EUR-Lex Ingång till EU-rätten

Tillbaka till EUR-Lex förstasida

Det här dokumentet är ett utdrag från EUR-Lex webbplats

Dokument 32008O0013

Europeiska centralbankens riktlinje av den 23 oktober 2008 om ändring av riktlinje ECB/2000/7 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (ECB/2008/13)

EUT L 36, 5.2.2009, s. 31–45 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Dokumentets rättsliga status Inte längre i kraft, Sista giltighetsdag: 31/12/2011; upphävd genom 32011O0014

ELI: http://data.europa.eu/eli/guideline/2009/99/oj

5.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 36/31


EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 23 oktober 2008

om ändring av riktlinje ECB/2000/7 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden

(ECB/2008/13)

(2009/99/EG)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 105.2 första strecksatsen,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 12.1 och 14.3 i förening med artikel 3.1 första strecksatsen, artikel 18.2 och artikel 20 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

För att förverkliga en gemensam penningpolitik krävs definitioner av de instrument och förfaranden som används av Eurosystemet, bestående av de nationella centralbankerna i de medlemsstater som infört euron (nedan kallade deltagande medlemsstater) och Europeiska centralbanken (ECB), så att tillämpningen av penningpolitiken kan bli enhetlig i alla deltagande medlemsstater.

(2)

ECB är behörig att fastställa de riktlinjer som behövs för att genomföra Eurosystemets gemensamma penningpolitik och de nationella centralbankerna är skyldiga att följa dessa riktlinjer.

(3)

På grund av utvecklingen på marknaden krävs det vissa ändringar i definitionen och genomförandet av Eurosystemets penningpolitik. Lämpliga ändringar bör därför göras i riktlinje ECB/2000/7 av den 31 augusti 2000 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (1), särskilt rörande i) förändringar i metoderna för riskhantering och reglerna om säkerheter som godkänns för Eurosystemets kreditoperationer, ii) godkännandet av säkerhet i form av värdepapper i andra valutor än euro i fall av oförutsedda händelser, iii) behovet av regler om behandlingen av enheter vars tillgångar frysts och/eller andra åtgärder som Europeiska gemenskapen eller en medlemsstat ålagt dem att vidta enligt artikel 60.2 i fördraget, samt iv) harmoniseringen med nya bestämmelser i Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 1745/2003 av den 12 september 2003 om tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (ECB/2003/9) (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av bilagorna I och II

Riktlinje ECB/2000/7 ska ändras på följande sätt:

1.

Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till den här riktlinjen.

2.

Bilaga II ska ändras i enlighet med bilaga II till den här riktlinjen.

Artikel 2

Kontroll

De nationella centralbankerna ska senast den 30 november 2008 närmare underrätta ECB om de texter och åtgärder de avser anta för att följa denna riktlinje.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna riktlinje träder i kraft den 1 november 2008. Artikel 1 ska tillämpas från och med den 1 februari 2009.

Artikel 4

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till de nationella centralbankerna i de deltagande medlemsstaterna.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 23 oktober 2008.

På ECB-rådets vägnar

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  EGT L 310, 11.12.2000, s. 1.

(2)  EUT L 250, 2.10.2003, s. 10.


BILAGA I

Bilaga I till riktlinje ECB/2000/7 ska ändras på följande sätt:

1.

I innehållsförteckningen ska rubriken på avsnitt 6.7 ”Godkännande av säkerhet i form av värdepapper i andra valutor än euro i fall av oförutsedda händelser” införas.

2.

Avsnitt 1.3.1 ska ändras på följande sätt:

a)

I första stycket ska fjärde meningen i fotnot 5 ersättas med följande:

Snabba anbud verkställs normalt inom 90 minuter.”

b)

Första stycket första strecksatsen sista meningen ska ersättas med följande:

”De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna har en central roll när det gäller att fullfölja målen för Eurosystemets öppna marknadstransaktioner.”

3.

I avsnitt 2.2 fjärde stycket ska de två första meningarna ersättas med följande:

”I snabba anbud och bilaterala transaktioner förhandlar de nationella centralbankerna med de motparter som är inkluderade i deras uppsättning av finjusterande motparter. Snabba anbud och bilaterala transaktioner kan också utföras med en större krets av motparter.”

4.

Rubriken på avsnitt 2.4 ska ersättas med följande:

5.

Avsnitt 3.1.2 första stycket sista meningen ska utgå.

6.

Avsnitt 3.1.3 första stycket andra meningen ska utgå.

7.

Avsnitt 4.1 ska ändras på följande sätt:

a)

Under rubriken ”Tillträdesvillkor” ska första stycket ersättas med följande:

”Institut som uppfyller de allmänna urvalskriterierna som specificeras i avsnitt 2.1 har tillträde till faciliteten. Tillträde till utlåningsfaciliteten beviljas av den nationella centralbanken i den medlemsstat där institutet är etablerat. Tillträde till utlåningsfaciliteten beviljas endast de dagar då TARGET2 (1) är öppet (2). De dagar avvecklingssystemen för värdepapper är stängda beviljas tillträde till utlåningsfaciliteten om underliggande tillgångar redan har deponerats i förväg hos de nationella centralbankerna.

b)

Under rubriken ”Tillträdesvillkor” ska tredje stycket fotnot 4 ersättas med följande:

”(4)

Dagar då TARGET2 är stängt meddelas på ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu) samt på Eurosystemets webbplatser (se tillägg 5).”

c)

Under rubriken ”Tillträdesvillkor” ska tredje stycket fotnot 5 utgå.

