FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖREUROOMRÅDET

I dag ger Europeiska centralbanken (ECB) ut ny harmoniserad räntestatistik. Med början från referensmånaden januari 2003 samlas statistik över nya avtal och utestående belopp varje månad in från ett representativt urval av ca 1 800 kreditinstitut i hela euroområdet. Den nya statistiken täcker de räntor som monetära finansinstitut (MFI) i euroområdet tillämpar på alla viktiga kategorier av inlåning och utlåning i euro i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag i euroområdet samt motsvarande inlånings- och utlåningsvolymer. Statistiken ges ut för euroområdet som helhet och för varje medlemsstat (på den berörda nationella centralbankens webbplats).

Denna nya harmoniserade statistik innebär en viktig förbättring av de data som kan användas som underlag för analys av den monetära utvecklingen, transmissionen av ändrad penningpolitik ut i euroområdets ekonomi, och den finansiella stabiliteten. Utlåningsräntorna ger också information om det finansiella läget, medan marginalerna mellan utlånings- och inlåningsräntorna ger en inblick i bankernas situation. Inlånings- och utlåningsvolymerna kan vidare belysa den finansiella utvecklingen som ett komplement till den statistik över balansräkningar för monetära finansinstitut som regelbundet ges ut av ECB. Denna nya harmoniserade statistik gör det för första gången möjligt för bankvärlden och allmänheten att på ett meningsfullt sätt jämföra de monetära finansinstitutens räntor i helaeurområdet.

Den nya räntestatistiken ersätter den statistik över tio icke harmoniserade bankräntor för euroområdet som har publicerats av ECB sedan januari 1999. Täcknings- och definitionsmässigt skiljer sig den nya statistiken avsevärt från den tidigare publicerade räntestatistiken. Därför är en direkt jämförelse av de nya och de gamla räntorna inte möjlig.

MFI:s räntestatistik kommer tills vidare att publiceras den 30 arbetsdagen efter utgången av referensperioden. Nästa pressmeddelande planeras ges ut den 15 januari 2004. Statistiken publiceras också på ECB:s webbplats, i ECB:s månadsrapport och i ECB:s fickstatistik (Statistics Pocket Book).

Den nya statistiken pekar på att genomsnittsräntorna i euroområdet är olika för inlåning och utlåning och dessutom varierar efter löptid, kundtyp, syftet med lånen etc. I september 2003 låg till exempel räntan på inlåning över natten från icke-finansiella företag på 0,87%, medan räntan på inlåning över natten från hushåll var 0,68 %. Genomsnittsräntan på inlåning med en uppsägningstid upp till 3 månader från hushåll uppgick till 1,93%. Inlåningen med längre löptider, t.ex. inlåning med en överenskommen löptid över 2 år från icke-finansiella företag, hade en ränta på 3,64 %. Räntan på konsumentkrediter med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningstid upp till 1 år låg på 7,37 %, medan utlåningen till ickefinansiella företag över 1 miljon euro med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningstid upp till 1 år hade en ränta på 3,11 %. Räntan på bostadslån med en ursprunglig räntebindningstid över 1 år och upp till 5 år låg på 4,10%.

Vad gäller utvecklingen under året bekräftar statistiken över nya avtal att inlåningsräntorna sjunkit mellan januari och september 2003. Räntenedgången var 0,20-0,35 procentenheter på inlåning över natten (från både hushåll och icke-finansiella företag) och på inlåning med en uppsägningstid upp till 3 månader från hushåll (se diagram 1). På inlåning med en överenskommen löptid över 2 år från hushåll och icke-finansiella företag sjönk räntorna med ca 0,75 respektive 0,60 procentenheter (se diagram 2).

Även den genomsnittliga utlåningsräntan sjönk i de flesta kategorier mellan januari och september 2003. Men utvecklingen för utlåningen till icke-finansiella företag och utlåningen till hushåll var inte lika (se diagram 3). Räntan på checkräkningskrediter och utlåning till icke-finansiella företag över 1 miljon euro med rörlig ränta och med en ursprunglig räntebindningstid upp till 1 år sjönk med ca 0,75 respektive 0,60 procentenheter. Räntan på checkräkningskrediter till hushåll sjönk däremot med endast 0,13 procentenheter. På konsumentkrediter med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningstid upp till 1 år ökade räntan rentav med ca 0,15 procentenheter.

I fråga om långfristiga räntor var nedgången dock mer uttalad för hushåll än för icke-finansiella företag (se diagram 4). Räntan på bostadslån med en ursprunglig räntebindningstid över 5 år och upp till 10 år sjönk med ca 0,60 procentenheter mellan januari och september 2003, medan räntan på utlåning till icke-finansiella företag över 1 miljon euro med en ursprunglig räntebindningstid över 5 år sjönk med ca 0,35 procentenheter under samma period. Dessa skillnader speglar kanske i viss mån de monetära finansinstitutens ändrade uppfattning om kreditrisken i olika typer av utlåning.

Utvecklingen för de monetära finansinstitutens kortfristiga räntor mellan januari och september 2003 kan jämföras med nedgången på 0,70 procentenheter i penningmarknadsräntan för 3 månader under samma period (se även diagram 1 och 3). Den nya statistiken bekräftar därmed det mönster som kunnat urskiljas i den tidigare statistiken, nämligen att räntorna på inlåning över natten och typiska sparkonton (dvs. inlåning från hushåll med en uppsägningstid upp till 3 månader) anpassar sig ytterst långsamt till förändringar i penningmarknadsräntorna. Det förefaller som om de kortfristiga utlåningsräntorna har varit mer trögrörliga för hushåll än för icke-finansiella företag.

De jämförbara långfristiga marknadsräntorna, t.ex. räntan på 5-åriga statsobligationer, fluktuerade under 2003; de sjönk till att börja med, steg igen efter juni och låg i september nära januarinivån (se även diagram 2 och 4). De monetära finansinstitutens räntor reagerar vanligen med en viss eftersläpning på förändringar i marknadsräntorna. Framför allt räntorna på långfristig inlåning från hushåll förefaller att ha reagerat rätt långsamt på den senaste uppgången i de långfristiga marknadsräntorna.

Ett nytt inslag i den nya statistiken är att en inblick också ges i den sammanlagda kreditkostnaden i två lånekategorier. Den sammanlagda kostnaden mätt som effektiv ränta täcker inte bara räntan utan också andra relaterade avgifter, till exempel kostnader för undersökningar, administration, utarbetande av handlingar, garantier och kreditförsäkring. Statistiken visar att avgifterna har varit högre för konsumentkrediter än för bostadslån (se diagram 5). I genomsnitt har skillnaden mellan den effektiva räntan och det vägda medelvärdet av räntorna mellan januari och september 2003 uppgått till 0,65 procentenheter för konsumentkrediter och 0,20 procentenheter för bostadslån.

Den nya statistiken innehåller också data över genomsnittsräntorna på utestående belopp för inlåning och utlåning i euro (se diagram 6). Denna statistik avser genomsnittsräntor på tidigare slutna avtal. Räntorna på utestående belopp fluktuerar därför mindre än räntorna på nya avtal.

Ytterligare information finns i bilagan till detta pressmeddelande på ECBs webbplats [pdf 54 kB].