31998R2819

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 2819/98 av den 1 december 1998 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn för monetära finansinstitut (ECB/1998/16)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2531/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens tillämpning av minimireserver (2), särskilt artikel 6.4 i denna, och

av följande skäl:

(1) För att kunna utföra sina uppgifter behöver Europeiska centralbankssystemet (ECBS) en konsoliderad balansräkning för sektorn för monetära finansinstitut. Huvudsyftet med en sådan balansräkning är att Europeiska centralbanken (ECB) skall få en heltäckande statistisk bild av den monetära utvecklingen i fråga om aggregerade finansiella tillgångar och skulder för de monetära finansinstituten (MFI) i de deltagande medlemsstaterna, vilka betraktas som ett enda ekonomiskt territorium.

(2) Enligt bestämmelserna i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan kallat fördraget) och enligt villkoren i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad stadgan) skall ECB utfärda förordningar i den utsträckning som behövs för att genomföra ECBS:s uppgifter enligt stadgan och, i vissa fall, enligt de av rådets bestämmelser som avses i artikel 106.6 i fördraget.

(3) Enligt artikel 5.1 i stadgan skall ECB med de nationella centralbankernas (NCB) stöd samla in de statistiska uppgifter som behövs för utförandet av ECBS:s uppgifter, antingen från de behöriga nationella myndigheterna eller direkt från de ekonomiska aktörerna. Enligt artikel 5.2 i stadgan skall NCB så långt som möjligt utföra de uppgifter som anges i artikel 5.1.

(4) Det finns inga hinder för att NCB låter insamlingen från den faktiska rapporterande populationen av de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s statistikkrav utgöra en del av en mer omfattande datainsamling som NCB för andra statistiska syften har upprättat inom sitt eget ansvarsområde i enlighet med gemenskapsrätten, nationell lag eller vedertagen praxis - under förutsättning att det inte finns risk för att statistikkraven i den här förordningen åsidosätts. För att främja öppenhet och insyn är det i sådana fall lämpligt att uppgiftslämnarna underrättas om att uppgifter samlas in även för andra statistikändamål. I enskilda fall kan ECB låta sina krav uppfyllas medelst statistiska uppgifter som samlats in för sådana andra ändamål.

(5) Enligt artikel 3 i den ovan nämnda förordning (EG) nr 2533/98 skall ECB specificera den faktiska rapporterande populationen inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare. Enligt samma artikel har ECB rätt att helt eller delvis befria särskilda kategorier av uppgiftslämnare från sina krav på rapportering av statistiska uppgifter. Enligt artikel 6.4 i samma förordning får ECB utfärda förordningar som specificerar villkoren för att utöva rätten att kontrollera eller inhämta statistiska uppgifter.

(6) Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2531/98 har ECB rätt att anta förordningar och beslut i syfte att undanta institut från kravet på minimireserver (hädanefter kassakrav), att närmare ange villkoren för hur skulder gentemot andra institut får uteslutas eller avräknas från kassakravsbasen och att fastställa olika kassakravsprocenter för vissa kategorier av skulder. Enligt artikel 6 i samma förordning har ECB rätt dels att från institut samla in den information som behövs för tillämpningen av kassakrav, dels att med avseende på riktighet och kvalitet kontrollera den information som instituten tillhandahåller för att visa att de uppfyller kassakraven. För att minska den sammanlagda rapporteringsbördan för instituten är det önskvärt att de statistiska uppgifterna om månatliga balansräkningar även används för regelbunden beräkning av kassakravsbasen för kreditinstitut som omfattas av ECBS:s kassakravssystem.

(7) Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2533/98 skall medlemsstaterna organisera sig på statistikområdet och samarbeta helt och fullt med ECBS för att säkerställa att skyldigheterna enligt artikel 5 i stadgan fullgörs.

(8) Det är förvisso så, att förordningar som utfärdas av ECB enligt artikel 34.1 i stadgan inte medför några rättigheter eller skyldigheter för icke deltagande medlemsstater, men artikel 5 i stadgan är tillämplig på såväl deltagande som icke deltagande medlemsstater. I förordning (EG) nr 2533/98 erinras om att artikel 5 i stadgan tillsammans med artikel 5 i fördraget medför skyldighet för de icke deltagande medlemsstaterna att på nationell nivå utforma och genomföra alla de åtgärder som de anser nödvändiga för att statistiska uppgifter skall kunna samlas in i enlighet med ECB:s krav på statistikrapportering och för att förberedelser i god tid skall kunna göras på statistikområdet så att de kan bli deltagande medlemsstater.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I denna förordning används termerna uppgiftslämnare, deltagande medlemsstat och enheter som har sin hemvist (nedan även inhemska), i de betydelser som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98.

Artikel 2

Faktisk rapporterande population

1. Den faktiska rapporterande populationen skall bestå av de MFI som är inhemska på de deltagande medlemsstaternas territorium. För statistiska ändamål är MFI inhemska kreditinstitut enligt gemenskapsrättens definition och alla andra inhemska finansinstitut vilkas verksamhet består i att de mottar inlåning och/eller nära substitut till inlåning från andra enheter än MFI och i att de för egen räkning (åtminstone i ekonomisk bemärkelse) lämnar kredit och/eller placerar i värdepapper.

2. NCB:er får bevilja undantag för små MFI med det förbehållet att de MFI som bidrar till den månatliga konsoliderade balansräkningen skall stå för minst 95 % av den sammanlagda MFI-balansräkningen i varje deltagande medlemsstat. NCB skall kontrollera att detta villkor är uppfyllt i så god tid att de vid behov kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från varje års början.

Artikel 3

Lista över MFI för statistiska ändamål

1. ECB skall upprätta och underhålla en "Lista över MFI för statistiska ändamål" i enlighet med de klassifikationsprinciper som anges i del 1 stycke I i bilaga I och med beaktande av de krav i fråga om frekvens och tidsramar som följer av att listan skall användas i samband med ECBS:s kassakravssystem. ECB:s direktion skall vara behörig att upprätta och underhålla listan.

2. NCB och ECB skall på lämpligt sätt se till att listan över MFI för statistiska ändamål och uppdaterade versioner därav är tillgängliga för de berörda instituten, bland annat på elektronisk väg, över Internet eller - på begäran av berörda uppgiftslämnare - på papper.

3. Listan över MFI för statistiska ändamål skall tjäna enbart som informationskälla. Om den senaste tillgängliga versionen av listan enligt artikel 3.2 är felaktig skall ECB emellertid inte lägga sanktioner på enheter som underlåtit att på ett korrekt sätt fullgöra sin rapporteringsskyldighet i den mån som underlåtenheten beror på att enheten i god tro utgått från den felaktiga förteckningen.

Artikel 4

Skyldigheter i fråga om statistikrapportering

1. För att en konsoliderad balansräkning för MFI-sektorn regelbundet skall kunna upprättas skall varje institut som ingår i den faktiska rapporterande populationen varje månad lämna statistiska uppgifter om sin balansräkning till NCB i den medlemsstat där institutet har sin hemvist. Ytterligare detaljuppgifter om vissa av balansräkningens poster skall lämnas varje kvartal.

2. De statistiska uppgifter som krävs anges i bilaga I till den här förordningen.

3. NCB skall fastställa förfaranden för hur den faktiska rapporterande populationen skall lämna sina uppgifter.

4. De undantag som avses i artikel 2.2 skall minska MFI:s skyldigheter i fråga om statistikrapportering enligt följande:

- Kreditinstitut som omfattas av sådana undantag skall fullgöra de begränsade rapporteringsskyldigheter som anges i bilaga II till den här förordningen.

- Små MFI som inte är kreditinstitut skall fullgöra de begränsade rapporteringsskyldigheter som anges i bilaga III.

Små MFI kan välja att inte utnyttja undantagen utan i stället fullgöra de fullständiga rapporteringsskyldigheterna.

