Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Vad är referensräntor, varför är de betydelsefulla och varför ska de ändras?

11 juli 2019

Vad är referensräntor?

Referensräntor uppdateras regelbundet och de offentliggörs. De är användbara för olika typer av finansiella avtal, t.ex. bostadslån, kontoöverdrag, och en rad mer invecklade finansiella transaktioner.

Referensräntor beräknas av ett oberoende organ, oftast för att återspegla kostnaden för att låna pengar på olika marknader. De kan exempelvis återspegla hur mycket det kostar för banker att låna från varandra. De kan också visa hur mycket det kostar för banker att anskaffa medel från andra källor, såsom pensionsfonder, försäkringsbolag och penningmarknadsfonder.

Det innebär att referensräntor spelar en viktig roll i det finansiella systemet, i banksystemet och i hela ekonomin. Men vad exakt är det som gör dem så betydelsefulla? Och varför ska de nu ändras?

Varför är referensräntor betydelsefulla?

De används brett i ekonomin.

Referensräntor används ofta av enskilda individer och organisationer i hela det ekonomiska systemet.

De används t.ex. när banker lånar ut till privat- eller företagskunder.

En bank kan godkänna att låna ut pengar till ett företag till en avtalad ränta satt till en viss referensränta plus 2 procent. Resultatet är att företaget ska betala en ränta som ligger 2 procent över den aktuella referensräntan. Alltså går kostnaden för lånet upp om referensräntan stiger och ner om referensräntan går ner. I det här fallet kan referensräntan vara en pålitlig, oberoende och relativt enkel referens för alla berörda parter.

Företag, banker och andra organisationer använder också referensräntor för att värdera balansräkningsposter – dessa räntor kan alltså göra det enklare att räkna ut hur mycket organisationer (eller snarare deras tillgångar) faktiskt är värda.

Referensräntor används också i mer komplicerade finansiella transaktioner, t.ex. utgivning av värdepapper med rörlig ränta, optioner, terminskontrakt och swappar.

Ta till exempel en ränteswapp. Förenklat är det en transaktion där två parter är överens om att täcka varandras räntebetalningar. I sådana swappar kan referensräntan utgöra åtminstone en av dessa räntor. Detta skapar klarhet för alla berörda parter, ger avtalet en viss standardiserad form och gör att det blir lättare för alla parter att komma överens.

Referensräntor har också många andra användningsområden, t.ex. beräkning av övertrasseringsavgifter på konton, beräkning av viss inlåning samt för avtal om ränta på hypoteks- och bostadslån.

Referensräntor är till nytta även för centralbanker

Referensräntor bidrar till att centralbanker kan göra ett bättre jobb. På ECB används referensräntor i arbetet med att säkra prisstabilitet i euroområdet.

Om en referensränta korrekt återger bankernas in- och utlåningsräntor blir det lättare att förstå hur finansmarknaderna fungerar och hur tillgången till pengar i euroområdet styrs. Det kan ge information för penningpolitiska beslut. Med vetskap om hur lätt det är för banker att få tillgång till pengar går det att uppskatta bankernas beredskap att vidarebefordra dessa medel i form av lån till företag och privatpersoner. I slutändan påverkar detta prisnivåerna.

Kunskap om aktuella referensräntor gör det möjligt att följa de praktiska effekterna av de penningpolitiska besluten. Om ECB beslutar att höja eller sänka räntorna kan vi se effekterna av detta genom att hålla koll på hur eurons referensräntor ändras.

Varför ska referensräntor ändras och vad exakt kommer det att innebära?

Referensräntor är användbara så länge de ses som tillförlitliga och opartiska. I idealfallet ska de beräknas på ett transparent vis och räntorna ska vara offentliga. Om ett avtal baseras på en tillförlitlig referensränta kan ingendera av parterna påverka den avtalade räntan. Det betyder att en tillförlitlig referensränta kan säkerställa att värdet på ett avtal förblir opartiskt och oomtvistat.

Med tanke på referensräntornas betydelse är det viktigt att deras tillförlitlighet kan säkras genom tydliga styrningsstrukturer och transparenta metoder.

Det är anledningen till att europeiska referensräntor nu ändras. Mycket av detta drivs av antagandet av den nya EU-förordningen om referensvärden som publicerades 2016 och trädde i kraft i januari 2018.

De mest använda europeiska referensräntorna är
Eonia

Den är den mest använda dagslåneränta för euron. En arbetsgrupp för riskfria euroräntor från den privata sektorn har rekommenderat att marknadsaktörer fr.o.m. den 2 oktober 2019 gradvis ska ersätta Eonia med den nya korta euroräntan (€STR). Eonia beräknas av ECB, på uppdrag av EMMI (European Money Markets Institute) som är en icke vinstdrivande organisation med bas i Bryssel. Eonia har traditionellt beräknats som ett vägt medelvärde av dagslåneräntor på lån utan säkerhet mellan banker. EMMI har meddelat att när €STR är tillgängligt, och t.o.m. den 3 januari 2022, kommer Eonia att beräknas som €STR plus en spread. Detta görs för att ge marknaden tillräcklig övergångstid för omställningen till €STR.

Euribor

Euribor är en icke-säkerställd referensränta, beräknad för olika löptider (en vecka resp. en, tre, sex och tolv månader). Euribor administreras av EMMI. För att referensräntan ska följa den nya EU-förordningen om referensvärden har EMMI förtydligat definitionen av Euribor som den ränta till vilken banker i EU och Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) kan erhålla icke-säkerställd marknadsfinansiering. EMMI håller också gradvis på att implementera en ny beräkningsmetod för Euribor – den s.k. hybridmetoden. I denna beräkningsmetod används i görligaste mån faktiska transaktioner samtidigt som expertbedömningar används för fall där faktiska transaktioner saknas.

ECB beslutade 2017 att utveckla den korta euroräntan (€STR) – en ny referensränta, tillgänglig fr.o.m. den 2 oktober 2019. Tanken var att den nya räntan skulle vara en säkerhetsmekanism om den privata sektorn inte lyckades upprätthålla dagslåneräntan Eonia.

En arbetsgrupp för riskfria euroräntor från den privata sektorn rekommenderade 2018 att ersätta Eonia med €STR. Synpunkter från marknaden har beaktats. Denna arbetsgrupp ger nu stöd till marknaden inför övergången till €STR. ECB tillhandahåller sekretariatet och närvarar som observatör tillsammans med de övriga grundarna: Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), Europeiska kommissionen och belgiska FSMA (Financial Services and Markets Authority).

Mer detaljinformation om €STR

€STR ska återspegla vilken dagslåneränta en bank måste betala för ett lån över natten utan säkerhet från olika finansiella motparter (ibland kallad ”icke-säkerställt lån”). Dessa motparter kan utgöras av banker, penningmarknadsfonder, investerings- eller pensionsfonder samt andra finansiella aktörer, inbegripet centralbanker.

Det innebär att €STR har större räckvidd än Eonia, som bara återspeglar handel mellan banker. ECB använder uppgifter från ett stort antal banker för att beräkna €STR och dessa uppgifter bygger på reella transaktioner. Denna större räckvidd skyddar mot manipulation och bidrar till att €STR kan ge en tillförlitlig bild av vad det kostar att utan säkerhet låna pengar i euroområdet.

För mer information, läs euro short-term rate (€STR) methodology and policies (endast på engelska), publicerad i juni 2018. Du kan också titta på relevanta frågor och svar.