Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter
PRESSMEDDELANDE

ÖVERSYN AV DET KVANTITATIVA REFERENSVÄRDET FÖR PENNINGMÄNGDENS TILLVÄXT

6 december 2001

Översyn av referensvärdet

Vid sammanträdet den 6 december 2001 granskade ECB-rådet referensvärdet för penningmängdens tillväxt. Det beslutades att det nuvarande referensvärdet för tillväxten i penningmängden, mätt som den årliga ökningstakten för det breda penningmängdeaggregatet M3, ska ligga kvar på 4 ½ %.

Beslutet fattades mot bakgrund av att det fortfarande finns stöd för att de antaganden som låg till grund för beräkningen av det första referensvärdet i december 1998, dvs en trendmässig potentiell produktionsökning på 2 - 2 ½ % och en trendmässig nedgång på ½ - 1 % per år i omloppshastigheten i M3 i euroområdet.

Vad avser antagandet om den trendmässiga potentiella produktionsökningen anser ECB- rådet inte att det finns några tydliga tecken på mätbara och varaktiga ökningar av produktivitetstillväxten i euroområdet som skulle kunna motivera en revidering uppåt av detta antagande. ECB-rådet anser att de potentiella effekterna uppåt på den trendmässiga produktionstillväxten från strukturreformer och tekniska innovationer kan vara stora. Även om en del framsteg gjorts när det gäller strukturreformer behövs ytterligare åtgärder, särskilt inom arbets- och varumarknaderna, för att på ett varaktigt och omfattande sätt öka den potentiella produktionstillväxten i euroområdet. ECB-rådet kommer alltså även fortsättningsvis att bevaka eventuella tecken på en förändring av produktivitetsökningen i euroområdet och ta lämplig hänsyn till dessa förändringar vid utformningen av ECB:s penningpolitik.

ECB-rådets nästa översyn av referensvärdet kommer att göras i december 2002.

ECB:s penningpolitiska strategi och referensvärdet

ECB-rådet vill påminna om följande vad avser referensvärdet och dess roll för ECB:s penningpolitiska strategi.