5. De statistiska uppgifter som krävs skall lämnas i enlighet med de miniminormer för överföring, riktighet, begreppsmässig överensstämmelse och revideringar som anges i bilaga IV till den här förordningen.

Artikel 5

Användning av inrapporterade statistiska uppgifter inom ramen för Europeiska centralbankens förordning angående tillämpningen av minimireserver (kassakrav)

1. De statistiska uppgifter som kreditinstitut lämnar enligt den här förordningen skall användas för att beräkna deras kassakravsbas i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2818/98 av den 1 december 1998 angående tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (BCE/1998/15) (3). I synnerhet skall varje kreditinstitut använda uppgifterna för att kontrollera att det har uppfyllt sitt kassakrav under uppfyllandeperioden.

2. Övergångsbestämmelser och särskilda bestämmelser för tillämpningen av ECBS:s kassakravssystem anges i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 6

Verifikation och insamling

Rätten att kontrollera och samla in de uppgifter som uppgiftslämnarna skall lämna i enlighet med kraven i fråga om statistikrapportering i den här förordningen skall utövas av NCB utan att detta påverkar ECB:s rätt att själv utöva denna rätt. Rätten skall särskilt utövas då ett institut som ingår i den faktiska rapporterande populationen inte uppfyller de miniminormer för överföring, riktighet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga IV till den här förordningen.

Artikel 7

Avslutande bestämmelser

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 1 december 1998.

För ECB-rådet

Willem F. DUISENBERG

Ordförande

(1) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(2) EGT L 318, 27.11.1998, s. 1.

(3) Se sida 1 i denna tidning.

BILAGA I

KRAV PÅ STATISTIKRAPPORTERING OCH KLASSIFIKATIONSPRINCIPER

DEL 1

Inledning

Syftet är att en ändamålsenligt uppställd konsoliderad balansräkning regelbundet skall tas fram för penningsskapande finansiella intermediärer på euro-området, betraktat som ett enda ekonomiskt territorium. Balansräkningen skall bygga på en heltäckande och homogen monetär sektor och rapporterande population.

Statistiksystemet för euro-området avseende den konsoliderade balansräkningen för sektorn för monetära finansinstitut (MFI) har därför följande två huvudkomponenter:

- En lista över monetära finansinstitut för statistiska ändamål.

- En specifikation av den statistik som dessa MFI skall lämna varje månad respektive varje kvartal.

Statistiken från MFI samlas in av de nationella centralbankerna enligt nationella förfaranden som bygger på de harmoniserade definitioner och klassifikationsprinciper som anges i den här bilagan.

I. Monetära finansinstitut (MFI)

1. Europeiska centralbanken (ECB) upprättar och uppdaterar regelbundet listan över MFI för statistiska ändamål enligt klassifikationsprinciperna nedan. En viktig aspekt i sammanhanget är innovationer på det finansiella området, vilka är påverkade av den inre marknadens utveckling och övergången till den monetära unionen. Båda dessa faktorer påverkar de finansiella instrumentens egenskaper och föranleder instituten att ändra inriktning på sin verksamhet. Rutiner för övervakning och fortlöpande kontroll säkerställer att MFI-listan alltid är aktuell, riktig, så homogen som möjligt och tillförlitlig för statistiska ändamål. I listan anges också huruvida de enskilda instituten enligt gällande regler omfattas av Europeiska centralbankssystemets (ECBS:s) kassakravssystem (krav på att hålla minimireserver).

2. Enligt definitionen i artikel 2.1 i den här förordningen innebär detta följaktligen att MFI-sektorn utöver centralbankerna inbegriper två stora grupper av inhemska finansinstitut, nämligen dels kreditinstitut enligt gemenskapslagstiftningens definition ("ett företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel [inklusive medel som härrör från försäljning av bankers skuldförbindelser till allmänheten] och att bevilja krediter för egen räkning") (1), dels andra MFI, dvs. andra inhemska finansiella institut som uppfyller kriterierna för en MFI, oavsett vilken verksamhet de bedriver. Avgörande för klassificeringen är i vilken utsträckning instrument emitterade av sådana andra MFI kan räknas som substitut till sådan inlåning som kreditinstitut tar emot, detta förutsatt att instituten i övrigt uppfyller kriterierna på en MFI.

3. I vilken utsträckning instrument emitterade av andra finansinstitut än kreditinstitut kan räknas som substitut till inlåning beror på instrumentens likviditet som en kombination av faktorerna överlåtbarhet, konvertibilitet, säkerhet och omsättningsbarhet, och där så är lämpligt även på instrumentens löptid.

4. Vid fastställandet av i vilken utsträckning ett instrument är substitut till inlåning enligt punkten ovan skall begreppen nedan användas med följande betydelser:

- Överförbarhet innebär att de medel som är bundna i ett finansiellt instrument kan lösgöras med hjälp av betalningsmedel som check, girering, direktdebitering eller liknande.

- Konvertibilitet avser möjlighet till och kostnad för utväxling av instrumentet mot kontanter eller överförbar inlåning. De skattemässiga fördelar som går förlorade genom konverteringen kan ses som en straffavgift som minskar graden av likviditet.

- Säkert värde innebär att instrumentets exakta likvidationsvärde i nationell valuta är känt i förväg.

- Omsättningsbara anses sådana värdepapper vara som är föremål för offentlig notering och regelbunden handel på en reglerad marknad. För andelar i öppna värdepappersfonder finns det ingen marknad i sedvanlig mening. Placerarna får emellertid information om den dagliga noteringen för fondandelarna och kan ta ut sina andelar till den kursen.

5. Bland värdepappersfonderna (collective investment undertaking, CIU) uppfylls likviditetskraven av penningmarknadsfonder (money market fund, MMF), vilka därför räknas till MFI-sektorn. En penningmarknadsfond definieras som en värdepappersfond vars värdeandelar i fråga om likviditet utgör nära substitut till inlåning och som huvudsakligen investerar i penningmarknadsinstrument och/eller i andra överlåtbara skuldförbindelser med en återstående löptid på högst ett år och/eller som strävar efter en avkastning som ligger nära penningmarknadsräntorna. Upplysningar om huruvida en värdepappersfond uppfyller kriterierna på en penningmarknadsfond kan hämtas från fondens offentliga emissionsprospekt, fondregler, stiftelseurkund, stadgar, teckningsdokumentation eller placeringsavtal, marknadsföringsmaterial eller andra handlingar med liknande status.

6. Vid fastställandet av huruvida en värdepappersfond är en penningmarknadsfond enligt punkt 5 ovan skall begreppen nedan användas med följande betydelser:

- värdepappersfond: ett företag vars enda syfte är att företa kollektiva investeringar med kapital från allmänheten och vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses direkt eller indirekt med medel ur företagets tillgångar. Sådana företag kan bildas med stöd av lag, antingen på avtalsrättslig grund (värdepappersfonder som förvaltas av fondbolag) eller enligt trustlagstiftning (unit trusts) eller på bolagsrättslig grund (investeringsbolag).

- bankinlåning: kontantinsättningar hos kreditinstitut som återbetalas utan uppsägningstid eller efter en uppsägningstid på högst tre månader, eller efter en överenskommen löptid på högst två år, inbegripet pengar som betalas till kreditinstitut vid överlåtelse av värdepapper inom ramen för återköpstransaktioner eller i samband med värdepapperslån.

- nära substitut till inlåning likviditetsmässigt: andelar i värdepappersfonder som under normala marknadsförhållanden kan återköpas, inlösas eller överlåtas på begäran av innehavarna på ett sådant sätt att andelarnas likviditet är jämförbar med likviditeten hos inlåning.

- huvudsakligen: minst 85 % av investeringsportföljen.

