PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 11 mars 2021

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av ECB-rådets sammanträde, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Även om den övergripande ekonomiska situationen förväntas bli bättre under 2021 omges de ekonomiska utsikterna fortfarande av en viss osäkerhet, som främst beror på pandemins utveckling och hur snabbt vaccinationskampanjerna framskrider. Uppgången i global efterfrågan och ytterligare finanspolitiska åtgärder stödjer såväl den globala aktiviteten som den i euroområdet. Men det ihållande höga antalet av coronavirusinfektioner (covid-19), spridningen av virusmutationer och därmed sammanhängande förlängda och åtstramade begränsningsåtgärder tynger aktiviteten i euroområdet på kort sikt. Framöver kommer de pågående vaccinationskampanjerna, tillsammans med planerade gradvisa lättnader i begränsningsåtgärderna att stärka förväntningarna om en snabb ekonomisk återhämtning under 2021. Inflationen har ökat något de senaste månaderna, främst p.g.a. övergående faktorer och en ökning i energiprisinflationen. Samtidigt förblir det underliggande pristrycket dämpat i ett läge med svag efterfrågan och stora mängder lediga resurser på arbets- och varumarknaderna. Våra senaste framtidsbedömningar tyder på en gradvis ökning i det underliggande inflationstrycket men bekräftar även att inflationsutsikterna på medellång sikt förblir i stort sett oförändrade från framtidsbedömningarna i december 2020, och under vårt inflationsmål.

Mot denna bakgrund förblir det mycket viktigt att bevara gynnsamma finansieringsvillkor under pandemiperioden. Finansieringsvillkor definieras av en rad holistiska och mångfacetterade indikatorer som spänner över hela den penningpolitiska transmissionskedjan, från riskfria räntor och räntor på statsobligationer till räntor på företagsobligationer och bankernas kreditvillkor. Marknadsräntorna har stigit sedan början av året, vilket utgör en risk för de bredare finansieringsvillkoren. Banker använder riskfria räntor och statsobligationsräntor som huvudreferenser för att bestämma kreditvillkor. Om de lämnas okontrollerade, kan stora och ihållande ökningar i dessa marknadsräntor leda till en för tidig åtstramning av finansieringsvillkoren inom alla sektorer av ekonomin. En sådan utveckling är inte önskvärd i ett läge där det fortfarande är nödvändigt att bevara gynnsamma finansieringsvillkor för att minska osäkerhet, stärka förtroendet och därigenom den ekonomiska aktiviteten samt värna om prisstabiliteten på medellång sikt.

Mot denna bakgrund har ECB-rådet fattat följande beslut.

För det första kommer vi att fortsätta att genomföra nettoköp inom PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin) till ett totalt belopp av 1 850 miljarder euro fram till åtminstone slutet av mars 2022 och i vilket fall som helst till dess att ECB-rådet anser att coronaviruskrisen bedöms vara över. Baserat på en gemensam bedömning av finansieringsvillkoren och inflationsutsikterna förväntar sig ECB-rådet att köp inom PEPP under nästa kvartal kommer att genomföras i en väsentligt högre takt än under de första månaderna det här året.

Våra köp kommer att anpassas till marknadsförhållandena med syfte att hindra en sådan åtstramning av finansieringsvillkoren som är oförenlig med att motverka effekter från pandemin som dämpar den beräknade inflationsbanan. Flexibilitet av köp över tid och mellan tillgångsklasser och jurisdiktioner kommer dessutom även fortsättningsvis att stödja en smidig transmission av penningpolitiken. Om gynnsamma finansieringsvillkor kan upprätthållas med ett flöde av tillgångsköp som inte förbrukar hela beloppet under tidsfristen för nettoköp inom PEPP, behöver hela beloppet inte användas. Likaledes kan beloppet rekalibreras om så krävs för att upprätthålla gynnsamma finansieringsvillkor i syfte att motverka att pandemichocken påverkar inflationsutvecklingen negativt.

Vi kommer att fortsätta återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom PEPP fram till åtminstone slutet av 2023. I varje fall kommer den framtida utfasningen av PEPP-portföljen att hanteras så att den inte inverkar på lämplig penningpolitisk inriktning.

För det andra kommer nettoköp inom ramen för vårt program för köp av tillgångar (APP) att fortsätta i en månatlig takt på 20 miljarder euro. Vi fortsätter att räkna med att de månatliga nettoköpen inom APP kommer att löpa så länge det är nödvändigt för att förstärka styrräntornas ackommoderande effekt, och upphöra strax innan ECB-rådet börjar höja styrräntorna.

