EUR-Lex Ingång till EU-rätten
Det här dokumentet är ett utdrag från EUR-Lex webbplats
Dokument 32008O0007
Guideline of the European Central Bank of 5 September 2008 amending Guideline ECB/2005/5 of 17 February 2005 on the statistical reporting requirements of the European Central Bank and the procedures for exchanging statistical information within the European System of Central Banks in the field of government finance statistics (ECB/2008/7)
Europeiska centralbankens riktlinje av den 5 september 2008 om ändring av riktlinje ECB/2005/5 av den 17 februari 2005 om Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering och förfarandena för utbytet av statistiska uppgifter om den offentliga sektorns finanser inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2008/7)
Europeiska centralbankens riktlinje av den 5 september 2008 om ändring av riktlinje ECB/2005/5 av den 17 februari 2005 om Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering och förfarandena för utbytet av statistiska uppgifter om den offentliga sektorns finanser inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2008/7)
EUT L 276, 17.10.2008, s. 32–49
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Inte längre i kraft, Sista giltighetsdag: 01/08/2009
17.10.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 276/32 |
EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE
av den 5 september 2008
om ändring av riktlinje ECB/2005/5 av den 17 februari 2005 om Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering och förfarandena för utbytet av statistiska uppgifter om den offentliga sektorns finanser inom Europeiska centralbankssystemet
(ECB/2008/7)
(2008/802/EG)
ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE
med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 5.2, 12.1 och 14.3, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt riktlinje ECB/2005/5 av den 17 februari 2005 om Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering och förfarandena för utbytet av statistiska uppgifter om den offentliga sektorns finanser inom Europeiska centralbankssystemet (1) ska uppgifter samlas in om den offentliga sektorns skulder som innehas av utländska aktörer, uppdelade efter skulder som innehas av aktörer med hemvist inom och utanför euroområdet. Härigenom blir det möjligt att sammanställa euroområdets offentliga sektors sammanlagda skulder som innehas av aktörer med hemvist utanför euroområdet genom att konsolidera positionerna inom euroområdet. Detta är inte längre nödvändigt eftersom man sedan mars 2008, till följd av att insamlingssystemen värdepapper för värdepapper genomförts och användningen av den centraliserade värdepappersdatabasen (Centralised Securities Database, CSDB) påbörjats, publicerar euroområdets offentliga sektors sammanlagda skulder som innehas av aktörer med hemvist utanför euroområdet som en del av euroområdets utlandsställning. Riktlinje ECB/2004/15 av den 16 juli 2004 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta (2) innehåller bestämmelser om de uppgifter som behövs för denna statistik. Därutöver bör den vidareutveckling av insamlingssystemen värdepapper för värdepapper och CSDB som planeras, i framtiden göra det möjligt att sammanställa ytterligare uppgifter om innehav av värdepapper från den offentliga sektorn efter land och sektor. Eftersom hänvisningarna till ”Skulder som innehas av utländska aktörer inom euroområdet” och ”Skulder som innehas av utländska aktörer utanför euroområdet” inte längre behövs bör de strykas från bilagorna I och II till riktlinje ECB/2005/5 så att rapporteringsbördan minskar. |
(2) |
De undantag som framgår av bilaga IV upphör att gälla i slutet av september 2008 vilket gör att bilaga IV blir överflödig. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Riktlinje ECB/2005/5 ska ändras på följande sätt:
1. |
Bilagorna I och II ska ersättas med bilagorna till den här riktlinjen. |
2. |
Bilaga IV ska utgå. |
Artikel 2
Denna riktlinje träder i kraft den 1 oktober 2008.
Artikel 3
Denna riktlinje ska tillämpas på alla centralbanker i Eurosystemet.
Utfärdad i Frankfurt am Main den 5 september 2008.
På ECB-rådets vägnar
Jean-Claude TRICHET
ECB:s ordförande
(1) EUT L 109, 29.4.2005, s. 81.
(2) EGT L 354, 30.11.2004, s. 34.
BILAGA I
”BILAGA I
KRAV PÅ RAPPORTERING AV UPPGIFTER
En fullständig uppsättning uppgifter omfattar statistik över inkomster och utgifter (tabellerna 1A, 1B och 1C), statistik över underskott/skuldanpassning (tabellerna 2A och 2B) samt statistik över skulder (tabellerna 3A och 3B). Huvudkategorierna anges i fetstil, övriga är sekundära kategorier. En ofullständig uppsättning uppgifter omfattar åtminstone huvudkategorierna under statistiken över inkomster och utgifter, statistiken över underskott/skuldanpassning eller statistik över skulder. Kategorierna avser den offentliga sektorn om inte annat anges.