- penningmarknadsinstrument: de kategorier av överlåtbara skuldförbindelser som normalt är föremål för handel på penningmarknaden (t.ex. bankcertifikat, företagscertifikat, bankväxlar och statliga och kommunala skuldförbindelser) eftersom de har följande egenskaper:

i) de är likvida, dvs. de kan återköpas, inlösas eller säljas till begränsad kostnad (låg provision och liten marginal mellan köp- och säljkurs) och avvecklas utan någon längre tidsförskjutning,

ii) de har en djup marknad, dvs. de är föremål för handel på en marknad som kan absorbera stora transaktionsvolymer, och handel med sådana stora volymer får bara begränsad inverkan på instrumentens pris,

iii) de har ett säkert värde, dvs. deras värde kan fastställas exakt vid varje tid eller minst en gång i månaden,

iv) de medför en låg ränterisk, dvs. de har en återstående löptid på högst ett år eller är föremål för regelbundna räntejusteringar mot bakgrund av utvecklingen på penningmarknaden minst en gång om året,

v) de medför en låg kreditrisk i den bemärkelsen att de antingen

- är noterade på en fondbörs eller är föremål för handel på andra reglerade, erkända marknadsplatser som bedriver regelbunden verksamhet och som är öppna för allmänheten,

- har emitterats enligt bestämmelser om skydd för investerare och insättare,

eller

- har emitterats

- av stater, regioner eller kommuner, centralbanker i EU-medlemsstater, Europeiska unionen, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken, stater - och vad gäller federala stater även delstater - utanför EU eller offentliga internationella organisationer som en eller flera EU-medlemsstater tillhör,

eller

- av enheter som är föremål för tillsyn enligt kriterier fastställda i gemenskapslagstiftningen, eller av enheter som omfattas av och efterlever tillsynsregler som av de behöriga myndigheterna anses vara minst lika stränga som gemenskapslagstiftningens, eller med garanti från en sådan enhet,

eller

- av företag vilkas värdepapper är noterade på en fondbörs eller är föremål för handel på andra reglerade, erkända marknadsplatser som bedriver regelbunden verksamhet och är öppna för allmänheten.

7. I ENS 95 indelas finansinstitut klassificerade som MFI i två undersektorer, nämligen centralbanker (S.121) (2) och andra monetära finansinstitut (S.122).

II. Månadsstatistik över den konsoliderade balansräkningen

Syfte

1. Syftet med balansräkningen är att ECB skall få tillgång till så detaljerade månadsdata om MFI:s verksamhet att banken dels kan få en heltäckande statistisk bild av den monetära utvecklingen i euro-området, betraktat som ett enda ekonomiskt territorium, dels får möjlighet att beräkna penningmängdsaggregat och motposter för hela euro-området på ett flexibelt sätt. Den månadsstatistik som lämnas in av enskilda kreditinstitut som omfattas av ECBS:s kassakravssystem används dessutom för beräkning av kassakravsbasen för dessa institut enligt ECB:s förordning om minimireserver. Rapporteringen av månadsdata skall ske enligt tabell 1 nedan. De uppgifter som skall redovisas i de tunnstreckade cellerna (3) lämnas endast av kassakravspliktiga kreditinstitut (se bilaga II för ytterligare detaljer); rapporteringen är obligatorisk från och med uppgifterna per den 31 december 1999, utom rapporteringen avseende "inlåning med uppsägningstid över 2 år", som tillsvidare är frivillig. I del 3 i den här bilagan finns detaljerade definitioner av de instrument som omfattas.

Krav

2. Penningmängden omfattar sedlar och mynt i omlopp och MFI:s monetära skulder (inlåning och andra finansiella instrument som är nära substitut till inlåning). Övriga poster i MFI-balansräkningen är motposter till penningmängden. ECB sammanställer aggregaten för euro-området som utestående belopp (stockar) och flöden som härrör från dem.

3. ECB vill ha statistiken från MFI uppdelad på kategorier avseende instrument/löptider, valutor och motparter. Eftersom kraven är olika för skulder och tillgångar behandlas de båda sidorna i balansräkningen var för sig - se tabell A nedan. Innovationer liksom för klassificeringen av MFI är på det finansiella området en viktig aspekt i det här sammanhanget eftersom sådana innovationer påverkar de finansiella instrumentens egenskaper.

i) Instrument- och löptidskategorier

a) Skulder

4. För att olika penningmängdsaggregat för euro-området skall kunna beräknas måste instrumenten klassificeras i lämpliga kategorier. Dessa är följande: utelöpande sedlar och mynt, inlåning (4), andelar i penningmarknadsfonder, emitterade skuldebrev, emitterade penningmarknadspapper, kapitel och reserver och övriga skulder. För att särskilja monetära och icke-monetära skulder delas inlåningen dessutom in i inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid, inlåning med uppsägningstid och repor.

5. Uppdelning efter löptid har tillämpats i ett flertal medlemsstaters penningmängdsstatistik och kan användas i stället för klassificering efter instrumenttyp i de fall där de finansiella instrumenten på de olika marknaderna inte är fullt jämförbara. Indelningen efter ursprunglig löptid (eller uppsägningstid) är följande: för "inlåning med överenskommen löptid" "upp till 1 år", "över 1 år och upp till 2 år" och "över 2 år", och för "inlåning med uppsägningstid" "upp till 3 månader" och "över 3 månader" (med underkategorin "över 2 år"). Icke överförbar avistainlåning ("dagslån") hänförs till kategorin "upp till 3 månader". Repor delas inte upp efter löptid eftersom de i regel är mycket kortfristiga (oftast med en ursprunglig löptid under 3 månader). Skuldebrev emitterade av MFI (exklusive penningmarknadspapper) delas också upp, på löptidskategorierna "upp till 1 år", "över 1 år och upp till 2 år" och "över 2 år". Penningmarknadspapper emitterade av MFI och andelar i penningmarknadsfonder behöver inte delas upp efter löptid.

b) Tillgångar

6. MFI:s innehav indelas i följande kategorier: kassa, utlåning, andra värdepapper än aktier, penningmarknadspapper, aktier och andelar, anläggningstillgångar och övriga tillgångar. MFI:s innehav av skuldförbindelser emitterade av andra MFI inom euro-området skall delas upp efter ursprunglig löptid. Innehavet skall indelas i löptidskategorierna "upp till 1 år", "över 1 år och upp till 2 år" och "över 2 år" för att möjliggöra nettning av MFI inbördes innehav av instrumentet i fråga och för att göra det möjligt att som en restpost uppskatta omfattningen av innehavet hos icke-MFI så att detta kan räknas in i något penningmängdsaggregat.

ii) Valutor

7. ECB måste ha rätt att definiera penningmängdsaggregaten på ett sådant sätt att de inbegriper saldon i olika valutor eller endast saldon uttryckta i euro. Saldona i euro redovisas därför separat för de balansposter som kan användas för beräkning av penningmängdsaggregaten.

iii) Motparter

8. För beräkningen i penningmängdsaggregat och deras motposter för euro-området måste det fastställas vilka av områdets motparter som bildar penningmängdssektorn. Inhemska motparter och motparter i andra EMU-länder redovisas separat och behandlas på exakt samma sätt i alla statistikuppdelningar. Motparter utanför euro-området delas inte upp efter land i månadsstatistiken.

