridningen av virusmutationer, och dess konsekvenser för de ekonomiska och finansiella förhållandena källor till nedåtrisk.

Enligt Eurostats snabbstatistik ökade den årliga inflationen i euroområdet från 1,3 procent i mars till 1,6 procent i april och 2,0 procent i maj 2021. Denna uppgång berodde främst på en stark ökning i energiprisinflationen, vilket återspeglar både betydande uppåtriktade baseffekter och ökningar från månad till månad, samt i något mindre utsträckning, en mindre ökning i inflationen för industrivaror exklusive energi Den totala inflationen kommer sannolikt att öka ytterligare fram mot hösten, vilket främst återspeglar upphörandet av den tillfälliga momssänkningen i Tyskland. Inflation förväntas sjunka igen i början av nästa år när temporära faktorer försvinner och de globala energipriserna dämpas.

Vi förväntar oss att det underliggande pristrycket kommer att öka något under året p.g.a. tillfälliga utbudsbegränsningar och en återhämtning i den inhemska efterfrågan. Pristrycket kommer sannolikt att förbli dämpat överlag. Detta återspeglar till viss del det låga lönetrycket, mot bakgrund av det alltjämt stora underutnyttjandet i ekonomin samt apprecieringen av eurons växelkurs.

När pandemins effekter klingar av kommer avvecklingen av den stora mängden överkapacitet, med stöd av ackommoderande penning- och finanspolitik, att bidra till en gradvis ökning i den underliggande inflationen på medellång sikt. Enkätbaserade mått och marknadsbaserade indikatorer för långfristiga inflationsförväntningar ligger kvar på dämpade nivåer, men de marknadsbaserade indikatorerna fortsätter att stiga.

Denna bedömning återspeglas också i stort sett i grundscenariot för euroområdet i Eurosystemets makroekonomiska framtidsbedömningar i juni 2021, som förutspår en årlig inflation på 1,9 procent 2021, 1,5 procent 2022 och 1,4 procent 2023. Jämfört med ECB:s makroekonomiska framtidsbedömningar från mars 2021 har inflationsutsikterna reviderats upp för 2021 och 2022, främst p.g.a. tillfälliga faktorer och en högre energiprisinflation. De är oförändrade för 2023, eftersom ökningen i den underliggande inflationen till stor del uppvägs av en förväntad nedgång i energiprisinflationen. HIKP-inflationen exklusive livsmedel och energi väntas öka från 1,1 procent 2021 till 1,3 procent 2022 och 1,4 procent 2023. Den har reviderats upp under bedömningsperioden, jämfört med framtidsbedömningen i mars 2021.

Den monetära analysen visar att den årliga M3-ökningen minskade till 9,2 procent i april 2021, från 10,0 procent i mars och 12,3 procent i februari. Inbromsningen i mars och april berodde delvis på starka negativa baseffekter när de stora inflödena från pandemins inledande fas försvann från den årliga tillväxtstatistiken. Den återspeglar även en avmattning i penningmängdsökningen på kortare sikt, främst beroende på en svagare utveckling i hushållens och företagens inlåning i april samt lägre likviditetsbehov när pandemiläget förbättras. Eurosystemets pågående köp av tillgångar fortsätter att vara den huvudsakliga källan för penningmängdsskapande. Det smala penningmängdsmåttet M1 minskar också, men förblev den främsta bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet. Dess kraftiga bidrag är i linje med fortsatt uttalade preferenser för likviditet hos innehavarsektorn samt låga alternativkostnader för innehav av den allt mest likvida formen av pengar.

Den årliga tillväxttakten i utlåningen till den privata sektorn minskade med 3,2 procent i april, jämfört med 3,6 procent i mars och 4,5 procent i februari. Denna minskning skedde i ett läge med motstridiga krafter i utlåning till icke finansiella företag och hushåll. Den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag sjönk till 3,2 procent i april jämfört med 5,3 procent i mars och 7,0 procent i februari. Nedgången återspeglar stora negativa baseffekter och viss tidigareläggning av låneförmedling i mars jämfört med april. Den årliga tillväxttakten i utlåningen till hushåll ökade till 3,8 procent i april, jämfört med 3,3 procent i mars och 3,0 procent i februari, styrkt av solida månadsflöden och positiva baseffekter.

Våra policyåtgärder tillsammans med de åtgärder som har vidtagits av nationella regeringar och andra europeiska institutioner är fortsatt avgörande för att stödja bankers utlåning till företag och hushåll och tillgången till finansiering, framför allt för dem som drabbats hårdast pandemin.

Sammanfattningsvis gav en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen en bekräftelse på att det behövs en väsentlig grad av penningpolitisk stimulans för att säkerställa en tillförlitlig konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära, 2 procent över medellång sikt.

När det gäller finanspolitiken är det fortsatt avgörande med en målinriktad och samordnad finanspolitisk inriktning, eftersom det skulle försvaga återhämtningen och förstärka skadeverkningarna på längre sikt om det finanspolitiska stödet togs bort för tidigt. Nationell finanspolitik bör därför fortsätta tillhandahålla avgörande och snabbt stöd till företag och hushåll som har drabbats mest av den pågående pandemin och de åtföljande begränsningsåtgärderna. De finanspolitiska åtgärderna vara fortsatt tillfälliga och kontracykliska. Samtidigt ska de vara tillräckligt riktade för att motverka sårbarheter på ett effektivt sätt och de bör även stödja en snabb återhämtning i euroområdets ekonomi. De tre skyddsnät som Europeiska rådet godkänt för arbetstagare, företag och stater utgör ett viktigt finansieringsstöd.

ECB-rådet upprepar återigen vikten av Nästa Generation EU. ECB-rådet uppmanar medlemsstaterna att använda dessa medel på ett produktivt sätt, i kombination med produktivitetshöjande strukturpolitiska åtgärder. Detta skulle möjliggöra för NGEU att bidra till en snabbare, starkare och mer enhetlig återhämtning samt stärka ekonomisk motståndskraft och tillväxtpotential i medlemsstaternas ekonomier och följaktligen till att penningpolitiken blir mer effektiv i euroområdet. Sådan strukturpolitik är särskilt viktig för att förbättra ekonomiska strukturer och institutioner samt för att påskynda den gröna och digitala övergången.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

KONTAKT

Europeiska centralbanken

Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster

Texten får återges om källan anges.

Kontakt för media