STATISTIK ÖVER INKOMSTER OCH UTGIFTER
Tabell 1A
Kategori |
Nummer och linjärt samband |
Underskott (–) eller överskott (+) |
1 = 7 – 8 = 2 + 3 + 4 + 5 |
Statens underskott (-) eller överskott (+) |
2 |
Delstaters underskott (–) eller överskott (+) |
3 |
Kommuners underskott (–) eller överskott (+) |
4 |
Socialförsäkringarnas underskott (–) eller överskott (+) |
5 |
Primärt underskott (–) eller överskott (+) |
6 = 1 + 26 |
Summa inkomster |
7 = 9 + 31 |
Summa utgifter |
8 = 21 + 33 |
Löpande inkomster |
9 = 10 + 13 + 15 + 18 + 20 |
Direkta skatter |
10 |
som ska betalas av företag |
11 |
som ska betalas av hushåll |
12 |
Indirekta skatter |
13 |
varav mervärdesskatt |
14 |
Sociala avgifter |
15 |
varav arbetsgivares faktiska sociala avgifter |
16 |
varav anställdas egenavgifter |
17 |
Andra löpande inkomster |
18 |
varav upplupen ränta |
19 |
Försäljningar |
20 |
Löpande utgifter |
21 = 22 + 26 + 27 + 29 |
Löpande transfereringar |
22 = 23 + 24 + 25 |
Sociala utbetalningar |
23 |
Subventioner som ska betalas |
24 |
Andra löpande transfereringar som ska betalas |
25 |
Ränta som ska betalas |
26 |
Löner och kollektiva avgifter |
27 |
varav egentlig lön |
28 |
Insatsförbrukning |
29 |
Sparande brutto |
30 = 9 – 21 |
Inkomster från kapital |
31 |
varav kapitalskatter |
32 |
Kapitalutgifter |
33 = 34 + 35 + 36 |
Investeringar |
34 |
Andra nettoanskaffningar av icke-finansiella tillgångar |
35 |
Kapitaltransfereringar som ska betalas |
36 |
Memorandumposter |
|
Förfarandet vid alltför stora underskott – underskott (–) eller överskott (+) |
37 |
Ränta som ska betalas i samband med förfarandet vid alltför stora underskott |
38 |
Inkomster från försäljningar av UMTS-licenser |
39 |
Faktiska sociala avgifter |
40 |
Sociala förmåner andra än in natura |
41 |
Bruttonationalprodukt |
42 |
Bruttonationalprodukt i konstanta priser |
43 |
Offentliga sektorns investeringar i konstanta priser |
44 |
Tabell 1B
Kategori |
Nummer och linjärt |
Medlemsstaternas betalningar till EU:s budget |
1 = 2 + 4 + 5 + 7 |
Indirekta skatter som betalas till EU:s budget |
2 |
varav mervärdesskatt som betalats till EU:s budget |
3 |
Löpande internationell samverkan som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget |
4 |
Diverse löpande transfereringar som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget |
5 |
varav EU:s fjärde egna resurs |
6 |
Kapitaltransfereringar som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget |
7 |
EU-utgifter i medlemsstaten |
8 = 9 + 10 + 11 + 12 + 13 |
Subventioner som ska betalas från EU:s budget |
9 |
Löpande transfereringar som ska betalas från EU:s budget till offentliga sektorn |
10 |
Löpande transfereringar som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn |
11 |
Kapitaltransfereringar som ska betalas från EU:s budget till den offentliga sektorn |
12 |
Kapitaltransfereringar som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn |
13 |
Nettointäkter från EU:s budget (nettomottagare +, nettobetalare –) |
14 = 8 – 1 |
Memorandumpost |
|
Kostnad för insamling av de egna medlen |
15 |
Tabell 1C
Kategori |
Nummer och linjärt samband |
Konsumtionsutgifter |
1 = 2 + 3 = 4 + 5 + 6 + 7 + 8 + 9 – 10 |
Individuella konsumtionsutgifter |
2 |
Kollektiva konsumtionsutgifter |
3 |
Löner och kollektiva avgifter |
4 = [1A.27] (1) |
Insatsförbrukning |
5 = [1A.29] |
Sociala transfereringar in natura som tillhandahålls via marknadsproducenter |
6 |
Kapitalförslitning |
7 |
Erlagda skatter på produktion minus erhållna subventioner |
8 |
Driftsöverskott, netto |
9 |
Försäljningar |
10 = [1A.20] |
Memorandumpost |
|
Konsumtionsutgifter i konstanta priser |
11 |
STATISTISK ÖVER UNDERSKOTT/SKULDANPASSNING
Tabell 2A
Kategori |
Nummer och linjärt samband |
Underskott (–) eller överskott (+) |
1 = [1A.1] |
Justeringar mellan finansiella och icke-finansiella konton |
2 = 1 – 3 |
Nettotransaktioner i finansiella tillgångar och skulder |
3 = 4 – 15 |
Transaktioner i finansiella tillgångar (konsoliderade) |
4 = 5 + 6 + 7 + 8 + 9 + 13 |
Transaktioner i sedlar, mynt och inlåning |
5 |
Transaktioner med värdepapper andra än aktier – kortfristiga och långfristiga värdepapper |
6 |
Transaktioner i finansiella derivat |
7 |
Transaktioner i lån |
8 |
Transaktioner i aktier och andra ägarandelar |
9 |
Privatiseringar |
10 |
Kapitaltillskott |
11 |
Övrigt |
12 |
Transaktioner i andra finansiella tillgångar |
13 |
varav upplupna skatter minus influtna skatteintäkter |
14 |
Transaktioner i skulder (konsoliderade) |
15 = 16 + 17 + 18 + 19 + 20 + 22 |
Transaktioner i sedlar, mynt och inlåning |
16 |
Transaktioner med värdepapper andra än aktier – kortfristiga värdepapper |
17 |
Transaktioner med värdepapper andra än aktier – långfristiga värdepapper |
18 |
Transaktioner i finansiella derivat |
19 |
Transaktioner i lån |
20 |
varav lån från centralbanker |
21 |
Transaktioner i andra skulder |
22 |
Transaktioner med skuldinstrument (konsoliderade) = offentliga sektorns upplåningsbehov |
23 = 16 + 17 + 18 + 20 23 = 25 + 26 + 27 23 = 2 – 1 + 4 – 19 – 22 |
Transaktioner i långfristiga skuldinstrument |
24 |
Transaktioner avseende skuldinstrument denominerade i nationell valuta |
25 |
Transaktioner avseende skuldinstrument denominerade i en deltagande utländsk valuta (2) |
26 |
Transaktioner avseende skuldinstrument denominerade i en icke-deltagande utländsk valuta |
27 |
Andra flöden |
28 = 29 + 32 |
Värderingsförändringar med betydelse för skulden |
29 = 30 + 31 |
Valutakursvinster eller -förluster från innehav av utländsk valuta |
30 |
Andra värderingseffekter – nominellt värde |
31 |
Andra volymförändringar av skulder |
32 |
Förändring av skulderna |
33 = 23 + 28 33 = 2 – 1 + 4 – 19 – 22 + 28 |
Tabell 2B
Kategori |
Nummer och linjärt samband |
Transaktioner avseende skuldinstrument – icke-konsoliderade |
1 = 2 + 3 + 4 + 5 + 6 |
Transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (skulder) – icke konsoliderade |
2 |
Transaktioner i kortfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade |
3 |
Transaktioner i långfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade |
4 |
Transaktioner i lån från centralbanker |
5 |
Transaktioner i andra lån (skulder) – icke-konsoliderade |
6 |
Konsoliderande transaktioner |
7 = 8 + 9 + 10 + 11 |
Konsoliderande transaktioner – sedlar, mynt och inlåning |
8 = 2 – [2A.16] |
Konsoliderande transaktioner – kortfristiga värdepapper |
