Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter
Christine Lagarde
The President of the European Central Bank
  • ECB:S BLOGG

Varför gjorde vi en räntejustering?

8 juni 2024

Av Christine Lagarde

ECB har sänkt räntorna. Ordförande Christine Lagarde förklarar varför och berättar vad som återstår att göra för att få inflationen att återgå till 2 procent på medellång sikt.

För två år sedan började vi höja räntorna eftersom inflationen var alldeles för hög. Idag ser läget bättre ut. Även om vissa priser fortfarande stiger kraftigt, särskilt i tjänstesektorn, har inflationen överlag gått ner rejält. Den är i nuläget på rätt väg för att nå 2 procent nästa år, vilket är den nivå vi eftersträvar för att uppnå prisstabilitet.

Inflationsnedgången ger ECB utrymme att sänka räntorna och i torsdags sänkte vi räntan på vår viktigaste styrränta med 0,25 procentenheter, från 4 procent som den legat på under nio månader. Det innebär att det blir billigare för människor att låna pengar och för företag att ta upp lån för investeringar.

Vårt beslut utgör också ett viktigt ögonblick i vår kamp mot inflationen.

I juli 2022 började vi höja räntorna. Detta ingick i den fas som experterna kallar ”åtstramning” av penningpolitiken. Det är som om en bilförare skulle trycka på bromspedalen. Vi höjde räntorna snabbare än någonsin tidigare, med 4,5 procentenheter på lite mer än ett år. Vi agerade med beslut­samhet eftersom inflationen hade gått upp alltför mycket, med en topp på 10,6 procent i oktober 2022.

En anledning till inflationsuppgången var Rysslands orättfärdiga invasion av Ukraina som drev upp priserna på energi och livsmedel. Dessutom hade många företag svårare att täcka sitt behov av utrustning, material och reservdelar, vilket förvärrade de problem som redan uppstått under pandemin.

Men vi stod även inför en verklig risk att människor skulle börja tro att hög inflation var det nya normala. Det skulle innebära att det sågs som en standard när företagen satte priser och arbetstagarna förhandlade om löner. Och då skulle hög inflation bli en permanent del av ekonomin.

För att förhindra denna fara behövde vi göra allt som krävdes. Det är vår plikt mot européerna att hålla inflationen låg och stabil. Vi är medvetna om vilken stress som stigande inflation och därav följande räntehöjningar innebar för vissa människor och företag. Kostnaderna för företagslån och bolån steg brant. Allt blev dyrare men inkomster – löner och pensioner – höll inte jämna steg, åtminstone inte inledningsvis.

Med vårt beslutsamma agerande säkerställde vi att den höga inflationen inte varade alltför länge. I september 2023 hade inflationen fallit till 5,2 procent, ungefär hälften av toppnivån året innan. Faran för att människor skulle förvänta sig hög inflation var också i stort sett över.

Det gjorde att vi kunde gå in i nästa fas av vår penningpolitik: ”upprätthållandefasen” då vi höll räntorna konstanta, alltså varken bromsade in mer eller lättade på trycket. Även om vi var medvetna om att räntorna drev ner inflationen var de fortfarande för höga för att det skulle kännas riktigt bekvämt. I detta läge hade det varit kontraproduktivt att börja sänka räntorna för tidigt.

Idag ser vi framsteg på många fronter. Inflationen har sjunkit till 2,6 procent, en ny halvering. Den är nu på god väg att nå 2 procent under senare delen av nästa år. Och vår penningpolitik bidrar kraftigt till att få inflationen tillbaka till vårt mål. Så genom att sänka räntorna beslutade vi att dämpa graden av penningpolitisk restriktion.

Det är dock fortfarande en lång väg kvar att gå till dess att inflationen har pressats ut ur ekonomin. Det kommer inte att bli helt lätt. Vaksamhet, uthållighet och engagemang kommer att behövas.

Räntorna kommer alltså att behöva förbli restriktiva under så lång tid som krävs för att säkra varaktig prisstabilitet. Det kommer med andra ord att vara nödvändigt att hålla foten på bromsen ett tag till, även om vi inte pressar så hårt på pedalen som tidigare.

Våra framtida penningpolitiska beslut kommer att bero på följande tre saker: om vi fortsätter att se att inflationen återgår till vårt mål inom rimlig tid, om vi ser att det allmänna pristrycket lättar i ekonomin och om vi fortsätter att se att vår penningpolitik är effektiv vad gäller att tämja inflationen. Dessa faktorer kommer att avgöra om vi kan lätta mer på bromsen.

Vi har gjort stora framsteg, men vår kamp mot inflationen är inte över än. Som eurons väktare har vi ett åtagande att säkerställa låg och stabil inflation till gagn för alla européer.

Detta blogginlägg har publicerats som en debattartikel i mediekanaler i euroområdet.

Kolla in ECB:s blogg och prenumerera på framtida inlägg.