9. Motparterna inom euro-området särredovisas enligt ländernas nationella sektorklassificering eller indelning i institutionella enheter i enlighet med listan över MFI för statistiska ändamål och riktlinjerna för statistisk klassificering av kunder ("Guidance for the statistical classification of customers") i "Money and Banking Statistics Sector Manual", vilka följer klassificeringsprinciper som överensstämmer med ENS 95 så långt det är möjligt. För att penningmängdssektorn skall kunna avgränsas delas motpartsgruppen "icke-MFI" upp på två kategorier: "offentlig sektor", varvid "staten" redovisas separat under "inlåning totalt" och "övriga inhemska motparter". För "inlåning totalt" och kategorierna "inlåning med överenskommen löptid över 2 år", "inlåning med uppsägningstid över 2 år" och "repor" görs en ytterligare uppdelning på motpartskategorierna "kreditinstitut", "övriga MFI-motparter" och "staten". Denna uppdelning utgör ett behov för ECBS:s kassakravssystem.

iv) Inbördes förhållanden mellan instrument- och löptidskategorier respektive valutor och motparter

10. För sammanställning av penningstatistiken för euro-området och för beräkning av kassakravsbasen för kreditinstitut som omfattas av ECBS:s kassakravssystem är det nödvändigt att balansräkningen innehåller vissa uppgifter om inbördes förhållanden mellan å ena sidan instrument- och löptidskategorier och valutor och å andra sidan motpartskategorier. De mest detaljerade uppgiferna krävs för motparter som ingår i den potentiella monetära sektorn. Fordringar och skulder gentemot andra MFI delas upp endast i den utsträckning som detta behövs för netting av MFI:s mellanhavanden eller för beräkning av kassakravsbasen. Skulder gentemot "övriga utlandet" behöver uppges endast i fråga om "inlåning med överenskommen löptid över 2 år", "inlåning med uppsägningstid över 2 år" och "repor" (för beräkning av den kassakravsbas för vilken kassakravsprocenten är större än noll) samt i fråga om "inlåning totalt" (för beräkning av externa motparter).

11. Vissa övergångsförhållanden gäller vid starten av etapp tre av den monetära unionen. Det första är att de nationella denomineringarna av euron enligt gemenskapslagstiftningen kommer att finnas kvar tills övergången till euro är genomförd, och de kommer därför sannolikt att förekomma i de uppgiftslämnande institutens balansräkningar. För att inhemska penningmängdsaggregat för euro-området skall kunna sammanställas skall MFI räkna om de saldon som uttrycks i nationella denomineringar till euro och slå ihop dem med saldona i euro. (De sammanräknade totalbeloppen redovisas separat i månadsrapporten, åtskilda från saldona i alla övriga valutor.)

12. Det andra övergångsförhållandet är att EU-länder kan ansluta sig till euro-området efter inledningen av etapp tre. MFI skall beakta detta genom att behålla möjligheten att göra en uppdelning efter land av sina fordringar och skulder gentemot motparter i de EU-länder som står utanför euro-området efter inledningen av etapp tre. I princip krävs också uppdelning efter valuta av dessa saldon. För att rapporteringsbördan inte skall bli alltför stor kommer, efter godkännande av ECB, viss flexibilitet att tillåtas i insamlingen av retroaktiva data för tiden innan en ändring av euro-områdets sammansättning blivit känd.

Tidsramar

13. En aggregerad månadsbalansräkning över tillgångar och skulder för MFI i varje land som deltar i euro-området skall vara ECB till handa före stängningsdags den 15 arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer själva när de senast behöver få in materialet från de uppgiftslämnande instituten för att kunna lämna sina uppgifter till ECB i tid. I detta sammanhang bör de även beakta tidsramarna för ECBS:s kassakravssystem.

III. Kvartalsstatistik över balansräkningen

Syfte

1. Vissa uppgifter är inte nödvändiga för beräkningen av penningmängdsaggregat för euro-området men kommer att behövas under etapp tre för närmare analys av den monetära utvecklingen eller för andra statistikändamål, t.ex. finansräkenskaperna. Syftet är att ytterligare detaljer om vissa balansposter skall redovisas för dessa ändamål.

Krav

2. Kvartalsuppgifter skall redovisas endast avseende de viktigaste posterna i den aggregerade balansräkningen. (Huvudposterna anges med halvfet stil i vänsterkolumnen i tabell 1) ECB kan dessutom tillåta viss flexibilitet vad gäller beräkningen av aggregat i fall där inrapporterade uppgifter på en högre aggregeringsnivå visar att de berörda uppgifterna sannolikt inte är signifikanta.

a) Uppdelning efter löptid av utlåning till icke-MFI inom euro-området

3. För uppföljning av löptidsstrukturen hos MFI:ernas totala kreditgivning (utlåning och värdepapper) skall utlåningen till icke-MFI kvartalsvis delas upp efter ursprunglig löptid på kategorierna "upp till 1 år", "över 1 år och upp till 5 år" och "över 5 år", och innehavet av värdepapper emitterade av icke-MFI skall delas upp efter ursprunglig löptid på kategorierna "upp till 1 år" och "över 1 år".

b) Uppdelning efter sektor i den konsoliderade balansräkningen

4. Skulder och fordringar gentemot icke-MFI inom euro-området skall i kvartalsrapporteringen delas upp på undersektorer (i den mån de är tillämpliga): offentlig sektor skall delas upp på undersektorerna staten (S.1311), delstater (S.1312), kommuner (S.1313) och socialförsäkring (S.1314), medan övriga inhemska motparter skall delas up på övriga finansinstitut (S.123), försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125), icke-finansiella företag (S.11) och hushåll och hushållens ideella organisationer (S.14 och S.15 sammanräknade). För att undersektorerna andelar av penningmängdsaggregaten skall kunna identifieras skulle det i teorin utöver uppdelningen efter undersektor även krävas en detaljerad uppdelning av inlåningen (efter instrument, löptid och euro/övriga valutor). Med hänsyn tagen till hur betungande detta skulle bli begränsas rapporteringskravet emmellertid till vissa viktigare balansposter (nämligen inlåning från icke-MFI, utlåning till icke-MFI och innehav av värdepapper emitterade av icke-MFI).

c) Uppdelning av utlåning till icke-MFI efter låntagarnas sektortillhörighet

5. Uppdelningen av utlåningen till icke-MFI inom euro-området begränsas till undersektorerna icke-finansiella företag, hushåll och hushållens ideella organisationer. Separata uppgifter skall lämnas om utlåning till företag, utlåning till hushåll (fördelad på konsumentkrediter, bostadslån och övriga krediteter [restpost]) och utlåning till hushållens ideella organisationer.

d) Uppdelning efter land

6. Motparter inom respektive utanför euro-området redovisas separat, bland annat på grund av vissa övergångskrav.

e) Uppdelning efter valuta

7. En viss uppdelning av MFI:s fordringar och skulder i de viktigaste icke-EU-valutorna krävs för sammanställning av statistik över penning- och kreditflöden korrigerade för växelkursförändringar i de fall där aggregaten är så definierade att de omfattar alla valutor sammanräknade. Endast de viktigaste balansposterna skall fördelas på de större internationella valutorna (USA-dollar, yen och schweizerfranc).

f) Uppdelning efter sektor av fordringar och skulder gentemot motparter utanför euro-området (övriga EU-medlemsstater och övriga utlandet)

8. MFI:s fordringar och skulder gentemot motparter utanför euro-området skall delas upp på banker (eller MFI i EU-länderna utanför euro-området) och icke-banker. Icke-bankerna indelas ytterligare i offentlig sektor och övriga motparter. Sektorindelning enligt SNA 93 tillämpas där ENS 95 inte gäller.

Tidsramar

9. Kvartalstatistiken lämnas in av de nationella centralbankerna och skall vara ECB till handa före stängningsdags den 28 arbetsdagen räknat från utgången av den månad som statistiken avser. De nationella centralbankerna bestämmer själva när de senast behöver få in materialet från de uppgiftslämnande instituten för att kunna lämna sina uppgifter till ECB i tid.

IV. Sammanställning av flödesstatistik

Syfte

1. Uppgifter om värdet av de transaktioner som genomförts under en rapportperiod måste inom rimlig tid kunna sammanställas med utgångspunkt i den konsoliderade balansräkningen, som innehåller information om utestående fordringar och skulder och ytterligare statistik över värdeförändringar och vissa andra justeringar såsom avskrivningar av lån. Dessa uppgifter behövs nämligen för sammanställning av flödesstatistik för penningmängdsaggregaten och motposterna.