8.

I avsnitt 4.2 under rubriken ”Tillträdesvillkor” ska andra stycket fotnot 12 utgå.

9.

I avsnitt 5.1.3 ska andra stycket sista meningen ersättas med följande:

”Vid snabba anbud som inte tidigare tillkännagetts offentligt kontaktar de nationella centralbankerna de utvalda motparterna direkt. Vid snabba anbud, som tillkännages offentligt, kontaktar de nationella centralbankerna de utvalda motparterna direkt.”

10.

I avsnitt 5.3.3 första stycket ska fotnot 12 utgå.

11.

Avsnitt 6.2 andra stycket ska ersättas med följande:

”Eurosystemet ger endast motparter råd avseende värdepappers godtagbarhet som säkerhet för Eurosystemet om redan emitterade omsättbara tillgångar eller utestående icke omsättbara tillgångar har lämnats in till Eurosystemet som säkerhet. Det ska alltså inte göras något förhandsutlåtande.”

12.

Avsnitt 6.2.1, under rubriken ”Typ av tillgångar”, ska ändras på följande sätt:

a)

I första stycket efter orden ”villkorslöst kapitalbelopp” ska följande fotnot 5 införas i led a:

”(5)

Obligationer med optionsbevis eller andra liknande rätter godtas inte.”

b)

Fjärde stycket ska ersättas med följande:

”De kassaflödesgenererande tillgångarna som täcker värdepapper med bakomliggande tillgångar ska uppfylla följande kriterier:

a)

Förvärv av sådana tillgångar måste ske i enlighet med lagstiftningen i en EU-medlemsstat.

b)

De ska ha förvärvats av ett SPV-företag för värdepapperisering i enlighet med lagstiftningen i en medlemsstat från upphovsmannen eller ett ombud på ett sätt som Eurosystemet anser vara en ’verklig försäljning’ som kan göras gällande mot tredje part, och som måste vara utom räckhåll för upphovsmannen och dennes fordringsägare, även för det fall upphovsmannen blir insolvent.

c)

De får inte, helt eller delvis, faktiskt eller potentiellt, bestå av kreditlänkade obligationer eller liknande anspråk som härrör från överföringen av kreditrisk genom kreditderivat.”

c)

Femte stycket ska ersättas med följande:

”Beträffande strukturerade emissioner får en tranch (eller undertranch), för att vara godtagbar, inte vara efterställd andra trancher av samma värdepappersemission. En tranch (eller undertranch) betraktas som inte efterställd andra trancher (eller undertrancher) av samma värdepappersemission om, i enlighet med betalningsprioritet tillämplig efter leverans av ett verkställighetsmeddelande, enligt vad som anges i anbudscirkuläret, ingen annan tranch (eller undertranch) ges prioritet vad avser att erhålla betalning (kapital och ränta) före den tranchen (eller undertranchen) och således en sådan tranch (eller undertranch) är sist att ta förluster bland olika trancher eller undertrancher i en sådan strukturerad emission.”

13.

I avsnitt 6.2.1 under rubriken ”Utgivningsplats” ska fotnot 7 första meningen ersättas med följande:

”Från och med den 1 januari 2007 måste internationella skuldförbindelser emitterade genom värdepapperscentralerna Euroclear Bank (Belgien) och Clearstream Banking Luxembourg för att vara godtagbara utfärdas i s.k. New Global Note-form, och de måste deponeras hos en Common Safekeeper, som är en internationell värdepapperscentral, eller i förekommande fall en värdepapperscentral, som uppfyller minimistandarderna som fastställts av ECB.”

14.

Avsnitt 6.2.2 under rubriken ”Kreditfordringar” ska ändras på följande sätt:

a)

Första strecksatsen första stycket sista meningen ska ersättas med följande:

”Kreditfordringar får inte ge rätt till kapital och/eller ränta som är efterställda andra kreditfordringar (eller andra trancher eller undertrancher av samma syndikerade lån) av skuldförbindelser från samma emittent.”

b)

I första stycket första strecksatsen andra stycket ska följande mening införas efter andra meningen:

”Dessutom är kreditfordringar med inflationsindexerad ränta också godtagbara.”

c)

I första stycket femte strecksatsen ska fotnot 20 utgå.

15.

Avsnitt 6.2.3 under rubriken ”Regler för att använda godtagbara tillgångar” ska ändras på följande sätt:

a)

Tredje stycket leden i–iii ska ersättas med följande:

”i)

motparten äger direkt, eller indirekt genom ett eller flera företag, 20 % eller mer av emittentens/kredittagarens/borgensmannens kapital

ii)

emittenten/kredittagaren/borgensmannen äger direkt, eller indirekt genom ett eller flera företag, 20 % eller mer av motpartens kapital

iii)

en tredje part äger mer än 20 % i både motpartens kapital och emittentens/kredittagarens/borgensmannens kapital, antingen direkt eller indirekt genom ett eller flera företag.”

b)

Fjärde och femte stycket ska ersättas med följande:

”Ovannämnda bestämmelser om nära förbindelser gäller inte: a) nära förbindelser mellan motparten och offentliga myndigheter i EES-länderna eller där en offentlig myndighet med rätt att ta ut skatt är emittentens borgensman, b) täckta bankobligationer som emitterats i enlighet med kriterierna som fastställts i artikel 22.4 i fondföretagsdirektivet, eller c) fall där skuldförbindelser skyddas av särskilda juridiska skyddsmekanismer jämförbara med dem i b som i fallet med icke omsättbara skuldförbindelser med säkerhet i inteckning (RMBD) som inte är värdepapper.

