Inledningsanförande till presskonferensen

Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 8 december 2016

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser har vi idag gjort en ingående bedömning av utsikterna för ekonomin och inflationen och vår penningpolitiska inriktning. Som resultat därav fattade ECB-rådet följande beslut i sin strävan efter prisstabilitet.

Vad gäller extraordinära penningpolitiska åtgärder kommer vi att fortsätta våra köp inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP) i nuvarande takt på 80 miljarder euro fram till och med slutet av mars 2017. Från och med april 2017 är avsikten att köpen av tillgångar fortsätter med 60 miljarder euro per månad fram till och med slutet av december 2017, eller längre om så är nödvändigt, och under alla omständigheter till dess att ECB-rådet ser en varaktig justering av inflationsbanan som överensstämmer med inflationsmålet. Skulle utsikterna under tiden försämras eller om de finansiella förutsättningarna visar sig inkompatibla med den fortsatta utvecklingen mot en varaktig justering av inflationsbanan avser ECB-rådet utöka programmet vad gäller storlek och/eller varaktighet. Dessa nettoköp kommer att göras parallellt med återinvesteringar av kapitalbeloppen från de värdepapper som förfaller inom ramen för APP.

För att säkerställa en fortsatt smidig tillämpning av Eurosystemets tillgångsköp beslutade ECB-rådet att ändra vissa parametrar för APP. Dessa ändringar gäller från och med januari 2017 och ser ut som följer: För det första kommer löptidsintervallet för programmet för köp av offentliga värdepapper att breddas genom att minska minimikravet på återstående löptid för godtagbara värdepapper från två år till ett år. För det andra kommer köp av värdepapper inom APP med en avkastning fram till förfallodagen som ligger under räntan på ECB:s inlåningsfacilitet att tillåtas i den mån det är nödvändigt.

ECB:s styrräntor lämnades oförändrade och vi räknar vidare med att de kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid och väl utöver den tid under vilken våra nettotillgångsköp pågår. 

Dagens utvidgning av APP har kalibrerats för att bevara den kraftigt ackommoderande penningpolitik som krävs för att säkerställa en varaktig konvergens av inflationen mot nivåer under men nära 2 procent på medellång sikt. Tillsammans med de betydande volymerna av tidigare köp och kommande återinvesteringar säkerställer det att de finansiella förutsättningarna i euroområdet förblir mycket gynnsamma, vilket fortsätter att vara avgörande för att uppnå vårt mål. Framför allt kommer det faktum att våra köp förlängs till en längre tidshorisont möjliggöra en ökad marknadspresens och således ett mer varaktigt genomslag av våra stimulansåtgärder. Denna kalibrering återspeglar den måttliga men allt mer solida återhämtningen i ekonomin i euroområdet och det fortsatt underliggande dämpade inflationstrycket. ECB-rådet kommer att noga bevaka utsikterna för prisstabilitet och kommer, om det skulle visa sig nödvändigt för att nå målet, att agera genom att utnyttja samtliga tillgängliga instrument inom ramen för sitt mandat.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Under tredje kvartalet 2016 ökade real BNP i euroområdet med 0,3 procent på kvartalsbasis, efter en liknande tillväxttakt under det andra kvartalet. Inkommande uppgifter, i synnerhet enkätresultat, pekar mot en fortsatt tillväxttrend under fjärde kvartalet 2016. Framöver räknar vi med att den ekonomiska tillväxten fortsätter i måttlig men solid takt. Genomslaget av våra penningpolitiska åtgärder i den reala ekonomin stödjer inhemsk efterfrågan och har underlättat skuldavveckling. Förbättringar i företagens lönsamhet och mycket fördelaktiga finansieringsvillkor fortsätter att främja en återhämtning av investeringar. Dessutom stödjer den fortsatta sysselsättningsökningen, som dragit fördel av tidigare strukturella reformer, hushållens reala disponibla inkomster och den privata konsumtionen. Samtidigt finns det indikationer som pekar på en något starkare global ekonomi. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet förväntas emellertid dämpas av långsamma strukturreformer och återstående justeringar av balansräkningar i ett flertal sektorer.