Krav

2. ECB måste sammanställa flödesstatistik för penningmängdsaggregat och motposter som mäter de finansiella transaktioner som genomförts under kalendermånaden. Finansiella transaktioner redovisas som skillnaden mellan stockuppgifterna vid utgången av respektive rapportmånad med avdrag för effekterna av förändringar som beror på andra faktorer än genomförda transaktioner. ECB behöver därför statistik över sådana faktorer för nästan alla poster i MFI-balansräkningen. Statistiken skall redovisas som justeringar uppdelade på omklassificeringar och andra justeringar och omvärderingar och avskrivningar/nedskrivningar av lån. ECB behöver också förklaringar till justeringar i kategorin omklassificeringar och andra justeringar. Statistiken för nationella centralbanker och andra MFI skall redovisas separat.

DEL 2

BEGÄRDA UPPDELNINGAR

Tabell A: Översikt över uppdelningar för den aggregerade balansräkningen i MFI-sektorns instrument/löptidskategorier, motparter och valutor (Månadsdata anges i fetstil med*)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Start Grafik>

Rutor med tunna linjer rapporteras endast av kassakravspliktiga kreditinstitut

(7)

A. Inhemska motparter

B. Motparter i andra EMU-länder

C. Motparter i övriga utlandet

D. Ofördelat

MFI (5)

Icke-MFI

MFI (5)

Icke-MFI

varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er

Offentlig sektor

Övriga motparter

varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och

NCB:er

Offentlig sektor

Övriga motparter

Staten

Övrig offentlig sektor

Staten

Övrig offentlig sektor

(a)

(b)

(c)

(d)

(e)

(f)

(g)

(h)

(i)

(j)

(k)

(l)

SKULDER

8 Utelöpande sedlar och mynt

9 Inlåning (alla valutor)

*

*

*

*

*

*

*

9e Euro

*

*

*

*

9.1e Över natten

*

*

*

*

9.2e Med överenskommen löptid

upp till 1 år

*

*

*

*

över 1 och upp till 2 år

*

*

*

*

över 2 år (1)

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

9.3e Med uppsägningstid

upp till 3 månader (2)

*

*

*

*

över 3 månader

*

*

*

*

varav över 2 år (6)

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

9.4e Repor

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

9x Icke-EMU-valutor

9.1x Över natten

*

*

*

*

9.2x Med överenskommen löptid

upp till 1 år

*

*

*

*

över 1 och upp till 2 år

*

*

*

*

över 2 år (1)

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

9.3x Med uppsägningstid

upp till 3 månader (2)

*

*

*

*

över 3 månader

*

*

*

*

varav över 2 år (6)

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

9.4x Repor

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

10 Penningmarknadsfonder

11 Emitterade skuldförbindelser

11e euro

upp till 1 år

*

över 1 och upp till 2 år

*

över 2 år

*

11x icke-EMU-valutor

upp till 1 år

*

över 1 och upp till 2 år

*

över 2 år

*

12 Penningmarknadspapper (3)

Euro

*

Icke-EMU-valutor

*

13 Kapital och reserver

14 Övriga skulder

TILLGÅNGAR

1 Kassa (alla valutor)

1e varav euro

2 Utlåning

2e varav euro

3 Andra värdepapper än aktier

3e euro

upp till 1 år

över 1 och upp till 2 år

över 2 år

3x icke-EMU-valutor

upp till 1 år

över 1 och upp till 2 år

över 2 år

4 Penningmarknadspapper (4)

euro

icke-EMU-valutor

5 Aktier och andelar

6 Anläggningstillgångar

7 Övriga tillgångar

Allmän anm.: Celler markerade med * används vid beräkningen av kassakravsbasen. Vad gäller skuldförbindelser och penningmarknadsinstrument kommer kreditinstituten antingen att förete bevis för skulder som skall undantas från kassakravsbasen eller tillämpa ett schablonavdrag enligt en bestämd procentsats som sätts av ECB.

(1) Inklusive administrativt reglerad inlåning.

(2) Inklusive icke överförbar avistainlåning.

(3) Definierade som penningmarknadspapper utfärdade av MFI.

(4) Definierade som innehav av penningmarknadspapper utfärdade av MFI. Här avses med penningmarknadspapper andelar i penningmarknadsfonder. Innehav av omsättningsbara instrument som kan ha samma karakteristika som penningmarknadspapper men som emitteras av icke-MFI skall rapporteras som "andra värdepapper än aktier".

(5) Kreditinstitut kan rapportera positioner gentemot "MFI exklusive kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er" snarare än gentemot "MFI" och "kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er", förutsatt att det inte medför någon informationsförlust och att inga positioner i fetstil berörs.

(6) Rapporteringen av denna post är frivillig tills annat anges.

(7) Beroende på det nationella insamlingssystemet och utan att det går ut över den fullständiga överensstämmelsen med definitionerna och principerna för MFI-balansräkning som anges i denna förordning, kan kassakravspliktiga kreditinstitut alternativt rapportera de uppgifter som är nödvändiga för beräkning av kassakravsbasen (celler markerade med *), utom dem för överlåtbara instrument, i enlighet med tabellen nedan, förutsatt att inga positioner i fetstil berörs. I denna tabell bör sträng överensstämmelse med tabell 1 eftersträvas, som beskrivs nedan.

Kassakravsbas (utom överlåtbara instrument), beräknad som summan av följande kolumner i tabell 1:

(a) - (b) + (c) + (d) + (e) + (f) - (g) + (h) + (i) + (j) + (k)

SKULDER

(Euro och icke-EMU-valutor sammanlagt)

INLÅNING TOTALT

9.1e + 9.1x

9.2e + 9.2x

9.3e + 9.3x

9.4e + 9.4x

varav:

9.2e + 9.2x Med överenskommen löptid

över 2 år

varav:

9.3e + 9.3x Med uppsägningstid

över 2 år

Frivillig rapportering

varav:

9.4e + 9.4x Repor

>Slut Grafik>

Tabell 2 Uppdelning efter sektor ("Kvartalsuppgifter")

>Start Grafik>

Uppgifter skall lämnas varje kvartal

A. Inhemska motparter

B. Motparter i andra EMU-länder

C. Motparter i övriga utlandet

Icke-MFI

Icke-MFI

Totalt

Banker

Ickebanker

Offentlig sektor

Övriga motparter

Offentlig sektor

Övriga motparter

Totalt

Staten

Övrig offentlig sektor

Totalt

Staten

Övrig offentlig sektor

Totalt

Delstater

Kommuner

Socialförsäkring

Totalt

Övriga finansinstitut

(S.123)

Försäkringar och pensionsinstitut

(S.125)

Ickefinansiella företag

(S.11)

Hus- håll etc. (3)

Totalt

Del-Stater

Kommuner

Social försäkring

Totalt

Övriga finansinstitut

(S.123)

Försäkringar och pensionsinstitut

(S.125)

Ickefinansiella företag

(S.11)

Hushåll etc. (3)

Offentlig sektor

Övriga motparter

SKULDER

8 Utelöpande sedlar och mynt

9 Inlåning (alla valutor)

M

M

M

9.1 Över natten

M

M

M

M

9.2 Med överenskommen löptid (1)

M

M

M

M

9.3

Med uppsägningstid (2)

M

M

M

M

9.4 Repor

M

M

M

M

10 Penningmarknadsfonder

11 Skuldförbindelser

12 Penningmarknadspapper

13 Egetkapital och reserver

14 Övriga skulder

TILLGÅNGAR

1 Kassa

2 Utlåning

M

M

M

M

M

upp till 1 år

över 1 år och upp till 5 år

över 5 år

3 Andra värdepapper än aktier

M

M

M

M

M

upp till 1 år

över 1 år

4 Penningmarknadspapper

5 Aktier och andelar

M

M

M

6 Anläggningstillgångar

7 Övriga tillgångar

M

Krav på "månadsdata", se tabell 1.(1) Inklusive administrativt reglerad inlåning.