9 = 3 – [2A.17] |
Konsoliderande transaktioner – långfristiga värdepapper |
10 = 4 – [2A.18] |
Konsoliderande transaktioner – lån |
11 = 6 – [2A.20] – [2A.21] |
STATISTIK ÖVER SKULDER
Tabell 3A
Kategori |
Nummer och linjärt samband |
Skulder |
1 = 2 + 3 + 4 + 5 + 6 = 7 + 12 = 13 + 14 + 15 = 16 + 17 = 19 + 20 + 22 = 24 + 25 + 26 + 27 |
Skulder – sedlar, mynt och inlåning (skulder) |
2 |
Skulder – kortfristiga värdepapper (skulder) |
3 |
Skulder – långfristiga värdepapper (skulder) |
4 |
Skulder – lån från centralbanker (skulder) |
5 |
Skulder – andra lån (skulder) |
6 |
Skulder som innehas av inhemska aktörer med hemvist i medlemsstaten |
7 = 8 + 9 + 10 + 11 |
Skulder som innehas av centralbanker |
8 |
Skulder som innehas av andra monetära finansinstitut |
9 |
Skulder som innehas av andra finansinstitut |
10 |
Skulder som innehas av andra inhemska aktörer med hemvist i medlemsstaten |
11 |
Skulder som innehas av utländska aktörer utan hemvist i medlemsstaten |
12 |
Skulder denominerade i nationell valuta |
13 |
Skulder denominerade i en deltagande utländsk valuta |
14 |
Skulder denominerade i en icke-deltagande utländsk valuta |
15 |
Kortfristiga skulder |
16 |
Långfristiga skulder |
17 |
varav med rörlig ränta |
18 |
Skulder med en återstående löptid på upp till 1 år |
19 |
Skulder med en återstående löptid på 1–5 år |
20 |
varav med rörlig ränta |
21 |
Skulder med en återstående löptid på över 5 år |
22 |
varav med rörlig ränta |
23 |
Statens andel av skulderna |
24 = [3B.7] – [3B.15] |
Delstaters andel av skulderna |
25 = [3B.9] – [3B.16] |
Kommuners andel av skulderna |
26 = [3B.11] – [3B.17] |
Socialförsäkringars andel av skulderna |
27 = [3B.13] – [3B.18] |
Memorandumposter |
|
Skuldernas genomsnittliga återstående löptid |
28 |
Skulder – nollkupongobligationer |
29 |
Tabell 3B
Kategori |
Nummer och linjärt samband |
Skulder (icke-konsoliderade) |
1 = 7 + 9 + 11 + 13 |
Konsoliderande element |
2 = 3 + 4 + 5 + 6 = 8 + 10 + 12 + 14 = 15 + 16 + 17 + 18 |
Konsoliderande element – sedlar, mynt och inlåning |
3 |
Konsoliderande element – kortfristiga värdepapper |
4 |
Konsoliderande element – långfristiga värdepapper |
5 |
Konsoliderande element – lån |
6 |
Skuldtitlar som emitterats av staten |
7 |
varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer |
8 |
Skuldtitlar som emitterats av delstater |
9 |
varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer |
10 |
Skuldtitlar som emitterats av kommuner |
11 |
varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer |
12 |
Skuldtitlar som emitterats av socialförsäkringar |
13 |
varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer |
14 |
Memorandumposter |
|
Statens innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer |
15 |
Delstaters innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer |
16 |
Kommuners innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer |
17 |
Socialförsäkringars innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer |
18” |
(1) [x.y] avser kategorinummer y i tabell x.
(2) Ska rapporteras för åren innan medlemsstaten blev en deltagande medlemsstat.
BILAGA II
”BILAGA II
METODDEFINITIONER
1. Metodreferenser
De kategorier som anges i bilaga I definieras i allmänhet genom hänvisning till bilaga A till ENS 95 och/eller rådets förordning (EG) nr 3605/93 av den 22 november 1993 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (1). Kompletterande metoddefinitioner återfinns i artikel 1 till den här riktlinjen. I nedanstående tabell anges de koder som hänvisar till olika sektorer och undersektorer.
Sektorer och undersektorer i ENS 95
|
|
Offentliga |
Nationella privata |
Utlandskontrollerade |
Totala ekonomin |
S.1 |
|
|
|
Icke-finansiella företag |
S.11 |
S.11001 |
S.11002 |
S.11003 |
Finansiella företag |
S.12 |
|
|
|
Centralbanker |
S.121 |
|
|
|
Andra monetära finansinstitut |
S.122 |
S.12201 |
S.12202 |
S.12203 |
Övriga finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut |
S.123 |
S.12301 |
S.12302 |
S.12303 |
Finansiella serviceföretag |
S.124 |
S.12401 |
S.12402 |
S.12403 |
Försäkringsföretag och pensionsinstitut |
S.125 |
S.12501 |
S.12502 |
S.12503 |
Offentlig sektor |
S.13 |
|
|
|
Staten |
S.1311 |
|
|
|
Delstater |
S.1312 |
|
|
|
Kommuner |
S.1313 |
|
|
|
Socialförsäkring |
S.1314 |
|
|
|
Hushåll |
S.14 |
|
|
|
Hushållens ideella organisationer |
S.15 |
|
|
|
Utlandet |
S.2 |
|
|
|
Europeiska unionen |
S.21 |
|
|
|
EU:s medlemsstater |
S.211 |
|
|
|
EU:s institutioner |
S.212 |
|
|
|
Tredje länder och internationella organisationer |
S.22 |
|
|
|
2. Definitioner av kategorierna (2)
Tabell 1A
1. |
Underskott (–) eller överskott (+) [1A.1] är lika med nettoutlåning (+)/nettoupplåning (–) (B.9) för S.13. |
2. |
Statens underskott (–) eller överskott (+) [1A.2] är lika med nettoutlåning (+)/nettoupplåning (–) (B.9) för S.1311. |
3. |
Delstaters underskott (–) eller överskott (+) [1A.3] är lika med nettoutlåning (+)/nettoupplåning (–) (B.9) för S.1312. |
4. |
Kommuners underskott (–) eller överskott (+) [1A.4] är lika med nettoutlåning (+)/ nettoupplåning (–) (B.9) för S.1313. |
5. |
Socialförsäkringarnas underskott (–) eller överskott (+) [1A.5] är lika med nettoutlåning (+)/ nettoupplåning (–) (B.9) för S.1314. |
6. |
Primärt underskott (–) eller överskott (+) [1A.6] är lika med underskott (–) eller överskott (+) [1A.1] plus ränta som ska betalas [1A.26]. |
7. |
Summa inkomster [1A.7] är lika med löpande inkomster [1A.9] plus inkomster från kapital [1A.31]. |
8. |
Summa utgifter [1A.8] är lika med löpande utgifter [1A.21] plus kapitalutgifter [1A.33]. |
9. |
Löpande inkomster [1A.9] är lika med direkta skatter [1A.10], plus direkta skatter [1A.13], plus sociala avgifter [1A.15], plus andra löpande inkomster [1A.18], plus försäljningar [1A.20]. |
10. |
Direkta skatter [1A.10] är lika med löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (D.5) som tagits upp som tillgångar i S.13. |
11. |
Direkta skatter som ska betalas av företag [1A.11] är lika med löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (D.5) som tagits upp som tillgång i S.13 och användning i S.11 och S.12. |
12. |
Direkta skatter som ska betalas av hushåll [1A.12] är lika med löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (D.5) som tagits upp som tillgång i S.13 och användning i S.14. |
13. |