En motpart får inte heller lämna några säkerheter med bakomliggande tillgångar om motparten (eller tredje part som denne har nära förbindelser med) lämnar en valutahedge för den bakomliggande säkerheten genom att ingå en valutahedgetransaktion med utgivaren som hedgemotpart eller lämnar likviditetsstöd för 20 % eller mer av det utestående beloppet av säkerheten med bakomliggande tillgångar.”

c)

Tabell 4 ”Godtagbara tillgångar för Eurosystemets penningpolitiska transaktioner” ska uppdateras på följande sätt:

Fotnot 4 ska utgå.

I kolumnen ”godtagbarhetskriterier” ska orden ”Lagar som styr kreditfordringar” ändras till ”Lagar som ska tillämpas”.

I den tionde raden i kolumnen ”Omsättbara tillgångar” ska orden ”Ej relevant” ersättas med ”För värdepapper med bakomliggande tillgångar måste förvärv av sådana tillgångar ske i enlighet med lagstiftningen i en EU-medlemsstat.”

16.

Avsnitt 6.3.1 ska ändras på följande sätt:

a)

I fjärde stycket ska följande införas:

”Vad gäller ECAI-källan ska bedömningen baseras på en offentlig rating. Eurosystemet förbehåller sig rätten att begära klargörande om så bedöms nödvändigt. För säkerheter med bakomliggande tillgångar ska ratingar förklaras i en offentligt tillgänglig kreditratingrapport som är en detaljerad rapport före försäljningen eller nyemissionen. Den ska bl.a. innehålla en omfattande analys av strukturella och rättsliga aspekter, en detaljerad bedömning av säkerhetspoolen, en analys av deltagarna i transaktionen samt en analys av andra relevanta aspekter av en transaktion. Dessutom ska ECAI regelbundet, minst kvartalsvis, publicera rapporter för säkerheter med bakomliggande tillgångar (3). Rapporterna ska åtminstone innehålla en uppdatering av nyckeldata, t.ex. säkerhetspoolens sammansättning, transaktionens deltagare, kapitalstruktur, samt uppgifter om prestanda.

b)

I femte stycket ska fotnot 26 ersättas med följande:

” ’A’ betyder minst rating ’A-’ (Fitch och Standard & Poor’s) eller ’A3’ (Moody’s) eller ’AL’ (DBRS) för långfristiga skulder.”

c)

Sjätte och sjunde stycket ska ersättas med följande:

”Eurosystemet förbehåller sig rätten att avgöra om en emission, emittent, gäldenär eller borgensman uppfyller kraven på hög kreditvärdighet baserat på information som bedöms vara relevant och kan avslå, begränsa användningen av tillgångar eller använda extra värderingsavdrag om så behövs för att säkerställa tillräckligt riskskydd för Eurosystemet i linje med artikel 18.1 i ECBS-stadgan. Sådana åtgärder kan även användas på specifika motparter, speciellt om motpartens kreditvärdighet verkar uppvisa en hög grad av korrelation med kreditvärdigheten på motpartens tillgångar som används som säkerhet. Om ett sådant avvisande grundas på tillsynsinformation ska användandet av den informationen, oavsett om den härrör från motparter eller tillsynsmyndigheter, stå i rimlig proportion till och vara nödvändig för Eurosystemets uppgift att bedriva penningpolitik.

Tillgångar som utges eller garanteras av enheter vars tillgångar frysts eller mot vilka Europeiska gemenskapen, eller en medlemsstat, vidtagit andra åtgärder i enlighet med artikel 60.2 i fördraget vilka begränsar användning av deras fonder eller, eller om ECB-rådet till följd därav beslutat att tillfälligt eller tills vidare utesluta instituten från möjlighet att delta i öppna marknadsoperationer eller ha tillgång till Eurosystemets stående faciliteter om syftena med systemet inte uppfylls genom att dessa skyldigheter åläggs just dessa institut.”

17.

I avsnitt 6.3.4 under rubriken ”Externa institut för kreditbedömning” ska första stycket andra strecksatsen första meningen ersättas med följande:

”ECAI måste uppfylla operationella kriterier och därigenom säkerställa en effektiv tillämpning av ECAF.”

18.

Avsnitt 6.4.1 ska ändras på följande sätt:

a)

Andra stycket sista meningen ska ersättas med följande:

”Riskkontrollåtgärderna är i stort sett harmoniserade över hela euroområdet (4) och torde säkerställa konsekventa, transparenta och ickediskriminerande villkor för alla typer av godtagbara tillgångar i euroområdet.

b)

Följande stycke ska läggas till:

”Eurosystemet förbehåller sig rätten att tillämpa extra riskkontrollåtgärder för att säkerställa tillräckligt riskskydd för Eurosystemet i linje med artikel 18.1 i ECBS-stadgan. Sådana riskkontrollåtgärder, som ska användas på ett konsekvent, transparent och ickediskriminerande vis, kan även användas när det gäller individuella motparter för att säkerställa sådant skydd.”

c)

Ruta 7 kallad ”Riskkontrollåtgärder” ska ersättas med följande:

”RUTA 7

Riskkontrollåtgärder

Eurosystemet tillämpar följande riskkontrollåtgärder:

Värderingsavdrag (valuation haircuts)

Eurosystemet tillämpar värderingsavdrag vid värdering av underliggande tillgångar. Detta innebär att värdet på de underliggande tillgångarna beräknas som tillgångens marknadsvärde minus en viss procent (värderingsavdrag).