(2) Inklusive icke överförbar avistainlåning.

(3) Omfattar hushåll (S.14) och hushållens ideella organisationer (S.15).

>Slut Grafik>

Tabell 3 Uppdelning av utlåning till icke-MFI efter typ ("Kvartalsuppgifter")

>

Start Grafik>

Uppgifter som skall lämnas varje kvartal

A. Inhemska motparter

B. Motparter i andra EMU-länder

Icke-finansiella företag (S.11) och hushåll etc. (S.14 + S.15)

Icke-finansiella företag (S.11) och hushåll etc. (S.14 + S.15)

Totalt

Icke-finansiella företag

(S.11)

Hushåll etc. (S.14)

Hushållens ideella organisationer

(S.15)

Totalt

Icke-finansiella företag

(S.11)

Hushåll etc. (S.14)

Hushållens ideella organisationer

(S.15)

Konsumtions krediter

Bostadslån

Övrig utlåning

(restpost)

Konsumions krediter

Bostadslån

Övrig utlåning

(restpost)

TILLGÅNGAR (alla valutor)

2 Utlåning

upp till 1 år

över 1 år och upp till 5 år

över 5 år

>Slut Grafik>

Tabell 4 Uppdelning efter land ("Kvartalsuppgifter")

>Start Grafik>

Uppgifter som lämnas varje kvartal

B + en del av C Motparter i andra EMU-länder

(exklusive inhemska motparter) och andra EU-länder (2)

Del av C Motparter i övriga utlandet

(dvs. exklusive EU)

BE

DK

DE

GR

ES

FR

IE

IT

LU

NL

AT

PT

FI

SE

UK

Totalt (3)

SKULDER

8 Utelöpande sedlar och mynt

9 Inlåning (alla valutor)

a. MFI

b. icke-MFI

10 Andelar i penningmarknadsfonder

11 Skuldförbindelser

12 Penningmarknadspapper

13 Egetkapital och reserver

14 Övriga skulder

TILLGÅNGAR

1 Kassa

2 Utlåning (alla valutor)

a. till MFI

b. till icke-MFI

3 Andra värdepapper än aktier (alla valutor)

a. emitterade av MFI

b. emitterade av icke-MFI

4 Penningmarknadspapper (1)

a. emitterade av MFI

5 Aktier och andelar

6 Anläggningstillgångar

7 Övriga tillgångar

(1) Definierade som innehav av penningmarknadspapper utfärdade av MFI. Här avses med penningmarknadspapper andelar i penningmarknadsfonder.

(2) För beräkning av de konsoliderade balansräkningsaggregaten krävs särredovisning av MFI-motparter fördelade på potentiella deltagande medlemsstater enligt deras hemvist.

(3) En individuell landsuppdelning av "Motparter i övriga utlandet" (exklusive EU-länderna) kan vara av intresse, men det anses ligga utanför ramen för denna uppgift. För "MFI", läs SCN 93 avdelningarna S.121 och S.122.

>Slut Grafik>

Tabell 5 Uppdelning efter valuta ("Kvartalsuppgifter")

>Start Grafik>

Uppgifter skall lämnas varje kvartal

Alla valutor sammanlagt

Euro och nationella EMU-valutor

(3)

Övriga EU-valutor (3)

Övriga valutor

Totalt

USD

JPY

CHF

Övriga valutor sammanlagt

SKULDER

9 Inlåning

A. Inhemska motparter

a. MFI

M

M

b. icke-MFI

M

B. Motparter i andra EMU-länder

a. MFI

M

M

b. icke-MFI

M

C. Motparter i övriga utlandet

a. banker

(4)

b. icke-banker

(4)

10 Andelar i penningmarknadsfonder

11 Skuldförbindelser

M

M

12 Penningmarknadspapper (1)

M

M

13 + 14 Övriga skulder

M

TILLGÅNGAR

2 Utlåning

A. Inhemska motparter

a. till MFI

M

b. till icke-MFI

M

M

B. Motparter i andra EMU-länder

a. till MFI

M

b. till icke-MFI

M

M

C. Motparter i övriga utlandet

a. till banker

(4)

b. till icke-banker

(4)

3 Andra värdepapper än aktier

A. Inhemska

a. emitterade av MFI

M

M

b. emitterade av icke-MFI

M

M

B. Övriga EMU-länder

a. emitterade av MFI

M

M

b. emitterade av icke-MFI

M

M

C. Övriga utlandet

a. emitterade av banker

(4)

b. emitterade av icke-banker

(4)

4 Penningmarknadsinstrument (2)

A. Inhemska

a. emitterade av MFI

M

M

B. Övriga EMU-länder

a. emitterade av MFI

M

M

5 + 6 + 7 Övriga tillgångar

M

M Krav på "månatliga uppgifter" uppgifter, se tabell 1.

(1) Definierade som penningmarknadspapper emitterade av MFI.

(2) Definierade som innehav av penningmarknadspapper emitterade av MFI. Här omfattar aktier/andelar i penningmarknadsformer. Innehav av omsättningsbara instrument som kan ha samma karakteristika som penningmarknadsinstrument men emitterade av icke-MFI skall rapporteras som "andra värdepapper än aktier".

(3) Vid beräkning av den konsoliderade balansräkningens aggregat krävs särredovisning av MFI-konton fördelade på potentiella EMU-valutor.

(4) Uppgifter beträffande dessa poster bör inlämnas för kvalitetskontrollsyften. Eftersom dessa poster inte är inkluderade i de officiella "Implementation package"-tabellerna, antas det att uppgifter endast kommer att lämnas där de redan insamlats av uppgiftslämnande MFI.

>Slut Grafik>

DEL 3

DEFINITIONER AV BEGREPP I DEN KONSOLIDERADE BALANSRÄKNING SOM SKALL LÄMNAS TILL ECB; KLASSIFICERING AV TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Allmänna definitioner

Hemvist definieras enligt rådets förordning om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter.

För sammanställningen av den konsoliderade balansräkningen för sektorn för monetära finansinstitut (MFI) inom euro-området består den rapporterande populationen av de MFI som är upptagna på listan över MFI för statistiska ändamål och som är belägna inom de deltagande medlemsstaternas territorium. Dessa institut är följande:

- Institut som är inregistrerade och belägna inom territoriet, inbegripet dotterbolag till moderbolag utanför territoriet.

- Filialer till institut som har sitt huvudkontor utanför territoriet.

Dotterbolag är fristående inregistrerade enheter som någon annan enhet är majoritetsägare eller ende ägare till, medan filialer är oregistrerade enheter (de är inte självständiga juridiska personer) som i sin helhet ägs av moderbolaget.

MFI skall för statistikändamål sammanställa (konsolidera) verksamheten vid alla sina kontor (huvudkontor och/eller filialer) inom ett nationellt territorium. I sina statistikrapporter får huvudkontoren dessutom sammanställa verksamheten inom eventuella dotterbolag som är MFI och är belägna inom samma nationella territorium; verksamheten inom kreditinstitut och andra MFI skall dock redovisas separat eftersom detta behövs för Europeiska centralbankssystemets (ECBS) kassakravssystem. Sammanställning över nationsgränser är inte tillåten i statistikmaterialet.

Institut i offshore-finanscentrum räknas statistiskt som inhemska inom det territorium där de är belägna.

Ursprunglig löptid avser den fasta överenskomma tid under vilken ett finansiellt instrument inte kan inlösas (för t.ex. skuldebrev) eller kan inlösas endast mot en straffavgift (för t.ex. vissa typer av inlåning). Uppsägningstiden är tiden mellan den tidpunkt då innehavaren aviserar sin avsikt att lösa in instrumentet och det datum då innehavaren har rätt att byta ut instrumentet mot kontanter utan att behöva betala någon straffavgift. Endast då ett finansiellt instrument saknar överenskommen löptid klassificeras det efter uppsägningstid.