Indirekta skatter [1A.13] är lika med skatter på produktion och import (D.2) som tagits upp som tillgång i S.13, plus indirekta skatter som betalas till EU:s budget [1B.2]. |
14. |
Indirekta skatter varav mervärdesskatt [1A.14] är lika med mervärdesskatter (skatter av momstyp) (D.211) som tagits upp som tillgång i S.13 och S.212. |
15. |
Sociala avgifter [1A.15] är lika med sociala avgifter (D.61) som tagits upp som tillgång i S.13. |
16. |
Sociala avgifter, varav arbetsgivares faktiska sociala avgifter [1A.16] är lika med arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter (D.6111) som tagits upp som tillgång i S.13. |
17. |
Sociala avgifter, varav anställdas egenavgifter [1A.17] är lika med anställdas egenavgifter (D.6112) som tagits upp som tillgång i S.13. |
18. |
Andra löpande inkomster [1A.18] är lika med kapitalinkomst (D.4), skadeförsäkringsfordringar (D.72), löpande internationell samverkan (D.74), samt diverse löpande transfereringar (D.75) som tagits upp som tillgång i S.13, förutom S.13 ränta (D.41) som även är användning i S.13, plus erhållna övriga produktionssubventioner (D.39) som är användning i S.13, minus löpande transfereringar som ska betalas av EU:s budget till offentliga sektorn [1B.10], plus nettointäkter från EU:s budget [1B.14], om värdet är positivt. |
19. |
Andra löpande inkomster varav upplupen ränta [1A.19] är lika med ränta (D.41) som tagits upp som tillgång i S.13 och användning i alla sektorer utom S.13. |
20. |
Försäljningar [1A.20] är lika med marknadsproduktion (P.11), plus produktion för egen slutlig användning (P.12), plus betalning för övrig icke-marknadsproduktion (P.131) som tagits upp som tillgång i S.13. |
21. |
Löpande utgifter [1A.21] är lika med löpande transfereringar [1A.22], plus ränta som ska betalas [1A.26], plus löner och kollektiva avgifter [1A.27], plus insatsförbrukning [1A.29]. |
22. |
Löpande transfereringar [1A.22] är lika med sociala utbetalningar [1A.23], plus subventioner [1A.24], plus andra löpande transfereringar som ska betalas [1A.25]. |
23. |
Sociala utbetalningar [1A.23] är lika med sociala förmåner andra än in natura (D.62), plus sociala transfereringar in natura relaterade till utgifter för varor som levereras till hushållen via marknadsproducenter (D.6311 + D.63121 + D.63131) som tagits upp som tillgång i S.13, plus diverse löpande transfereringar (D.75) som tagits upp som användning i S.13 och som tillgångar i S.15. |
24. |
Subventioner som ska betalas [1A.24] är lika med subventioner (D.3) som tagits upp bland tillgångarna i S.13, plus subventioner som ska betalas från EU:s budget [1B.9] till nationella aktörer. |
25. |
Andra löpande transfereringar som ska betalas [1A.25] är lika med löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (D.5), övriga produktionsskatter (D.29), kapitalinkomst (D.4) förutom ränta (D.41), skadeförsäkringspremier (netto) (D.71), löpande internationell samverkan (D.74) som tagits upp som användning i S.13, och diverse löpande transfereringar (D.75) som tagits upp som användning i S.13 och som tillgångar i alla sektorer utom S.15, minus löpande transfereringar (D.74 och D.75) som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.4 och 1B.5], minus nettointäkter från EU:s budget [1B.14], om värdet är negativt. |
26. |
Ränta som ska betalas [1A.26] är lika med ränta (D.41) som tagits upp som användning i S.13 och som tillgångar i alla sektorer utom S.13. |
27. |
Löner och kollektiva avgifter [1A.27] är lika med löner och kollektiva avgifter (D.1) som tagits upp som användning i S.13. |
28. |
Löner och kollektiva avgifter, varav egentlig lön [1A.28] är lika med egentlig lön (D.11) som tagits upp som användning i S.13. |
29. |
Insatsförbrukning [1A.29] är lika med insatsförbrukning (P.2) som tagits upp som användning i S.13. |
30. |
Sparande brutto [1A.30] är lika med löpande inkomster [1A.9], minus löpande utgifter [1A.21]. |
31. |
Inkomster från kapital [1A.31] är lika med erhållna kapitaltransfereringar (D.9) som tagits upp som förändringar av skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som tagits upp under kapitaltransfereringar som ska betalas av alla sektorer utom S.13, minus kapitaltransfereringar som ska betalas från EU:s budget till offentliga sektorn [1B.12]. |
32. |
Inkomster från kapital varav kapitalskatter [1A.32] är lika med kapitalskatter (D.91) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13. |
33. |
Kapitalutgifter [1A.33] är lika med investeringar [1A.34], plus andra nettoanskaffningar av icke-finansiella tillgångar [1A.35], plus kapitaltransfereringar som ska betalas [1A.36]. |
34. |
Investeringar [1A.34] är lika med fast bruttoinvestering (P.51) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13. |
35. |
Andra nettoanskaffningar av icke finansiella tillgångar [1A.35] är lika med ökningen i lagerinvesteringar (P.52), nettoanskaffning av värdeföremål (P.53) och nettoanskaffning av icke finansiella icke producerade tillgångar (K.2) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13. |
36. |
Kapitaltransfereringar som ska betalas [1A.36] är lika med kapitaltransfereringar som ska betalas (D.9) som tagits upp som förändringar av skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som tagits upp som kapitaltransfereringar som ska erhållas av alla sektorer utom S.13, plus kapitaltransfereringar som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn [1B.13], minus kapitaltransfereringar som ska betalas från offentliga sektorn till EU:s budget [1B.7]. |
37. |
EDP (förfarandet vid alltför stora underskott) underskott (–) eller överskott (+) [1A.37] är lika med EDP nettoutlåning (+)/nettoupplåning (–) (EDPB.9) i S.13. |
38. |
Ränta som ska betalas i samband med förfarandet vid alltför stora underskott [1A.38] är lika med EDP-ränta (EDPD.41) som tagits upp som användning i S.13 och som tillgångar i alla sektorer utom S.13. |
39. |
Inkomster från försäljning av UMTS-licenser [1A.39] (universal mobile telecommunication systems) är lika med de inkomster som erhålls från försäljningen av tredje generationens mobiltelefonlicenser som tagits upp som avyttring av icke-finansiella tillgångar enligt Eurostats beslut om redovisningen av mobiltelefonlicenser. |
40. |
Faktiska sociala avgifter [1A.40] är lika med faktiska sociala avgifter (D.611) som tagits upp som tillgång i S.13. |
41. |
Sociala förmåner andra än in natura [1A.41] är lika med sociala förmåner andra än in natura (D.62) som tagits upp som användning i S.13. |