Marginalsäkerhet (variation margins) eller marknadsvärdering

Eurosystemet kräver att marknadsvärdet, justerat för värderingsavdrag på de underliggande tillgångar som används i Eurosystemets likvidiserande reverserade transaktioner, behålls över tiden. Det innebär att motparterna måste ställa tilläggssäkerheter eller tillföra kontanter om värdet på de underliggande tillgångarna enligt regelbundna värderingar sjunker under en viss nivå (dvs. begäran om tilläggssäkerheter). På motsvarande sätt kan motparten få tillbaka överskjutande säkerheter eller kontanter om värdet på de underliggande tillgångarna överstiger en viss nivå efter omvärdering. (De beräkningar som är relevanta för utförande av tilläggssäkerheter anges i ruta 8.)

Följande riskkontrollåtgärder kan även användas av Eurosystemet när som helst om så krävs för att säkerställa tillräckligt riskskydd för Eurosystemet i enlighet med artikel 18.1 i ECBS-stadgan.

Initial säkerhetsmarginal (initial margin)

Eurosystemet kan tillämpa initiala säkerhetsmarginaler i sina likvidiserande transaktioner. Detta skulle innebära att motparter ska tillhandahålla underliggande säkerheter med ett värde som minst är lika med den likviditet som tillhandahålls av Eurosystemet plus värdet på den initiala säkerhetsmarginalen.

Begränsningar i relation till emittenter/kredittagare eller borgensmän

Eurosystemet kan tillämpa begränsningar för exponeringen mot emittenter/kredittagare eller borgensmän. Sådana begränsningar kan även användas på specifika motparter, speciellt om motparternas kreditvärdighet verkar uppvisa en hög grad av korrelation med kreditvärdigheten på motpartens säkerheter.

Tilläggsgarantier

Eurosystemet kan begära tilläggsgarantier från finansiellt sunda enheter för att acceptera vissa tillgångar.

Uteslutning

Eurosystemet kan utesluta vissa tillgångar från användning i de penningpolitiska transaktionerna. Sådan uteslutning kan även användas på specifika motparter, speciellt om motparternas kreditvärdighet verkar uppvisa en hög grad av korrelation med kreditvärdigheten på motpartens säkerheter.

Tillgångar som utges eller garanteras av enheter vars tillgångar frysts eller mot vilka Europeiska gemenskapen, eller en medlemsstat, vidtagit andra åtgärder i enlighet med artikel 60.2 i fördraget vilka begränsar användning av deras fonder, eller om ECB-rådet till följd därav beslutat att tillfälligt eller tills vidare utesluta institutionen från möjligheten att delta i öppna marknadstransaktioner eller ha tillgång till Eurosystemets stående faciliteter om syftena med systemet inte uppfylls genom att dessa skyldigheter åläggs just detta institut.”

19.

Avsnitt 6.4.2 ska ändras på följande sätt:

a)

Första stycket första strecksatsen första meningen ska ersättas med följande:

”Godtagbara omsättbara säkerheter indelas i fem likviditetskategorier, baserat på emittentklassificering och typ av tillgång.”

b)

Första stycket andra strecksatsen tredje meningen ska ersättas med följande:

”De värderingsavdrag som tillämpas på skuldförbindelserna i kategori I–IV varierar med den återstående löptiden och kupongräntan för skuldförbindelserna som beskrivs i tabell 7 för godtagbara omsättbara skuldförbindelser med fast kupong eller nollkupong (5).

c)

I första stycket ska följande tredje och fjärde strecksatser införas:

”—

Individuella skuldinstrument som ingår i kategori V är föremål för ett enda värderingsavdrag på 12 %, oberoende av löptid eller kupongstruktur.

Enskilda skuldinstrument som ingår i kategori V som värderas teoretiskt enligt avsnitt 6.5 är föremål för ett ytterligare värderingsavdrag. Detta värderingsavdrag görs direkt på den teoretiska värderingsnivån av den enskilda skuldförbindelsen i form av en värderingsnedsättning på 5 %.”

d)

Tabell 6 ska ersättas med följande:

”TABELL 6

Likviditetskategorier för omsättbara tillgångar (6)

Kategori I

Kategori II

Kategori III

Kategori IV

Kategori V

Statliga skuldförbindelser

Lokala och regionala myndigheters skuldförbindelser

Traditionella täckta bankobligationer

Kreditinstituts skuldinstrument (utan säkerhet)

Värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet

Skuldinstrument som givits ut av centralbanker (7)

Täckta bankobligationer av typ Jumbo (8)

Agenturers skuldinstrument (9)

Överstatliga skuldinstrument

Skuldinstrument som givits ut av företag och andra emittenter (9)

 

 

e)

Den tredje, fjärde och femte strecksatsen ska ersättas med följande:

”—

Värderingsavdrag tillämpade på alla omsättbara skuldförbindelser med omvänd rörlig ränta som ingår i kategori I till IV är samma för alla likviditetsklasser och ingår i tabell 8.

Det värderingsavdrag som används för marknadsnoterade skuldförbindelser i kategori I till IV med kuponger med rörlig ränta (10) är samma som används för instrument med fasta kuponger med en löptid på noll till ett år som hör till samma likviditetskategori som det aktuella instrumentet.