  1. Penningmängden tillskrivs en viktig roll inom den första pelaren för ECB:s penningpolitik. I syfte att upplysa allmänheten om penningmängdens betydelse, beslutade ECB-rådet i oktober 1998 att åsätta tillväxten för penningmängden (M3) ett kvantitativt referensvärde. Resultat från flera empiriska undersökningar stöder penningmängdens viktiga roll och bekräftar att villkoren för att tillkännage ett referensvärde uppfylls i euroområdet. Den officiella serien för M3 (som nu undantar andelar i penningmarknadsfonder som innehas av hemmahörande utanför euroområdet) uppvisar alla önskvärda egenskaper t.ex. stabil efterfrågan på pengar och den utgör en god indikator för prisutvecklingen på medellång sikt. Detta stämmer också överens med ECB- rådets erfarenhet alltsedan starten av etapp tre av Ekonomiska monetära unionen att analyser av den penningpolitiska utvecklingen har utgjort ett värdefullt underlag för penningpolitiska beslut.
  2. För att vara förenligt med det medellångsiktiga förhållandet mellan pengar och priser har referensvärdet beräknats med hjälp av antaganden om trenderna för omloppshastigheten i M3 på medellång sikt och för den potentiella tillväxttakten. Vid sammanträdet den 6 december 2001 granskade och godkände ECB-rådet på nytt de antaganden som ligger bakom beräkningen av referensvärdet. På medellång sikt gäller alltså följande: a) Omloppshastigheten i M3 sjunker i en trendmässig takt på mellan ½ % och 1 % per år och b) den potentiella produktionen växer i en takt på mellan 2 % och 2½ % per år. Med hänsyn till definitionen av prisstabilitet och dessa två antaganden, beslutade ECB- rådet att det nuvarande referensvärdet för penningmängdstillväxten, mätt som den årliga ökningstakten för det breda penningmängdeaggregatet M3, skall ligga kvar på 4 ½ %. ECB-rådet kommer att fortsätta att bedöma den monetära utvecklingen i relation till referensvärdet, baserat på det tremånaders glidande medeltalet för ökningstakten mätt på årsbasis.
  3. Referensvärdet för penningmängdens tillväxt skall ses på medellång sikt. Kortfristiga rörelser i M3 kan bero på ett antal olika tillfälliga faktorer och behöver inte nödvändigtvis påverka den framtida prisutvecklingen. ECB-rådet klargjorde därför redan 1998 att offentliggörandet av ett referensvärde inte innebär något åtagande från ECB:s sida att mekaniskt ingripa och korrigera om penningmängdstillväxten skulle avvika från referensvärdet. Det innebär snarare att ECB noggrant analyserar utvecklingen i M3 och andra indikatorer för att bedöma eventuella konsekvenser för prisstabiliteten på medellång sikt.
  4. Analyserna av den årliga M3-tillväxtens avvikelser från referensvärdet utgör en viktig del i bedömningen av den monetära utvecklingen och hur den påverkar framtida prisstabilitet. Monetär analys begränsas dock inte till denna utvärdering. Andra monetära indikatorer (t.ex. M3:s komponenter och motparter, framför allt lån) innehåller också betydelsefull information. Det är dessutom viktigt att ta hänsyn till tidigare avvikelser från referensvärdet, vilka har fallit ur den årliga tillväxttakten, för att komma fram till en brett baserad bedömning av likviditetsförhållandena i euroområdet. Utvecklingen i M3 behöver slutligen också ses i kombination med andra, icke-monetära indikatorer (t.ex. BNP, priser, räntor och andra finansmarknadsindikatorer) för att klargöra hur de störningar ser ut som påverkar den monetära utvecklingen och för att på bästa sätt få fram indikationer för den framtida prisutvecklingen.
  5. De relativt höga tillväxttalen som observerats för M3 under de senaste månaderna bör bedömas mot ovanstående bakgrund. Den senaste tidens ökning i tillväxttakten för M3 kan delvis förklaras som en justering av M3 efter en skarp uppgång i prisnivån efter olje- och matvaruprischockerna i euroområdet och delvis som ett resultat av justeringar i värdepappersportföljer. Dessa förändringar föranleddes i början av en relativt plan avkastningskurva och utvecklingen på aktiemarknaderna och på senaste tiden av en ökande osäkerhet på finansmarknaden efter händelserna den 11 september. Med hänsyn till att kredittillväxten i den privata sektorn fortsätter att minska har ECB-rådet klargjort att den senaste monetära utvecklingen inte bedöms utgöra något hot mot prisstabiliteten på medellång sikt. I och med den osäkerhet som nu råder på finansmarknaderna är det troligt att det framöver blir svårare än normalt att tolka den monetära utvecklingen. Detta gäller även andra indikatorer och utvecklingen bör därför tolkas försiktigt. Skulle däremot osäkerheten på finansmarknaderna avta bör eventuella kvarvarande likviditetsöverskott åter granskas noga för att fastställa om de hotar framtida prisstabilitet.
  6. ECB-rådet önskar också att erinra om att ECB:s penningpolitiska strategi bygger på två pelare för att bedöma riskerna för framtida prisstabilitet. Den monetära analysen skall alltid ses i samband med den andra pelaren för ECB:s penningpolitik där andra ekonomiska indikatorer används för att bedöma hoten mot prisstabiliteten. Detta diversifierade tillvägagångssätt att analysera ger möjlighet att dubbelkontrollera information och tar hänsyn till olika tolkningar av denna information. På så vis kan riskerna för misstag i samband med penningpolitiken minska i en osäker omgivning.
KONTAKT

Europeiska centralbanken

Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster

Texten får återges om källan anges.

Kontakt för media