42. |
Bruttonationalprodukt [1A.42] är lika med bruttonationalprodukt (B.1*g) till marknadspris. |
43. |
Bruttonationalprodukt i konstanta priser [1A.43] är lika med bruttonationalprodukt (B.1*g) till konstanta priser. |
44. |
Offentliga sektorns investeringar i konstanta priser [1A.44] är lika med fast bruttoinvestering (P.51), i konstanta priser, som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13. |
Tabell 1B
1. |
Medlemsstaternas betalningar till EU:s budget [1B.1] är lika med indirekta skatter som betalas till EU:s budget plus löpande internationell samverkan (D.74) som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.4] plus diverse löpande transfereringar (D.75) som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.5] plus kapitaltransfereringar (D.9) som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.7]. |
2. |
Indirekta skatter som ska betalas till EU:s budget [1B.2] är lika med skatter på produktion och import (D.2) som tagits upp som tillgång i S.212. |
3. |
Indirekta skatter varav mervärdesskatt som betalats till EU:s budget [1B.3] är lika med mervärdesskatter (skatter av momstyp) (D.211) som tagits upp som tillgång i S.212. |
4. |
Löpande internationell samverkan som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.4] är lika med löpande internationell samverkan (D.74) som tagits upp som tillgång i S.212 och som användning i S.13. |
5. |
Diverse löpande transfereringar som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.5] är lika med diverse löpande transfereringar (D.75) som tagits upp som tillgång i S.212 och som användning i S.13. |
6. |
Diverse löpande transfereringar som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget, varav EU:s fjärde egna resurs [1B.6], är lika med den BNI-relaterade fjärde avgiften (ENS 95 punkt 4 138) som tagits upp som diverse löpande transfereringar (D.75) bland tillgångar i S.212 och som användning i S.13. |
7. |
Kapitaltransfereringar som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.7] är lika med kapitaltransfereringar (D.9) som ska betalas som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som kapitaltransfereringar som ska mottas i S.212. |
8. |
EU-utgifter i medlemsstaten [1B.8] är lika med subventioner (D.3) som ska betalas från EU:s budget [1B.9], plus löpande transfereringar (D.7) som ska betalas från EU:s budget till offentliga sektorn [1B.10], plus löpande transfereringar (D.7) som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn [1B.11], plus kapitaltransfereringar (D.9) som ska betalas från EU:s budget till offentliga sektorn [1B.12], plus kapitaltransfereringar (D.9) som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn [1B.13]. |
9. |
Subventioner som ska betalas från EU:s budget [1B.9] är lika med subventioner [D.3] som tagits upp som tillgång i S.212. |
10. |
Löpande transfereringar som ska betalas från EU:s budget till den offentliga sektorn [1B.10] är lika med löpande internationell samverkan (D.74) och diverse löpande transfereringar (D.75) som tagits upp som tillgång i S.13 och som användning i S.212. |
11. |
Löpande transfereringar som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn [1B.11] är lika med diverse löpande transfereringar [D.75] som tagits upp som användning i S.212 och som tillgångar i alla sektorer utom S.13. |
12. |
Kapitaltransfereringar som ska betalas från EU:s budget till den offentliga sektorn [1B.12] är lika med kapitaltransfereringar som ska mottas (D.9) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i S.212. |
13. |
Kapitaltransfereringar som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn [1B.13] är lika med kapitaltransfereringar som ska betalas (D.9) som tagits upp som förändringar i tillgångarna i S.212 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13. |
14. |
Nettointäkter från EU:s budget [1B.14] är lika med den offentliga sektorns nettointäkter från EU:s budget plus de nettointäkter från EU:s budget som enheter utanför den offentliga sektorn haft. |
15. |
Kostnad för insamling av de egna medlen [1B.15] är den del av marknadsproduktionen (P.11) som tagits upp som tillgång i S.13 och är den kostnad som betalas från EU:s budget för insamling av de egna medlen. |
Tabell 1C
1. |
Konsumtionsutgifter [1C.1] är lika med konsumtionsutgift (P.3) som tagits upp som användning i S.13. |
2. |
Individuella konsumtionsutgifter [1C.2] är lika med individuell konsumtionsutgift (P.31) som tagits upp som användning i S.13. |
3. |
Kollektiva konsumtionsutgifter [1C.3] är lika med kollektiv konsumtionsutgift (P.32) som tagits upp som användning i S.13. |
4. |
Löner och kollektiva avgifter [1C.4] är lika med [1A.27]. |
5. |
Insatsförbrukning [1C.5] är lika med [1A.29]. |
6. |
Sociala transfereringar in natura som tillhandahålls via marknadsproducenter [1C.6] är lika med sociala transfereringar in natura relaterade till utgifter för varor som levereras till hushållen via marknadsproducenter (D.6311 + D.63121 + D.63131) som tagits upp som användning i S.13. |
7. |
Kapitalförslitning [1C.7] är lika med kapitalförslitning (K.1) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13. |
8. |
Erlagda skatter på produktion minus erhållna subventioner [1C.8] är lika med inbetalning av övriga produktionsskatter (D.29) som tagits upp som användning i S.13 minus erhållna övriga produktionssubventioner (D.39) som tagits upp som användning i S.13. |
9. |
Driftöverskott (netto) [1C.9] är lika med driftöverskott (netto) (B.2n) i S.13. |
10. |
Försäljningar [1C.10] är lika med [1A.20]. |
11. |
Konsumtionsutgifter i konstanta priser [1C.11] är lika med konsumtionsutgift (P.3) i konstanta priser som tagits upp som användning i S.13. |
Tabell 2A
1. |
Underskott (–) eller överskott (+) [2A.1] är lika med [1A.1]. |
2. |
Justeringar mellan finansiella och icke-finansiella konton [2A.2] är lika med underskott (–) eller överskott (+) [2A.1], minus nettotransaktioner i finansiella tillgångar och skulder [2A.3]. |
3. |
Nettotransaktioner i finansiella tillgångar och skulder [2A.3] är lika med transaktioner i nettoanskaffningen av finansiella tillgångar [2A.4] minus nettoökningen av transaktioner i skulder [2A.15]. |
4. |