De åtgärder för riskkontroll som används för ett omsättbart skuldinstrument som ingår i kategori I till IV med mer än en typ av räntebetalning beror endast på räntebetalningarna under instrumentets återstående löptid. Värderingsavdraget för sådana instrument fastställs på samma nivå som det högsta värderingsavdrag som gäller för skuldinstrument med samma återstående löptid, och räntebetalning av en av de typer som förekommer under instrumentets återstående löptid övervägs.

f)

Tabell 7 ska ersättas med följande:

”TABELL 7

Värderingsavdrag för godtagbara omsättbara tillgångar

(i procent)

 

Likviditetskategorier

Återstående

Kategori I

Kategori II

Kategori III

Kategori IV

Kategori V

löptid (år)

Fast kupong

Noll-kupong

Fast kupong

Noll-kupong

Fast kupong

Noll-kupong

Fast kupong

Noll-kupong

 

0-1

0,5

0,5

1

1

1,5

1,5

6,5

6,5

12 (11)

1-3

1,5

1,5

2,5

2,5

3

3

8

8

3-5

2,5

3

3,5

4

4,5

5

9,5

10

5-7

3

3,5

4,5

5

5,5

6

10,5

11

7-10

4

4,5

5,5

6,5

6,5

8

11,5

13

> 10

5,5

8,5

7,5

12

9

15

14

20

g)

Rubriken på tabell 8 ska ersättas med följande:

20.

I avsnitt 6.4.3 under rubriken ”Kreditfordringar” ska följande fotnot införas i slutet av första strecksatsen:

”(*)

Värderingsavdragen för skuldförbindelser med fasta kuponger kan även användas för skuldförbindelser vars kupong är inflationsindexerad”

21.

Följande avsnitt 6.7 ska införas:

”6.7   Godkännandet av säkerhet i form av värdepapper i andra valutor än euro i fall av oförutsedda händelser

I vissa situationer kan ECB-rådet besluta om att godta vissa omsättbara skuldinstrument emitterade av en eller flera G-10-stater utanför euroområdet i deras respektive inhemska valutor som godtagbara säkerheter. Vid sådana beslut ska gällande kriterier klargöras och motparterna ska även informeras om vilka förfararanden som ska tillämpas för urval och mobilisering av utländska säkerheter, samt källor och principer för värdering, riskkontrollåtgärder och avvecklingsprocessen.

Trots bestämmelserna i avsnitt 6.2.1 kan sådana tillgångar deponeras/registreras (emitteras), innehas och avvecklas utanför EES och, som fastlagts ovan, utfärdas i andra valutor än euro. Om sådana tillgångar används av motparten måste motparten även äga dessa.

Motparter som är filialer till kreditinstitut utanför EES eller Schweiz får inte använda sådana tillgångar som säkerheter.”

22.

Avsnitt 7.2 ska ändras på följande sätt:

a)

Andra stycket ska ersättas med följande:

”Institut undantas automatiskt från kassakrav från och med starten av den uppfyllandeperiod inom vilken institutets auktorisation återkallas eller upphör, eller inom vilken ett beslut fattas av domstol eller annan behörig myndighet i en medlemsstat om att institutet ska försättas i likvidation. Enligt förordning (EG) nr 2531/98 och förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) kan ECB dessutom på icke-diskriminerande grunder undanta institut från deras skyldigheter enligt Eurosystemets kassakravssystem om dessa institut är föremål för omorganisering eller vars tillgångar frysts eller om de är föremål för rekonstruktion, frysning av tillgångar och/eller andra åtgärder som gemenskapen eller en medlemsstat ålagt dem att vidta enligt artikel 60.2 i fördraget, så att instituten inte kan använda sina medel, eller om ECB-rådet till följd därav beslutat att tillfälligt eller tills vidare utesluta instituten från möjlighet att delta i öppna marknadsoperationer eller ha tillgång till Eurosystemets stående faciliteter om syftena med systemet inte uppfylls genom att dessa skyldigheter åläggs just dessa institut. Om dess beslut om sådana undantag baseras på syftena med Eurosystemets kassakravssystem tar ECB hänsyn till något (eller flera) av följande kriterier:

institutet är auktoriserat att driva verksamheten endast för speciella ändamål,

institutet är förbjudet att driva aktiv bankrörelse i konkurrens med andra kreditinstitut, och/eller

institutet har lagstadgad skyldighet att hålla all sin inlåning öronmärkt för regionalt och/eller internationellt utvecklingsbistånd.”

b)

Tredje stycket andra meningen ska ersättas med följande:

”ECB offentliggör också en förteckning över institut som befriats från sina skyldigheter enligt systemet av andra skäl än att de är föremål för omorganisation eller vars tillgångar frysts och/eller andra åtgärder som gemenskapen eller en medlemsstat ålagt dem att vidta enligt artikel 60.2 i fördraget vilka begränsar användning av deras medel, eller om ECB-rådet till följd därav beslutat att utesluta institutionen från möjligheten att delta i öppna marknadstransaktioner eller ha tillgång till Eurosystemets stående faciliteter (12).

23.