ECB:s experter gör i stort sett samma bedömning i sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 2016, där de förutspår en årlig ökning av real BNP på 1,7 procent 2016 och 2017 och 1,6 procent 2018 och 2019. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar från september 2016 är förväntningarna för real BNP-tillväxt i stort sett oförändrade. Riskerna för euroområdets tillväxtutsikter ligger fortsatt kvar på nedåtsidan.

Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 0,6 procent i november 2016, jämfört med 0,5 procent i oktober och 0,4 procent i september. Detta återspeglade främst en fortsatt uppgång för energiinflationen mätt på årsbasis men det finns ännu inga tecken på någon övertygande uppåtgående trend i underliggande inflation. Baserat på aktuella oljeterminspriser väntas inflationen skjuta i höjden ytterligare mot årets slut, till stor del beroende på baseffekter i energiprisernas årliga förändringstakt. Med stöd av våra penningpolitiska åtgärder, den förväntade ekonomiska återhämtningen och att motsvarande överkapacitet gradvis sjunker torde inflationen öka ytterligare 2018 och 2019.

Detta mönster speglas också i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 2016, vilka förutser en årlig HIKP-inflation på 0,2 procent 2016, 1,3 procent 2017, 1,5 procent 2018 och 1,7 procent 2019. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar från september 2016 är förväntningarna för HIKP-inflation i stort sett oförändrade.

Vad gäller den monetära analysen, dämpades tillväxten för det breda penningmängdsmåttet (M3) i oktober 2016 med en årlig tillväxttakt på 4,4 procent, jämfört med 5,1 procent i september. Som under tidigare månader fick den årliga tillväxten i M3 huvudsakligen draghjälp av de mest likvida komponenterna, där det smala penningmängdsmåttet M1 ökade med en årlig tillväxttakt på 7,9 procent i oktober jämfört med 8,4 procent i september.

Låneutvecklingen följde den gradvisa återhämtning som observerats sedan början av 2014. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag ökade till 2,1 procent i oktober 2016 jämfört med 2,0 procent föregående månad. Den årliga ökningstakten på lån till hushållen låg kvar på 1,8 procent. Utvecklingen i bankkrediter fortsätter att spegla det fördröjda sambandet mellan konjunkturläge, kreditrisk och pågående balansräkningsjusteringar i den finansiella och icke-finansiella sektorn. De penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 stödjer påtagligt lånevillkoren för företag och hushåll och därmed även kreditflöden inom hela euroområdet.

En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade behovet av dagens penningpolitiska beslut för att upprätthålla det kraftiga monetära stöd som krävs för att säkerställa att inflationen utan opåkallad fördröjning återgår till nivåer som är under, men nära, 2 procent.

Penningpolitiken är inriktad på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och dess ackommoderande inriktning ger stöd åt den ekonomiska aktiviteten. I enlighet med vad ECB-rådet vid upprepade tillfällen har påpekat krävs beslutsamma insatser inom andra politikområden, både nationellt och på EU-nivå, för att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder. Särskilt måste genomförandet av strukturreformer öka avsevärt för att minska strukturell arbetslöshet och stärka den potentiella produktionstillväxten i euroområdet. Strukturreformer erfordras i alla länder i euroområdet. Fokus bör ligga på åtgärder för att öka produktiviteten och förbättra affärsklimatet, vilka är av avgörande betydelse för att öka investeringar och stärka sysselsättningen. Detta innefattar främjandet av en god offentlig infrastruktur. Förstärkningen av befintliga investeringsinitiativ, framsteg med kapitalmarknadsunionen samt reformer som mildrar problemen med nödlidande lån kommer också att bidra positivt till detta mål. I ett klimat av ackommoderande penningpolitik kommer ett snabbt och effektivt genomförande av strukturreformer dessutom att göra euroområdet mer motståndskraftigt mot globala chocker. Finanspolitiken ska också understödja den ekonomiska återhämtningen utan att för den skull bryta mot Europeiska unionens statsfinansiella regler. Vid ett snabbt och konsekvent genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten i samtliga länder säkerställs förtroendet för det finanspolitiska systemet. Samtidigt är det av högsta vikt att alla länder intensifierar sina strävanden mot en mer tillväxtfrämjande finanspolitik.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.