Transaktioner i finansiella tillgångar [2A.4] är lika med transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (F.2) [2A.5], transaktioner med värdepapper andra än aktier (F.33) [2A.6], transaktioner i finansiella derivat (F.34) [2A.7], transaktioner med lån (F.4) [2A.8], transaktioner med aktier och andra ägarandelar (F.5) [2A.9] och transaktioner med andra finansiella tillgångar [2A.13], som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13. |
5. |
Transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (tillgångar) [2A.5] är lika med nettoanskaffningen av sedlar, mynt och inlåning (F.2) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13. |
6. |
Transaktioner med värdepapper andra än aktier – kortfristiga och långfristiga värdepapper [2A.6] är lika med nettoanskaffningen av värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.33), som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13. |
7. |
Transaktioner i finansiella derivat (tillgångar) [2A.7] är lika med nettobetalningar avseende finansiella derivat (F.34) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13. |
8. |
Transaktioner i lån (tillgångar) [2A.8] är lika med nya lån (F.4) som netto beviljats av den offentliga sektorn, efter avdrag för lån som återbetalats, som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettotillgångar i alla sektorer utom S.13. |
9. |
Transaktioner i aktier och andra ägarandelar (tillgångar) [2A.9] är lika med nettoanskaffningen av aktier och andra ägarandelar (F.5) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13. |
10. |
Privatiseringar (netto) [2A.10] är lika med transaktioner i aktier och andra ägarandelar (F.5) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.11 eller S.12 som sker inom ramen för att kontrollen över låntagarenheten lämnas över eller tas (ENS 95 punkt 2.26) (3) av S.13; t.ex. kan sådana transaktioner utföras av S.13 med låntagarenheten direkt eller med en annan långivarenhet. |
11. |
Kapitaltillskott (netto) [2A.11] är lika med transaktioner i aktier och andra ägarandelar (F.5) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.11 eller S.12 som inte sker inom ramen för att kontrollen över låntagarenheten lämnas över eller tas av S.13 och som sker direkt med låntagarenheten. |
12. |
Andra [2A.12] är lika med transaktioner i aktier och andra ägarandelar (F.5) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.11, S.12 eller S.14 som inte sker inom ramen för att kontrollen över låntagarenheten lämnas över eller tas av S.13 och inte utförs av S.13 med låntagarenheten direkt utan med en annan långivarenhet. |
13. |
Transaktioner i andra finansiella tillgångar [2A.13] är lika med nettoanskaffningen av monetärt guld och särskilda dragningsrätter (F.1) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13, nettoanskaffningen av försäkringstekniska reserver (F.6) och andra obetalda inkomster (F.7) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13. |
14. |
Transaktioner i andra finansiella tillgångar, varav upplupna skatter minus influtna skatteintäkter [2A.14] är lika med den del av andra obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter (F.7 tillgångar) som avser skatter och sociala avgifter i D2, D5, D6 och D91, minus det skattebelopp som faktiskt influtit, som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13. |
15. |
Transaktioner i skulder (konsoliderade) [2A.15] är lika med transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (F.2) [2A.16], transaktioner i kortfristiga värdepapper (F.331) [2A.17], transaktioner i långfristiga värdepapper (F.332) [2A.18], transaktioner i finansiella derivat (F.34) [2A.19], transaktioner med lån (F.4) [2A.20] och transaktioner i andra skulder [2A.22], som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13. |
16. |
Transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (skulder) [2A.16] är lika med nettoanskaffningen av sedlar, mynt och inlåning (F.2) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13. |
17. |
Transaktioner med värdepapper andra än aktier – kortfristiga värdepapper (skulder) [2A.17] är lika med nettoanskaffningen av värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat vars ursprungliga löptid är högst ett år (F.331) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13. |
18. |
Transaktioner med värdepapper andra än aktier – långfristiga värdepapper (skulder) [2A.18] är lika med nettoanskaffningen av värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat vars ursprungliga löptid är över ett år (F.332) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13. |
19. |
Transaktioner i finansiella derivat (skulder) [2A.19] är lika med nettointäkter avseende finansiella derivat (F.34) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13. |
20. |
Transaktioner i lån (skulder) [2A.20] är lika med ny upplåning (F.4) netto efter avdrag för existerande lån som återbetalats, som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13. |
21. |
Transaktioner i lån varav lån från centralbanker [2A.21] är lika med transaktioner med lån (F.4) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i S.121. |
22. |
Transaktioner i andra skulder [2A.22] är lika med nettoökningen av försäkringstekniska reserver (F.6) och obetalda inkomster (F.7) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13. |
23. |
Transaktioner med skuldinstrument (konsoliderade) [2A.23] är lika med nettoökningen av skulder avseende sedlar, mynt och inlåning (F.2) [2A.16], värdepapper andra än aktier, exklusive derivat, [2A.17 och 2A.18] (F.33), och lån (F.4) [2A.20]. Även den offentliga sektorns upplåningsbehov omfattas. |
24. |
Transaktioner i långfristiga skuldinstrument [2A.24] är lika med nettoökningen av skulder avseende skuldinstrument [2A.23] vars ursprungliga löptid är längre än ett år. |
25. |
Transaktioner avseende skuldinstrument denominerade i nationell valuta [2A.25] är lika med nettoökningen av skulder avseende skuldinstrument [2A.23] denominerade i lagligt betalningsmedel i medlemsstaten. |
26. |
Transaktioner avseende skuldinstrument denominerad i en deltagande utländsk valuta [2A.26] är lika med nettoökningen av skulder avseende skuldinstrument [2A.23] denominerade i ecu, plus skuldinstrument denominerade i euro innan medlemsstaten blev en deltagande medlemsstat, plus skuldinstrument denominerade i lagligt betalningsmedel i en deltagande medlemsstat innan staten blev en deltagande medlemsstat. Detta exkluderar nationell valuta [2A.25]. |
27. |
Transaktioner avseende skuldinstrument denominerade i en icke-deltagande utländsk valuta [2A.27] är lika med nettoökningen av skulder avseende skuldinstrument [2A.23] som inte ingår i [2A.25] eller [2A.26]. |