Avsnitt 7.3 ska ändras på följande sätt:

a)

Under rubriken ”Kassakravsbas och kassakravsprocent” ska fjärde stycket första meningen ersättas med följande:

”Skulder till andra institut som omfattas av Eurosystemets kassakravssystem samt skulder till ECB och till de deltagande nationella centralbankerna räknas inte in i kassakravsbasen.”

b)

Under rubriken ”Kassakravsbas och kassakravsprocent” ska femte stycket tredje och fjärde meningen ersättas med följande:

”Kassakravsprocenten är fastställd i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). Procentsatsen noll tillämpas på följande skuldkategorier: ’inlåning med överenskommen löptid över 2 år’, ’inlåning med uppsägningstid över 2 år’, ’repoavtal’ och ’skuldförbindelser med ursprunglig löptid över 2 år’ (se ruta 9).”

c)

Ruta 9 kallad ”Kassakravsbas och kassakravsprocent” ska ersättas med följande:

”RUTA 9

Kassakravsbas och kassakravsprocent

A.   Skulder som inräknas i kassakravsbasen och för vilka procentsatsen är positiv

Inlåning (13)

Inlåning över natten

Inlåning med överenskommen löptid upp till två år

Inlåning med uppsägningstid upp till två år

Emitterade skuldförbindelser

Värdepapper med ursprunglig löptid upp till 2 år

B.   Skulder som inräknas i kassakravsbasen och för vilka procentsatsen är noll

Inlåning (13)

Inlåning med överenskommen löptid över två år

Inlåning med uppsägningstid över två år

Repoavtal

Emitterade skuldförbindelser

Skuldförbindelser med en ursprunglig löptid över två år

C.   Skulder som inte ingår i kassakravsbasen

Skulder till andra institut som omfattas av Eurosystemets kassakravssystem

Skulder till ECB och till de deltagande nationella centralbankerna

24.

Bilaga I tillägg 1 ska ändras på följande sätt:

a)

I exempel 6 ska den första raden i tabell I ersättas med följande:

”Tillgång A

Bankobligationer av typ Jumbo

30.08.2008

Fast ränta

6 månader

4 år

3,50 %”

b)

I exempel 6 under rubriken ”Öronmärkningssystem” ska första stycket punkt 1 andra och tredje meningen ersättas med följande:

”Tillgång A är en bankobligation av typ jumbo med fast kupongränta som förfaller till betalning den 30 augusti 2008. Den återstående löptiden är således fyra år och ett värderingsavdrag görs därför med 3,5 %.”

25.

Bilaga I tillägg 2 ska ändras på följande sätt:

a)

Följande definition av ”Värdepapper med bakomliggande tillgångar” ska införas:

”Värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (Asset-backed security, ABS): ett skuldinstrument med säkerheter i en bakomliggande pool av avskilda finansiella tillgångar (med fast förfallodag eller som kan förlängas) som omvandlas till kontanter efter en fastställd/begränsad tidsperiod. Dessutom kan det finnas rättigheter och andra tillgångar som säkerställer att innehavaren av värdepapperet uppfyller sina åtaganden i rätt tid. I allmänhet är värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet ett specialtillverkat investeringsverktyg som förvärvat poolen av säkerheter från upphovsmannen/säljaren. I det avseendet är betalningar på värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet främst beroende av de kassaflöden som genereras av de underliggande tillgångarna i poolen och på andra rättigheter som utvalts att säkerställa betalning i rätt tid, som t.ex. likviditetsfaciliteter, garantier och andra detaljer som allmänt kvalificeras som kreditförbättring.”

b)

Definitionen av ”Korrespondentcentralbanksmodell” ska ersättas med följande:

”Korrespondentcentralbanksmodell (Correspondent central banking model, CCBM): en mekanism skapad av Eurosystemet i syfte att göra det möjligt för motparter att utnyttja underliggande värdepapper mellan olika länder. I korrespondentcentralbanksmodellen agerar de nationella centralbankerna som depåhållare för varandra. Det innebär att varje nationell centralbank har ett värdepapperskonto för var och en av de övriga nationella centralbankerna och ECB. CCBM är också tillgänglig för motparter till vissa nationella centralbanker utanför Eurosystemet.”

c)

Följande definition av ”Valutasäkringstransaktion” ska införas:

”Valutasäkringstransaktion (currency hedge transaction): ett avtal mellan utfärdaren och en valutasäkringsmotpart enligt vilket en del av valutarisken som uppstår genom mottagande av kassaflöden i andra valutor än euron minskas genom att swappa kassaflödena till betalningar i euro vilka ska betalas av valutasäkringsmotparten, inklusive garantier som valutasäkringsmotparten gjort avseende dessa betalningar.”

d)

Definitionen av ”Dagens slut (end-of-day)” ska ersättas med följande:

”Dagens slut (end-of-day): den tidpunkt under bankdagen, efter att Targetsystemet har stängt, då de betalningar som förmedlats genom Targetsystemet slutförs för dagen.”

e)

Definitionen av ”Snabbt anbud” ska ersättas med följande:

”Snabbt anbud (quick tender): ett anbudsförfarande som Eurosystemet använder vid finjusterande transaktioner när det är angeläget att få en snabb effekt på likviditetsläget på marknaden. Snabba anbud verkställs normalt inom 90 minuter och är vanligtvis begränsade till en mindre krets av motparter.”

f)

Definitionen av ”Bruttoavvecklingssystem i realtid (real-time gross settlement system, RTGS)” ska ersättas med följande:

”Bruttoavvecklingssystem i realtid (real-time gross settlement system, RTGS): ett avvecklingssystem där betalningar förmedlas och avvecklas kontinuerligt utan nettning i realtid allteftersom uppdragen kommer in. Se även TARGET2.”

g)

Definitionen av ”TARGET” ska ersättas med följande:

”TARGET: föregångare till TARGET2, med en decentraliserad struktur som länkar ihop olika RTGS-system på nationell nivå och ECB:s betalningsmekanism. TARGET har ersatts med TARGET2 i enlighet med övergångsplanen i artikel 13 i ECB:s riktlinje ECB/2007/2.”

h)

Följande definition av ”Värderingsnedsättning” ska införas:

”Värderingsnedsättning (valuation markdown): en riskkontrollåtgärd som tillämpas på underliggande tillgångar som används i reverserade transaktioner; värderingsavdrag innebär att centralbanken värderar de underliggande tillgångarna till marknadsvärde minus en viss procent (värderingsavdrag/haircut) (14).