MFI skall i sina bokslut tillämpa redovisningsprinciper som överensstämmer med de nationella föreskrifterna för att genomföra EU:s bankredovisningsdirektiv (86/635/EEG) och med eventuella andra tillämpliga internationella standarder. Utan att det påverkar rådande redovisningspraxis i medlemsstaterna skall alla tillgångar och alla skulder för statistikändamål redovisas på bruttobasis.

Definitioner av sektorer

Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95) ligger till grund för sektorklassificeringen. Sektorindelningen av motparter som inte är MFI och som är belägna utanför det nationella territoriet beskrivs närmare i statistikriktlinjerna Money and Banking Statistics Sector Manual.

Definitionen av MFI har redovisats ovan. Banker utanför euro-området kallas banker i stället för MFI eftersom begreppet MFI bara tillämpas inom euro-området. På samma sätt hänför sig icke-MFI bara till euro-området; för andra länder gäller termen icke-banker. Kategorin icke-MFI omfattar följande sektorer och undersektorer:

- Offentlig sektor: inhemska enheter vilkas primära uppgift är att producera icke marknadsförda varor och tjänster som är avsedda för individuell och kollektiv konsumtion och/eller att omfördela inkomster och förmögenhet (ENS 95, 2.68-2.70).

- Staten administrativa statliga departement och andra centrala myndigheter vilkas behörighet sträcker sig över hela det ekonomiska territoriet, utom vad avser administration av socialförsäkring (ENS 95, 2.71).

- Delstater: separata institutionella enheter som utövar några av en regerings funktioner på en nivå mellan stat och kommun, utom vad beträffar socialförsäkring (ENS 95, 2.72).

- Kommuner: de typer av allmän administration vilkas behörighet sträcker sig endast över en lokal del av det ekonomiska territoriet, förutom lokala avdelningar av socialförsäkring (ENS 95, 2.73).

- Socialförsäking: statliga, delstatliga och kommunala institutionella enheter vilkas huvudsakliga aktivitet är att tillhandahålla sociala förmåner (ENS 95, 2.74).

Sektorn övriga inhemska motparter, nämligen inhemska motparter som inte är MFI exklusive offentlig sektor, omfattar följande undersektorer:

- Övriga finansinstitut: icke-monetära finansiella företag och kvasibolag (utom försäkringsföretag och pensionsinstitut) som främst ägnar sig åt finansförmedling genom att ta upp lån i andra former än insättningar och/eller nära substitut till inlåning från andra institutionella enheter än MFI (ENS 95, 2.53-2.67).

- Försäkringsföretag och pensionsinstitut: icke-monetära finansiella företag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansförmedling som en följd av spridning av risker (ENS 95, 2.60-2.67).

- Icke-finansiella företag: företag och kvasibolag som inte ägnar sig åt finansförmedling utan främst åt produktion av marknadsförda varor och icke-finansiella tjänster (ENS 95, 2.21-2.31).

- Hushåll: individer eller grupper av individer som konsumenter, som producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning, och som producenter av marknadsförda varor och icke-finansiella och finansiella tjänster, förutsatt att deras aktiviteter inte är sådana som utförs av kvasibolag. Hit räknas de av hushållens ideella organisationer som främst ägnar sig åt produktion av icke marknadsförda varor och tjänster avsedda för specifika grupper av hushåll (ENS 95, 2.75-2.88).

Definitioner av instrumentkategorier

I definitionen av kategorierna av tillgångar och skulder i den konsoliderade balansräkningen har de olika finansiella systemens särdrag beaktats. Uppdelning efter löptid kan ersätta aklassificering efter instrumenttyp i de fall där instrumenten inte är fullt jämförbara mellan olika finansmarknader.

I nedanstående tabeller ges en detaljerad standardbeskrivning av instrumentkategorier vilka de nationella centralbankerna ska omsätta till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå i enlighet med ECB-förordningen (5).

I tabellerna nedan ges en detaljerad standardbeskrivning av instrumentkategorier som de nationella centralbankerna i enlighet med ECB-förordningen skall omvandla till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå ("Implementation Package")

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

(1) Banksamordningsdirektiven (77/780/EEG av den 12 december 1977 och 89/646/EEG av den 30 december 1989), där "undantagna kreditinstitut" ingår.

(2) Denna hänvisning liksom hänvisningarna längre fram avser sektorer och undersektorer enligt klassificeringen i ENS 95.

(3) Kreditinstituten får rapportera positioner gentemot "MFI:er exklusive kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er" i stället för gentemot "MFI" och "kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er", förutsatt att detta inte innebär att detaljuppgifter går förlorade och att inga rubriker i fet stil påverkas.

(4) Utestående saldon på förbetalda kort utfärdade av MFI inräknas i inlåning över natten.

(5) Med andra ord är dessa tabeller inte listor av enskilda finansiella instrument. Där det är tillämpligt återfinns mer detaljerad vägledning i ["Money and Banking Statistics Compilation Guide"] med tillägg.

(6) Uppdelning efter löptid för lån till icke-MFI.

(7) Krav på månatliga uppgifter gäller endast innehav av värdepapper emitterade av MFI i euro-området.

Innehav av värdepapper emitterade av icke-MFI i euro-området delas i kvartalsdata upp på "upp till 1 år" och "över 1 år".

(8) Exklusive penningmarknadspapper.

(9) Definierade som innehav av penningmarknadspapper emitterade av MFI. Här avses med penningmarknadspapper andelar i penningmarknadsfonder emitterade av MMF. Innehav av omsättningsbara instrument som kan ha samma karakteristika som penningmarkandsfonder emitterade av MMF. Innehav av omsättningsbara instrument som kan ha samma karakteristika som penningmarknadspapper men som emitteras av icke-MFI skall rapporteras som "andra värdepapper än aktier".

(10) Inklusive "svävande saldon" som representerar belopp lagrade på förbetalda kort som utfärdats i MFI:s namn.

(11) Inklusive administrativt reglerad inlåning.

(12) Inklusive icke överförbar avistainlåning, dagslån.

(13) Definierade som penningmarkandspapper emitterade av MFI.

(14) Hushåll (S.14) och hushållens ideella organisationer (S.15).

(15) Medlemsstater i monetära unionen, vilket innebär de deltagande medlemsstaternas territorium.

(16) Rapporteringen av posten "inlåning med uppsägningstid över 2 år" är frivillig tills annat anges.

BILAGA II

SÄR- OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR KASSAKRAVSSYSTEMET

DEL 1

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

I. Rapporteringskrav för små kreditinstitut ("tail")

1. Små kreditinstitut skall som ett minimikrav rapportera data som behövs för Europeiska centralbankssystemets (ECBS:s) kassakravssystem enligt tabell 1A. Kassakravsbasen för tre (månadslånga) uppfyllandeperioder för de små instituten beräknas på de kvartalsdata enligt ställningen vid utgången av kvartalet som samlas in av de nationella centralbankerna (NCB) med en rapporteringsfrist på 28 arbetsdagar.

II. Rapportering av konsoliderade data på gruppbasis från kreditinstitut som omfattas av ECBS:s kassakravssystem

2. Efter tillstånd från Europeiska centralbanken (ECB) får kassakravspliktiga kreditinstitut inrapportera konsoliderad statistik för en grupp av kassakravspliktiga kreditinstitut inom samma nationella territorium, förutsatt att alla de berörda instituten har avstått från möjligheten att avräkna ett generellt avdrag från sitt kassakrav. Avdragsmöjligheten kvarstår dock för gruppen som helhet. Alla sådana institut uppräknas var för sig i ECB:s lista över monetära finansinstitut (MFI).

3. Om gruppen som helhet räknas som "tail" behöver den endast lämna in data enligt förenklade rapporteringskrav för sådana institut. Annars gäller full rapporteringsskyldighet.