28. |
Andra flöden [2A.28] är lika med värderingsförändringar med betydelse för skulden [2A.29] plus andra volymförändringar av skulder [2A.32]. |
29. |
Värderingsförändringar med betydelse för skulden [2A.29] är lika med valutakursvinster eller -förluster från innehav av utländsk valuta [2A.30], plus andra värderingseffekter – nominellt värde [2A.31]. |
30. |
Valutakursvinster eller -förluster från innehav av utländsk valuta [2A.30] är lika med nominella kapitalvinster/-förluster (K.11) avseende skulder [3A.1] vars värde på grund av förändringar av valutakurserna förändras när de räknas om till nationell valuta. |
31. |
Andra värderingseffekter – nominellt värde [2A.31] är lika med förändring av skulderna [2A.33], minus transaktioner med skuldinstrument [2A.23], minus valutakursvinster eller -förluster från innehav av utländsk valuta [2A.30], minus andra volymförändringar av skulder [2A.32]. |
32. |
Andra volymförändringar av skulder [2A.32] är lika med andra volymförändringar (K.7, K.8, K.10 och K.12) av skulder klassade antingen som sedlar, mynt och inlåning (AF.2), värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (AF.33), eller lån (AF.4) som inte är tillgångar i S.13. |
33. |
Förändring av skulderna [2A.33] är lika med skulder [3A.1] under år t, minus skulder [3A.1] under år t – 1. |
Tabell 2B
1. |
Transaktioner avseende skuldinstrument – icke-konsoliderade [2B.1] är lika med transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (skulder) – icke-konsoliderade [2B.2], plus transaktioner i kortfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.3], transaktioner i långfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.4], plus transaktioner i lån från centralbanker [2B.5], plus transaktioner i andra lån (skulder) – icke-konsoliderade [2B.6]. |
2. |
Transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (skulder) – icke-konsoliderade [2B.2] är lika med transaktioner med sedlar, mynt och inlåning (F.2) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13. |
3. |
Transaktioner i kortfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.3] är lika med transaktioner med värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.33) vars ursprungliga löptid är högst ett år, som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13. |
4. |
Transaktioner i långfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.4] är lika med transaktioner med värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.33) vars ursprungliga löptid är över ett år, som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13. |
5. |
Transaktioner i lån från centralbanker [2B.5] är lika med transaktioner med lån (F.4) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i S.121. |
6. |
Transaktioner i andra lån (skulder) – icke-konsoliderade [2B.6] är lika med transaktioner i lån (F.4) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.121. |
7. |
Konsoliderande transaktioner [2B.7] är lika med transaktioner avseende skuldinstrument – icke-konsoliderade [2B.1], minus konsoliderade transaktioner i skuldinstrument [2A.23]. |
8. |
Konsoliderande transaktioner – sedlar, mynt och inlåning [2B.8] är lika med transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (skulder) – icke-konsoliderade [2B.2], minus konsoliderade transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (skulder) [2A.16]. |
9. |
Konsoliderande transaktioner – kortfristiga värdepapper [2B.9] är lika med transaktioner i kortfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.3], minus konsoliderade transaktioner i kortfristiga värdepapper (skulder) [2A.17]. |
10. |
Konsoliderande transaktioner – långfristiga värdepapper [2B.10] är lika med transaktioner i långfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.4], minus konsoliderade transaktioner i långfristiga värdepapper (skulder) [2A.18]. |
11. |
Konsoliderande transaktioner – lån [2B.11] är lika med transaktioner i andra lån (skulder) – icke-konsoliderade [2B.6], minus konsoliderade transaktioner i lån (skulder) [2A.20] minus transaktioner i lån från centralbanker [2A.21]. |
Tabell 3A
1. |
Skulder [3A.1] är lika med skulder enligt definitionen i förordning (EG) nr 3605/93. |
2. |
Skulder – sedlar, mynt och inlåning (skulder) [3A.2] är lika med andelen skulder [3A.1] i posten sedlar, mynt och inlåning (AF.2). |
3. |
Skulder – kortfristiga värdepapper (skulder) [3A.3] är lika med andelen skulder [3A.1] i posten värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (AF.33), vars ursprungliga löptid är högst ett år. |
4. |
Skulder – långfristiga värdepapper (skulder) [3A.4] är lika med andelen skulder [3A.1] i posten värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (AF.33), vars ursprungliga löptid är över ett år. |
5. |
Skulder – lån från centralbanker (skulder) [3A.5] är lika med andelen skulder [3A.1] i posten lån (AF.4) som är en tillgång i S.121. |
6. |
Skulder – andra lån (skulder) [3A.6] är lika med andelen skulder [3A.1] i instrumentet lån (AF.4) som inte är någon tillgång i S.121. |
7. |
Skulder som innehas av inhemska aktörer med hemvist i medlemsstaten [3A.7] är lika med skulder som innehas av centralbanker [3A.8], skulder som innehas av andra monetära finansinstitut [3A.9], skulder som innehas av andra finansinstitut [3A.10] samt skulder som innehas av andra inhemska aktörer med hemvist i medlemsstaten [3A.11]. |
8. |
Skulder som innehas av centralbanker [3A.8] är lika med andelen skulder [3A.1] som är en tillgång i S.121. |
9. |
Skulder som innehas av andra monetära finansinstitut [3A.9] är lika med andelen skulder [3A.1] som är en tillgång i S.122. |
10. |
Skulder som innehas av andra finansinstitut [3A.10] är lika med andelen skulder [3A.1] som är en tillgång i S.123, S.124 eller S.125. |
11. |
Skulder som innehas av andra inhemska aktörer med hemvist i medlemsstaten [3A.11] är lika med andelen skulder [3A.1] som är en tillgång i S.11, S.14 eller S.15. |
12. |
Skulder som innehas av utländska aktörer utan hemvist i medlemsstaten [3A.12] är lika med andelen skulder [3A.1] som är en tillgång i S.2. |
13. |
Skulder denominerade i nationell valuta [3A.13] är lika med andelen skulder [3A.1] denominerade i medlemsstatens lagliga betalningsmedel. |
14. |