26.

Tabellen i tillägg 5 ska ersättas med följande:

”EUROSYSTEMETS WEBBSIDOR

Centralbank

Webbplats

Europeiska centralbanken

www.ecb.europa.eu

Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique

www.nbb.be eller www.bnb.be

Deutsche Bundesbank

www.bundesbank.de

Central Bank and Financial Services Authority of Ireland

www.centralbank.ie

Bank of Greece

www.bankofgreece.gr

Banco de España

www.bde.es

Banque de France

www.banque-france.fr

Banca d’Italia

www.bancaditalia.it

Central Bank of Cyprus

www.centralbank.gov.cy

Banque centrale du Luxembourg

www.bcl.lu

Central Bank of Malta

www.centralbankmalta.org

De Nederlandsche Bank

www.dnb.nl

Oesterreichische Nationalbank

www.oenb.at

Banco de Portugal

www.bportugal.pt

Banka Slovenije

www.bsi.si

Suomen Pankki

www.bof.fi”


(1)  Från och med den 19 november 2007 har den decentraliserade tekniska infrastrukturen i TARGET ersatts av TARGET2, som kännetecknas av en enda teknisk plattform genom vilken betalningsanvisningar lämnas och verkställs samt betalningar tas emot på samma tekniska sätt. För övergången till TARGET2 delas länderna in i tre grupper så att TARGET-användarna kan gå över till TARGET2 i olika omgångar på förutbestämda datum. Så här delades grupperna in: Grupp 1 (den 19 november 2007): Österrike, Cypern, Tyskland, Luxemburg, Malta och Slovenien; grupp 2 (den 18 februari 2008): Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Nederländerna, Portugal och Spanien; och grupp 3 (den 19 maj 2008): Grekland, Italien och Europeiska centralbanken. Ett fjärde datum för övergång (den 15 september 2008) reserverades om något oförutsett skulle inträffa. Vissa nationella centralbanker i icke-deltagande medlemsstater är också kopplade till TARGET2 enligt ett separat avtal: Lettland och Litauen (i grupp 1), samt Danmark, Estland och Polen (i grupp 3).

(2)  Därutöver beviljas tillträde till utlåningsfaciliteten endast om kraven avseende betalningssystemens infrastruktur i RTGS uppfylls.”

(3)  För säkerheter med bakomliggande tillgångar vars underliggande tillgångar betalar kapital eller ränta halvårsvis eller en gång om året kan rapporterna göras halvårsvis eller en gång om året.”

(4)  På grund av olika förfaranden i medlemsstaterna kan vissa skillnader i fråga om riskkontrollåtgärder kvarstå. Till exempel i fråga om motparternas sätt att leverera underliggande tillgångar till de nationella centralbankerna (i form av en pool av säkerheter som pantsatts hos den nationella centralbanken eller som repoavtal baserade på enskilda tillgångar som specificerats för varje transaktion) kan vissa skillnader förekomma beträffande tidpunkten för värderingen och andra operativa åtgärder i systemet. Vad gäller icke omsättbara tillgångar kan dessutom bedömningsteknikernas precision variera, vilket återspeglas i den allmänna nivån på värderingsavdragen (se avsnitt 6.4.3).”

(5)  Värderingsavdragen för skuldförbindelser med fasta kuponger kan även användas för skuldförbindelser vars kupong är kopplad till en förändring i emittentens egen rating eller till inflationsindexerade värdepapper.”

(6)  I allmänhet bestämmer emittentgruppklassificeringen likviditetskategorin. Alla värdepapper med bakomliggande tillgångar ingår dock i likviditetskategori V, oavsett emittentens klassificering och täckta bankobligationer av typ Jumbo ingår i kategori II, medan traditionella täckta bankobligationer och andra skuldinstrument som givits ut av kreditinstitut ingår i kategori III och IV.”

(7)  Skuldcertifikat som givits ut av ECB och skuldinstrument som givits av de nationella centralbankerna innan euron antagits i deras respektive medlemsstater ingår i likviditetskategori I.

(8)  Endast instrument med en emissionsvolym på över en miljard euro, för vilka minst tre market-markers regelbundet anger sälj- och köpkurser ingår i klassen för täckta bankobligationer av typ Jumbo.

(9)  Endast marknadsnoterade värdepapper som givits ut av emittenter som klassificerats som agenturer av ECB ingår i likviditetskategori II. Marknadsnoterade värdepapper som givits ut av andra agenturer ingår i kategori III.

(10)  En räntebetalning betraktas som en utbetalning till rörlig ränta om kupongen är kopplad till en referensräntesats och om räntejusteringsperioden för den kupongen inte är längre än ett år. Räntebetalningar med en räntejusteringsperiod som är längre än ett år behandlas som betalningar till fast ränta, där relevant löptid för värderingsavdraget är skuldinstrumentets återstående löptid.”