Vi avser även fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en förlängd tidsperiod efter det datum när vi inleder höjningen av ECB:s styrräntor, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.

För det tredje beslutade ECB-rådet att hålla styrräntorna oförändrade. Vi förväntar oss att de ska ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer till dess att vi sett att inflationsutsikterna stadigt rör sig till en nivå som är tillräckligt nära, men under 2 procent under vår bedömningsperiod och att en sådan konvergens på ett enhetligt sätt återspeglats i den underliggande inflationsdynamiken.

Slutligen kommer vi även fortsättningsvis att tillföra en god tillgång till likviditet genom våra refinansieringstransaktioner. Framför allt är vår tredje serie riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III) fortsatt en attraktiv finansieringskälla för banker, vilket ger stöd åt bankers utlåning till företag och hushåll.

Det är fortsatt mycket viktigt att bevara gynnsamma finansieringsvillkor inom alla sektorer av ekonomin under pandemiperioden. Det görs för att främja ekonomisk aktivitet och värna om prisstabiliteten på medellång sikt. Vi kommer även att fortsätta följa växelkursutvecklingens eventuella påverkan på inflationen på medellång sikt. Vi står redo att på lämpligt vis justera alla våra instrument för att säkerställa att inflationen varaktigt rör sig mot målet, i linje med vårt åtagande för symmetri.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Efter en stark återhämtning i tillväxt under det tredje kvartalet 2020 sjönk euroområdets reala BNP med 0,7 procent under det fjärde kvartalet. Sett till hela året beräknas real BNP ha sjunkit med 6,6 procent under 2020, och nivån på ekonomisk aktivitet för det fjärde kvartalet var 4,9 procent lägre än nivån före pandemin i slutet av 2019.

Inkommande ekonomiska uppgifter, enkäter och högfrekvensindikatorer pekar mot fortsatt svag ekonomi under det första kvartalet 2021, drivet av att pandemin fortsätter och de därmed sammanhängande begränsningsåtgärderna. Följaktligen lär real BNP sannolikt sjunka igen under årets första kvartal.

Den ekonomiska utvecklingen fortsätter dessutom att vara ojämn mellan länder och sektorer. Tjänstesektorn har t.ex. drabbats hårdare av begränsningarna för social aktivitet och rörlighet än industrisektorn, där en snabbare återhämtning har observerats. Även om finanspolitiska åtgärder ger stöd åt hushåll och företag, är konsumenterna fortsatt försiktiga p.g.a. pandemin och dess påverkan på sysselsättning och löner. Företagsinvesteringarna dämpas dessutom fortfarande av svagare balansräkningar och högre osäkerhet om de ekonomiska utsikterna.

Utan en ny negativ utveckling relaterad till pandemin stärks förväntningarna om en snabb ekonomisk återhämtning under loppet av 2021 av de pågående vaccinationskampanjerna samt av gradvisa lättnader i begränsningsåtgärder. På medellång sikt torde dock återhämtningen i euroområdets ekonomi främjas av gynnsamma finansieringsvillkor, expansiv finanspolitik och ökad efterfrågan när begränsningsåtgärderna gradvis upphävs.

Denna bedömning återspeglas också i stort sett i grundscenariot för ECB:s makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2021. Dessa framtidsbedömningar utgår från en årlig real BNP-ökning på 4,0 procent 2021, 4,1 procent 2022 och 2,1 procent 2023. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter i december 2020 är utsikterna för den ekonomiska aktiviteten i stort sett oförändrade.

På det hela taget har riskerna för euroområdets tillväxtutsikter på medellång sikt blivit mer balanserade även om nedåtrisker på kort sikt kvarstår. Uppmuntrande är å ena sidan de bättre utsikterna för den globala efterfrågan, med stöd av kraftiga finansiella stimulansåtgärder och framsteg med vaccinationskampanjer. Å andra sidan är det dock så att för de ekonomiska och finansiella förhållandena utgör den pågående pandemin, inbegripet spridning av muterande virus samt följderna därav fortsatta källor till nedåtrisk.