Skulder denominerade i en deltagande utländsk valuta [3A.14] är lika med – innan medlemsstaten blev en deltagande medlemsstat – andelen skulder [3A.1] denominerade i det lagliga betalningsmedlet i en av de deltagande medlemsstaterna (med undantag för nationell valuta [3A.13]), plus skulder denominerade i ecu eller euro. |
15. |
Skulder denominerade i en icke-deltagande utländsk valuta [3A.15] är lika med andelen skulder [3A.1] som inte ingår i [3A.13] eller [3A.14]. |
16. |
Kortfristiga skulder [3A.16] är lika med andelen skulder [3A.1] vars ursprungliga löptid är högst ett år. |
17. |
Långfristiga skulder [3A.17] är lika med andelen skulder [3A.1] vars ursprungliga löptid är över ett år. |
18. |
Långfristiga skulder, varav med rörlig ränta [3A.18] är lika med andelen långfristiga skulder [3A.17] med variabel räntesats. |
19. |
Skulder med en återstående löptid på upp till ett år [3A.19] är lika med andelen skulder [3A.1] vars återstående löptid är högst ett år. |
20. |
Skulder med en återstående löptid på mellan ett och fem år [3A.20] är lika med andelen skulder [3A.1] vars återstående löptid är mellan ett och fem år. |
21. |
Skulder med en återstående löptid på mellan ett och fem år, varav med rörlig ränta [3A.21] är lika med andelen skulder [3A.1] vars återstående löptid är mellan ett och fem år [3A.20] och vars räntesats är variabel. |
22. |
Skulder med en återstående löptid på över fem år [3A.22] är lika med andelen skulder [3A.1] vars återstående löptid är över fem år. |
23. |
Skulder med en återstående löptid på över fem år, därav: med rörlig ränta [3A.23] är lika med andelen skulder vars återstående löptid är över fem år [3A.22] och vars räntesats är variabel. |
24. |
Statens andel av skulderna [3A.24] är lika med skulder i S.1311 som inte är tillgångar i S.1311, minus tillgångar i S.1311 som är skulder i S.13 andra än S.1311 [3B.15]. |
25. |
Delstaters andel av skulderna [3A.25] är lika med skulder i S.1312 som inte är tillgångar i S.1312, minus tillgångar i S.1312 som är skulder i S.13 andra än S.1312 [3B.16]. |
26. |
Kommuners andel av skulderna [3A.26] är lika med skulder i S.1313 som inte är tillgångar i S.1313, minus tillgångar i S.1313 som är skulder i S.13 andra än S.1313 [3B.17]. |
27. |
Socialförsäkringars andel av skulderna [3A.27] är lika med skulder i S.1314 som inte är tillgångar i S.1314, minus tillgångar i S.1314 som är skulder i S.13 andra än S.1314 [3B.18]. |
28. |
Skuldernas genomsnittliga återstående löptid [3A.28] är lika med den genomsnittliga återstående löptiden viktad efter utestående belopp, uttryckt i år. |
29. |
Skulder – nollkupongobligationer [3A.29] är lika med andelen skulder [3A.1] som består av nollkupongobligationer, dvs. obligationer utan kupongränta vars avkastning bestäms av skillnaden mellan priset vid inlösen och priset vid emissionen. |
Tabell 3B
1. |
Skulder (icke-konsoliderade) [3B.1] är lika med skulder i S.13, inklusive sådana som är tillgångar i S.13, i samma instrument som skulder [3A.1]. |
2. |
Konsoliderande element [3B.2] är lika med skulder i S.13 som samtidigt är tillgångar i S.13, i samma instrument som skulder [3A.1]. |
3. |
Konsoliderande element – sedlar, mynt och inlåning [3B.3] är lika med andelen konsoliderande element [3B.2] i posten sedlar, mynt och inlåning (F.2). |
4. |
Konsoliderande element – kortfristiga värdepapper [3B.4] är lika med andelen konsoliderande element [3B.2] i instrumentet värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.33), vars ursprungliga löptid är högst ett år. |
5. |
Konsoliderande element – långfristiga värdepapper [3B.5] är lika med andelen konsoliderande element [3B.2] i instrumentet värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.33), vars ursprungliga löptid är över ett år. |
6. |
Konsoliderande element – lån [3B.6] är lika med andelen konsoliderande element [3B.2] i posten lån (F.4). |
7. |
Skuldtitlar som emitterats av staten [3B.7] är lika med skulder i S.1311 som inte är tillgångar i S.1311, i samma instrument som skulder [3A.1]. |
8. |
Skuldtitlar som emitterats av staten, varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer [3B.8] är lika med skulder i S.1311 som är tillgångar i S.1312, S.1313 eller S.1314, i samma instrument som skulder [3A.1]. |
9. |
Skuldtitlar som emitterats av delstater [3B.9] är lika med skulder i S.1312 som inte är tillgångar i S.1312, i samma instrument som skulder [3A.1]. |
10. |
Skuldtitlar som emitterats av delstater, varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer [3B.10] är lika med skulder i S.1312 som är tillgångar i S.1311, S.1313 eller S.1314, i samma instrument som skulder [3A.1]. |
11. |
Skuldtitlar som emitterats av kommuner [3B.11] är lika med skulder i S.1313 som inte är tillgångar i S.1313, i samma instrument som skulder [3A.1]. |
12. |
Skuldtitlar som emitterats av kommuner, varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer [3B.12] är lika med skulder i S.1313 som är tillgångar i S.1311, S.1312 eller S.1314, i samma instrument som skulder [3A.1]. |
13. |
Skuldtitlar som emitterats av socialförsäkringar [3B.13] är lika med skulder i S.1314 som inte är tillgångar i S.1314, i samma instrument som skulder [3A.1]. |
14. |
Skuldtitlar som emitterats av socialförsäkringar, varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer [3B.14] är lika med skulder i S.1314 som är tillgångar i S.1311, S.1312 eller S.1313, i samma instrument som skulder [3A.1]. |
15. |
Statens innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer [3B.15] är lika med skulder i S.1312, S.1313 eller S.1314 som är tillgångar i S.1311, i samma instrument som skulder [3A.1]. |
16. |
Delstaters innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer [3B.16] är lika med skulder i S.1311, S.1313 eller S.1314 som är tillgångar i S.1312, i samma instrument som skulder [3A.1]. |
17. |
Kommuners innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer [3B.17] är lika med skulder i S.1311, S.1312 eller S.1314 som är tillgångar i S.1313, i samma instrument som skulder [3A.1]. |
18. |
Socialförsäkringars innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer [3B.18] är lika med skulder i S.1311, S.1312 eller S.1313 som är tillgångar i S.1314, i samma instrument som skulder [3A.1].” |
(1) EGT L 332, 31.12.1993, s. 7.
(2) [x.y] avser kategorinummer y i tabell x.
(3) Vilket leder till att låntagarenheten klassas om från undersektor S.11001 eller S.12x01 till undersektor S.11002/3 eller S.12x02/3 eller vice versa.