content here is the anonymously transparent proxied version of ecb.europa.eu   X
Sökalternativ
Home Media Frklaringar Forskning & publicerat Statistik Penningpolitik Euron Betalningar & marknader Karrir & jobb
Förslag
Sortera efter
  • ECB:S BLOGG

En grönare penningpolitik

Blogginlägg av Frank Elderson, ledamot av ECB:s direktion

13 februari 2021

Klimatförändringar erfordrar skyndsamma åtgärder och tidsfönstret för att agera håller snabbt på att stängas. ECB måste ta detta åtagande på allvar. Denna inställning kan dock förvåna en del människor. Varför bryr sig ECB och klimatförändringar och hur passar det med vårt mandat? Detta är viktiga frågor som vi tar allvarligt på. Europeiska unionen styrs av rättstatsprincipen och ECB kan bara agera inom de gränser som satts av grundfördragen.

Kampen mot klimatförändringar var inte en primär fråga när ECB:s mandat formulerades. De som skrev mandatet var dock så kloka att de såg till att förse oss med regler och principer om vad vi måste göra, vad vi kan göra och var gränserna för vårt ansvar ligger för att vi skulle kunna bemöta framtida utmaningar, inbegripet klimatförändringar. Om man läser fördragen noga blir det tydligt att det däri sätts tydliga gränser för ett vitalt policyområde inom vilket vi nu måste fatta våra beslut.

Först och främst är ECB:s huvudmål att upprätthålla prisstabilitet. Klimatförändringar kan direkt påverka inflationen, t.ex. när ofta förekommande översvämningar eller perioder av torka förstör skördar, med stigande livsmedelspriser till följd. Åtgärder för att begränsa effekterna kan också påverka konsumentpriser som el och bensin, direkt eller indirekt, t.ex. genom högre produktionskostnader. Dessa frågor ligger helt klart inom kärnan av vårt mandat. Dessutom kan penningpolitikens effektivitet hämmas av effekter från klimatrelaterade strukturförändringar eller av störningar i det finansiella systemet. Exempelvis kan förluster till följd av katastrofer och strandade tillgångar försämra kreditskapandet. Under statsskuldkrisen och pandemin har ECB vidtagit beslutsamma åtgärder och utvecklat nya policyverktyg för att bevara penningpolitikens enhetlighet och effektivitet. Europeiska unionens domstol har bekräftat att uppfyllandet av de förutsättningar som krävs för att uppnå vårt primära mål faller inom vårt mandat att upprätthålla prisstabilitet.

För det andra gav fördragen ECB en – ibland förbisedd – skyldighet att ”stödja den allmänna ekonomiska politiken i unionen”. Detta stöd får inte påverka prisstabilitetsmålet. Enligt EU-lagstiftningen inbegriper detta att bidra till ”en hållbar utveckling i Europa baserad på [...] en hög skyddsnivå och förbättring av miljöns kvalitet”. Detta mandat, som ibland kallas ECB:s ”sekundära mål”, föreskriver en skyldighet, alltså inte en valmöjlighet, för ECB att ge sitt stöd.

Dessutom anges uttryckligen i fördragen att miljöskyddskraven måste integreras i utformningen och genomförandet av all EU-politik och all EU-verksamhet, vilket inbegriper åtgärder som vidtas av ECB. Mer allmänt kräver fördragen att EU:s politik ska vara samstämmig. Även om dessa bestämmelser inte ger ett särskilt mandat för ECB:s åtgärder mot klimatförändringar, kräver de att vi tar hänsyn till EU:s miljömål och miljöpolitik när vi strävar efter både våra primära och sekundära mål.

Och i vilket fall som helst måste ECB beakta risker från klimatförändringar som kan påverka dess balansräkning.

I fördragen fastställs också gränser för vilka klimatrelaterade åtgärder ECB kan vidta. För det första bör ECB:s stöd för EU:s politik inte påverka det primära målet prisstabilitet. För det andra får vi inte inkräkta på befogenheterna för andra myndigheter som ansvarar för miljöpolitiken på EU-nivå eller nationell nivå. Till skillnad från prisstabilitet är vi inte politiska beslutsfattare på detta område. Vi måste snarare ta hänsyn till den balans som EU:s politiska institutioner och medlemsstater har uppnått mellan miljöhänsyn och andra samhällsintressen. Vi måste bidra till att klimatpolitiken blir framgångsrik, men vi kan inte själva utforma en sådan politik. Enligt proportionalitetsprincipen ska våra åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i fördragen. Och slutligen måste ECB agera ”i överensstämmelse med principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens, som främjar effektiv resursfördelning”.

Genom dessa underliggande regler fastställs allmänna – men tydliga – skyldigheter och begränsningar för hur ECB ska bidra till samhällets akuta behov av att ta itu med klimatförändringarna. De ger ett stort utrymme för nödvändiga åtgärder inom våra olika funktioner. Klimathänsyn är en viktig del av vår pågående penningpolitiska strategiöversyn. Vi vidtar redan åtgärder där det finns överlappningar mellan klimatförändringarna och våra kompetensområden som rör finansiell stabilitet, vi har klargjort våra tillsynsförväntningar på hur banker ska hantera klimatrisker, vi genomför ett klimatstresstest och är en av 83 medlemmar i NGFS (nätverket för grönare finanssystem). Dessa överväganden och åtgärder visar att ECB är fast besluten att fullgöra sitt mandat och samtidigt ge den nödvändiga graden av skyndsamhet åt klimatförändringsfrågorna.

Detta blogginlägg publicerades som debattartikel i belgiska De Tijd och Le Soir, Cyperns Phileleftheros, finska Hufvudstadsbladet, franska Le Monde, tyska Frankfurter Allgemeine Zeitung, grekiska Ta Nea, italienska Domani, lettiska Delfi, maltesiska Times of Malta, nederländska Het Financieele Dagblad, portugisiska Observador och i spanska La Razón.