Inflationstakten i euroområdet ökade skarpt till 0,9 procent i januari och februari 2021, upp från -0,3 procent i december. Uppsvinget i den totala inflationen återspeglar ett antal idiosynkratiska faktorer, såsom upphörandet av den lägre tyska momssatsen, fördröjda försäljningsperioder i vissa euroländer och av effekterna av de ovanligt starka ändringarna i HIKP-vikter för 2021 samt av högre energiprisinflation. Baserat på aktuella oljeterminspriser väntas den totala inflationen öka under de kommande månaderna även om en viss volatilitet torde ses under året p.g.a. ändrad dynamik i de faktorer som i dagsläget driver upp inflationen. Dessa faktorer bör försvinna ur den årliga inflationstakten tidigt nästa år. Underliggande pristryck väntas öka något i år. Det hänger samman med aktuella utbudsbegränsningar och återhämtning i inhemsk efterfrågan. Detta pristryck lär överlag dock förbli dämpat också till följd av lågt lönetryck och eurons tidigare appreciering. När pandemins effekter väl avklingar kommer de höga nivåerna av lediga resurser att gå ned med stöd av en ackommoderande finans- och penningpolitik, och att bidra till en gradvis stigande inflationen på medellång sikt. Enkätbaserade åtgärder och marknadsbaserade indikatorer av långfristiga inflationsförväntningar ligger fortsatt på dämpade nivåer även om de marknadsbaserade indikatorerna fortsatt sin gradvisa ökning.

Denna bedömning återspeglas också i stort sett i grundscenariot för euroområdet i ECB:s makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2021, som förutspår en årlig inflation på 1,5 procent 2021, 1,2 procent 2022 och 1,4 procent 2023. Jämfört med Eurosystemets experters bedömningar i december 2020 har inflationsutsikterna reviderats upp för 2021 och 2022, främst till följd av temporära faktorer och högre energiprisinflation, men är oförändrad för 2023.

Vad gäller den monetära analysen, låg den årliga M3-ökningen på 12,5 procent i januari 2021, efter 12,4 procent i december och 11,0 procent i november 2020. Kraftig penningmängdstillväxt fortsatte att stärkas av Eurosystemets köp av tillgångar, den fortsatt huvudsakliga källan för penningmängdsökning. Det snäva penningmängdsmåttet M1 kvarstår som den främst bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet, och är i linje med innehavarsektorns fortsatta preferens för likviditet samt med låga alternativkostnader för innehav av den allt mest likvida formen av pengar.

Lån till den privata sektorn karakteriserades av en något svagare utlåning till icke-finansiella företag och fortsatt kraftig utlåning till hushåll. De månatliga utlåningsflödena till icke-finansiella företag uppvisade fortsatt den dämpning som observerats sedan slutet av sommaren. Samtidigt var den årliga tillväxttakten i stort sett oförändrad på 7,0 procent, jämfört med 7,1 procent i december. Denna bild återspeglar den mycket kraftiga utlåningsökningen under det första halvåret. Den årliga ökningstakten i utlåning till hushåll låg i stort sett stabilt på 3,0 procent i januari, efter 3,1 procent i december, beroende på ett stadigt positivt månadsflöde.

Sammantaget är våra policyåtgärder, tillsammans med de åtgärder som har vidtagits av nationella regeringar och andra europeiska institutioner, fortsatt avgörande för att stödja villkoren för bankutlåning och tillgången till finansiering, framför allt för dem som drabbats hårdast pandemin.

Sammanfattningsvis gav en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen en bekräftelse på att det behövs en väsentlig grad av penningpolitisk stimulans för att säkerställa en tillförlitlig konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära, 2 procent över medellång sikt.

Vad gäller finanspolitiken är en ambitiös och samordnad finanspolitisk inriktning kritisk med tanke på den kraftiga avmattningen i euroområdets ekonomi. Följaktligen erfordras fortsatt finanspolitiskt stöd på nationell nivå givet den svaga efterfrågan från företag och hushåll till följd av pandemin och de medföljande begränsningsåtgärderna. Samtidigt bör de finanspolitiska åtgärder som vidtagits som respons på det nödläge som pandemin skapat i görligaste mån vara riktade och temporära till sin natur och effektivt inriktas på sårbarheter samt främja en snabb återhämtning. De tre skyddsnät som Europeiska rådet godkänt för arbetstagare, företag och stater utgör ett viktigt finansieringsstöd.

Inom ECB-rådet är man medveten om vikten av Nästa Generations EU (NGEU) och understryker hur viktigt det är att den omgående kommer igång. Den uppmanar medlemsstater att i tid ratificera beslutet om egna medel, att snabbt finalisera sina återhämtnings- och resiliensplaner och att tillgripa medel för produktiva offentliga utgifter och följa upp dessa med produktivitetshöjande strukturpolitiska åtgärder. Detta skulle möjliggöra för NGEU att bidra till en snabbare, starkare och mer enhetlig återhämtning, starkare ekonomisk motståndskraft och tillväxtpotential i medlemsstaternas ekonomier och följaktligen till att penningpolitiken blir mer effektiv i euroområdet. Sådan strukturpolitik är särskilt viktig för att hantera långvariga strukturella och institutionella svagheter samt för att påskynda den gröna och digitala övergången.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.