(11)  På enskilda skuldförbindelser i kategori V som teoretiskt sett värderas i enlighet med avsnitt 6.5 görs ett ytterligare värderingsavdrag. Detta värderingsavdrag görs direkt på den teoretiska värderingsnivån av den enskilda skuldförbindelsen i form av en värderingsnedsättning på 5 %.”

(12)  Förteckningarna finns på ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu).”

(13)  Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2181/2004 av den 16 december 2004, om ändring av förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut och förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2004/21) (EUT L 371, 18.12.2004, s. 42), kräver uttryckligen att inlåning ska rapporteras till nominellt värde. Nominellt värde avser det kapitalbelopp som en gäldenär enligt avtal är skyldig att återbetala till borgenären. Denna ändring blev nödvändig eftersom rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1) ändrats så att vissa finansiella instrument kunde värderas till marknadsvärde.”

(14)  T.ex. för värdepapper med bakomliggande tillgångar i likviditetskategori V som är ett värderas till ett teoretiskt pris tillämpas en värdenedsättning på 5 % på det teoretiska priset före värderingsavdraget på 12 %. Detta motsvarar ett värderingsavdrag på 16,4 %.”


BILAGA II

Bilaga II till riktlinje ECB/2000/7 ska ändras på följande sätt:

1.

I avsnitt I ska punkt 6 f första stycket ersättas med följande:

”f)

Suspendering eller återkallelse sker av motpartens tillstånd att bedriva verksamhet enligt de föreskrifter varigenom den berörda medlemsstaten i Eurosystemet har genomfört antingen direktiv 2006/48/EG eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (1).

2.

I avsnitt I ska punkt 6 h första stycket ersättas med följande:

”h)

Sådana åtgärder vidtas med avseende på motparten som avses i artiklarna 30, 31, 33 och 34 i direktiv 2006/48/EG.”

3.

I avsnitt I punkt 6 första stycket ska följande led p–t införas:

”p)

Motpartens tillgångar har frusits och/eller blir föremål för andra åtgärder vidtagna av gemenskapen som begränsar motpartens möjlighet att förfoga över tillgångarna.

q)

Motpartens tillgångar har frusits och/eller blir föremål för andra åtgärder vidtagna av en medlemsstat enligt artikel 60.2 i fördraget som begränsar motpartens möjlighet att förfoga över tillgångarna.

r)

Alla eller en betydande del av motpartens tillgångar omfattas av ett beslut om kvarstad, beslagtagning, utmätning eller någon annan form av förfarande som är avsett att skydda allmänintresset eller de rättigheter som motpartens borgenärer har.

s)

Alla eller en betydande del av motpartens tillgångar överlåts till en annan enhet.

t)

En annan överhängande eller rådande händelse som då den inträffar kan äventyra en motparts förmåga att fullgöra sina skyldigheter enligt de överenskommelser som ingåtts för att genomföra penningpolitiska transaktioner eller andra regler som påverkar förhållandet mellan motparten och någon av centralbankerna i Eurosystemet.”

4.

I avsnitt I ska punkt 6 andra stycket ersättas med följande:

”I fall enligt punkt a och p ska avslut följa automatiskt; i fall enligt punkterna b och c och q kan det följa automatiskt i vissa fall; i fall enligt punkterna d–o och r–t följer inte avslut automatiskt utan måste vara diskretionärt (dvs. motparten ska först ha delgivits meddelande om uppsägning). I ett sådant meddelande kan motparten ges högst tre öppethållandedagar att avhjälpa situationen i fråga. För de diskretionära fallen ska reglerna ge klart besked om verkan av ett sådant meddelande.”

5.

I avsnitt I ska punkt 7 ersättas med följande:

”7.

De avtal och föreskrifter som de nationella centralbankerna tillämpar ska säkerställa att den berörda nationella centralbanken har rätt att vidta följande åtgärder om grund för avslut i förtid uppkommer: suspendering eller avstängning av motparten från alla transaktioner på öppna marknaden, suspendering eller avstängning av motpartens tillgång till Eurosystemets stående faciliteter, upphörande av alla löpande avtal och transaktioner eller krav på förtida betalning av fordringar som ännu inte har förfallit till betalning eller är villkorade. Därutöver kan den nationella centralbanken ha rätt att vidta följande åtgärder: kvittning av fordringar på motparten mot dennes inlåning till den nationella centralbanken, suspendering av fullgörandet av skyldigheter gentemot motparten tills denne har betalat sin skuld, yrkande om dröjsmålsränta eller skadestånd för skada till följd av att motparten inte fullgjort något av sina åtaganden. De avtal och föreskrifter som de nationella centralbankerna tillämpar ska dessutom säkerställa att den berörda nationella centralbanken har laglig rätt att, om det föreligger omständigheter som kan leda till avslut i förtid, utan opåkallat dröjsmål realisera alla värdepapper som ställts som säkerhet på ett sådant sätt att den nationella centralbanken kan erhålla betalning för beviljad kredit ur säkerheten om motparten inte skyndsamt avvecklar sin negativa skuldposition. För att de införda reglerna ska genomföras på ett likvärdigt sätt får ECB-rådet besluta om olika åtgärder, bl.a. suspendering eller stänga av tillgången till öppna marknadstransaktioner eller till Eurosystemets stående faciliteter.”

6.

I avsnitt II under rubriken ”Gemensamma element för alla reverserade transaktioner” ska fotnot 2 i punkt 15 utgå.


(1)  EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.”


Upp