III. Tabellkolumnen "varav kassakravspliktiga KI, ECB & NCB"

4. Kolumnen "varav kassakravspliktiga KI, ECB & NCB" skall inte innehålla de rapporterande institutens skulder mot institut som beviljats undantag från ECBS:s kassakrav, dvs. institut som har undantagits av andra orsaker än rekonstruktion.

5. Listan över undantagna institut innehåller endast institut som beviljats undantag av andra skäl än rekonstruktion. Institut som tillfälligt medgetts undantag från kassakrav för att de är föremål för rekonstruktion behandlas som kassakravspliktiga institut, och skulder mot sådana institut skall ingå i kolumnen "varav kassakravspliktiga KI, ECB & NCB". Skulder mot institut som i praktiken inte behöver hålla kassakravsmedel hos ECBS till följd av det generella avdraget skall också inräknas här.

DEL 2

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

I. Kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet

6. För beräkning av en kassakravsbas på vilken en positiv kassakravsprocent tillämpas krävs en nedbrytning av månadsstatistiken på "inlåning med överenskommen löptid över 2 år", "inlåning med uppsägningstid över 2 år" och kreditinstituts skulder avseende repoavtal mot "MFI" ("inhemska motparter" och "motparter i andra EMU-länder"), "kassakravspliktiga KI, ECB & NCB", "staten" och "motparter i övriga utlandet". Kreditinstituten kan också rapportera skulderna mot "MFI exklusive kassakravspliktiga KI, ECB & NCB" istället för "MFI" och "kassakravspliktiga KI, ECB & NCB", förutsatt att uppgifterna är tillräckligt detaljerade och att inga poster i fetmarkerad stil påverkas. Dessutom kan kreditinstitut som omfattas av kassakrav - beroende på de nationella systemen för insamling av statistik och förutsatt att de definitioner och klassifikationsprinciper för MFI-balansräkningen som anges i den här förordningen följs helt och fullt - alternativt välja att lämna de uppgifter som behövs för beräkning av kassakravsbasen, med undantag av uppgifter om omsättningsbara instrument, i enlighet med fotnot 7 till tabell 1 i bilaga I, förutsatt att inga poster i halvfet stil påverkas.

7. Denna rapportering blir obligatorisk för data per den 31 december 1999 (utom inlåning med uppsägningstid över 2 år, vars rapportering tills vidare är frivillig). Till detta datum har de rapporterande instituten möjlighet att uppfylla kravet genom frivillig rapportering, dvs. de får antingen rapportera verkliga siffror (inkl. nollpositioner) eller "uppgifter saknas" (med respektive symbol) under en interimsperiod på ett år räknat från den 1 januari 1999.

8. De rapporterande instituten skall välja om de under interimsperioden vill rapportera antingen verkliga siffror eller "uppgifter saknas". Har de en gång valt att rapportera verkliga siffror är det inte längre möjligt att rapportera "uppgifter saknas".

9. Kreditinstituten skall beräkna sin kassakravsbas för den första uppfyllandeperioden i etapp tre på basis av den ingående balansen per den 1 januari 1999 (1).

II. Kreditinstitut behandlade som "tail"

10. De "tail"-klassificerade kreditinstituten skall också beräkna sin kassakravsbas för den första uppfyllandeperioden i etapp tre på basis av den ingående balansen per den 1 januari 1999 men rapporten skall inlämnas senast den 10 februari 1999.

11. Små kreditinstitut som omfattas av kassakrav skall varje kvartal lämna de uppgifter som behövs för beräkning av kassakravsbasen (celler markerade med en asterisk [*] i tabell 1 i bilaga I) i enlighet med tabellen nedan. Det bör tillses att denna tabell och tabell 1 fullständigt överensstämmer med varandra på det sätt som beskrivs nedan.

Tabell 1A: Kvartalsstatistik från små kreditinstitut för kassakravssystemet

>Start Grafik>

Kassakravsbasen beräknas som summan av följande kolumner i tabell 1:

(a) - (b) + (c) + (d) + (e) + (f) - (g) + (h) + (i) + (j) + (k)

INLÅNING

(euro och icke-EMU-valutor sammanlagt)

9 INLÅNING TOTALT

9.1e + 9.1x

9.2e + 9.2x

9.3e + 9.3x

9.4e + 9.4x

varav:

9.2e + 9.2x Med överenskommen löptid

över 2 år

varav:

9.3e + 9.3x Med uppsägningstid

över 2 år

Frivillig uppgift

varav:

9.4e + 9.4x Repor

Utelöpande emissioner, kolumn (1) i tabell l

OMSÄTTNINGSBARA INSTRUMENT

(euro och icke-EMU-valutor kombinerade)

11 EMITTERADE SKULDFÖRBINDELSER

11e + 11x Med överenskommen löptid

upp till 2 år

11 EMITTERADE SKULDFÖRBINDELSER

11e + 11x Med överenskommen löptid

över 2 år

12 PENNINGMARKNADSINSTRUMENT

>Slut Grafik>

(1) För tillämpningen av den här förordningen är den ingående balansen per den 1 januari 1999 identisk med balansräkningen vid utgången av år 1998.

BILAGA III

STATISTIKKRAV FÖR SMÅ MONETÄRA FINANSINSTITUT SOM INTE ÄR KREDITINSTITUT

Nationella centralbanker som beslutar medge små monetära finansinstitut (MFI) som inte är kreditinstitut undantag från full rapporteringsskyldighet skall informera de undantagna instituten om sitt beslut men förtsätta att som ett minimikrav samla in årsstatistik över deras balansomslutning så att storleken på denna rapporterande grupp ("reporting tail") skall kunna följas upp.

BILAGA IV

MINIMINORMER FÖR DEN FAKTISKA RAPPORTERANDE POPULATIONEN

Uppgiftslämnarna skall tillämpa följande miniminormer för att uppfylla Europeiska centralbankens (ECB:s) rapporteringskrav:

1. Miniminormer för dataöverföring

a) Rapporteringen till de nationella centralbankerna skall ske snabbt och inom de tidsramar som fastställts av centralbankerna.

b) Rapporterna skall till form och uppställning följa de tekniska rapporteringskrav som fastställts av de nationella centralbankerna.

c) Kontaktperson(er) skall namnges.

d) De tekniska specifikationerna för dataöverföringen till de nationella centralbankerna skall följas.

2. Miniminormer för noggrannhet

e) Statistiken skall stämma:

- uppgifterna skall stämma lineärt (t.ex. balansräkningarna måste gå jämnt ut, delsummorna skall sammanräknade stämma med totalsumman),

- uppgifter som inrapporteras med olika frekvens skall stämma sinsemellan.

f) Uppgiftslämnarna skall kunna lämna information om den utveckling som inrapporterade data visar.

g) Statistiken skall vara fullständig, luckor i uppgifterna skall påpekas och förklaras för de nationella centralbankerna och i förekommande fall snarast möjligt rättas till.

h) Statistiken får inte innehålla fortlöpande och strukturella luckor.

i) Uppgiftslämnarna skall använda de enheter och antal decimaler som föreskrivits av de nationella centralbankerna.

j) Uppgiftslämnarna skall tillämpa de avrundningsregler som föreskrivits av de nationella centralbankerna för den tekniska överföringen av data.

3. Miniminormer för begreppsmässig överensstämmelse

k) Statistiken skall överensstämma med definitioner och klassificeringar i ECB:s förordning.

l) Vid avvikande definitioner och klassificeringar skall uppgiftslämnarna i förekommande fall regelbundet följa upp och kvantifiera skillnaderna mellan använda mått och måtten enligt ECB:s förordning.

m) Uppgiftslämnarna skall kunna förklara avbrott i inrapporterade data jämfört med uppgifterna för föregående period.

4. Miniminormer för revidering

n) De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av de nationella centralbankerna skall följas. Avvikelser från normala revideringsförfaranden skall förklaras i noter.