19.6.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 175/11

1.

Förslaget till förordning om Europeiska riskkapitalfonder syftar till att åtgärda de europeiska små och medelstora företagens svårigheter att finna finansiering under uppstartsskedet. Eftersom en stor del av dessa företags finansiering kommer från mindre fonder vars förvaltade tillgångar i genomsnitt uppgår till 60 miljoner EUR, är förordningen tänkt att förbättra kapitalanskaffnings-förmågan i hela EU. Genom denna förordning inrättas särskilda europeiska riskkapitalfonder med gemensamma egenskaper inom ramen för ett enda regelverk. Detta skulle medföra säkerhet och öppenhet gentemot alla aktörer, inklusive investerare, tillsynsmyndigheter och företag som är godkända för investeringar. Införandet av ett pass för den inre marknaden, varigenom en fond registrerad i en medlemsstat skulle kunna saluföra andelar och aktier i andra medlemsstater, skulle minska den administrativa bördan och begränsa tillsynsmässiga hinder.

2.

Denna ram kompletteras av förslaget till EuSEF-förordning, som syftar till att stimulera finansieringen till sociala företag genom att det upprättas en ny kategori av europeiska fonder för socialt företagande (nedan kallade EuSEF). Detta skulle hjälpa investerare att identifiera och jämföra fonder som investerar i sociala företag samt utöka möjligheterna att saluföra deras fonder gentemot internationella investerare.

3.

I Europa 2020-strategin (3) framhölls på nytt behovet av att vidta riktade regleringsåtgärder som ska förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering, särskilt genom att åtgärda de hinder som står i vägen för flödet av venture capital-finansiering med hjälp av särskilda investeringsfonder. Europeiska rådet ställde sig bakom denna strategi och krävde att kvarstående tillsynsmässiga hinder för gränsöverskridande venture capital-flöden skulle undanröjas (4). Till följd av detta tillkännagav kommissionen i april 2011 ett initiativ för att se till att riskkapitalfonder som är etablerade i en medlemsstat ska kunna anskaffa kapital i hela EU (5).

4.

Som ECB redan har konstaterat har det under senare tid varit svårare för många små och medelstora företag att få tillgång till finansiering än för större företag, särskilt under perioder av marknadspåfrestningar (6). ECB är förvissat om att de föreslagna nya systemen skulle bidra avsevärt till utvecklingen av en innovativ och hållbar ekonomi i och med att de gör det lättare för snabbt expanderande små och medelstora företag att få tillgång till finansiering och effektiviserar tillämpliga tillsynsmässiga krav. För att Europa 2020-strategin ska genomföras framgångsrikt enligt tidsplanen är det viktigt att åtgärda den splittrade finansieringen för innovativa och socialt inriktade små och medelstora företag och främja framväxten av en integrerad och öppen EU-omfattande finansmarknad som skulle stimulera till och underlätta gränsöverskridande investeringar inom dessa sektorer.

5.

Mot denna bakgrund välkomnar ECB de föreslagna förordningarna, som innebär att det införs enhetliga krav för fonder som bedriver verksamhet under en enda europeisk beteckning samt ett identiskt materiellt regelverk samtidigt som lämplig tillsyn säkerställs. I detta hänseende noterar ECB flera olika aspekter som skulle bidra till att ett lämpligt och balanserat regelverk uppnås: systemets frivilliga karaktär (7), det gränsöverskridande anmälningsförfarandet mellan de behöriga myndigheterna (8), reglerna för godkända förvaltares agerande och upplysningskraven (9) samt bestämmelserna som syftar till att säkerställa en effektiv tillsyn av hur passet används (10).

6.

ECB stöder kommissionens mål om att säkerställa att de föreslagna förordningarna överensstämmer med det befintliga systemet för förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (11). I detta hänseende välkomnar ECB hänvisningen i de föreslagna förordningarna till tröskelvärdet i direktiv 2011/61/EU (12), varigenom det införs ett tröskelvärde på 500 miljoner EUR för kapitalfonder som skulle avgränsa systemen för de europeiska riskkapitalfonderna och de europeiska fonderna för socialt företagande från det regelverk som inrättas genom direktiv 2011/61/EU.

7.

ECB konstaterar att syftet med ovannämnda tröskelvärde är att skilja förvaltare av alternativa investeringsfonder vars verksamhet skulle kunna få ”betydande konsekvenser för den finansiella stabiliteten” från andra där detta är föga sannolikt och att de förslagna systemen ska tillämpas på fonder som inte är systemviktiga (13).

8.

Som villkor för att de föreslagna förordningarna ska tillämpas ställs det också som krav att samtliga godkända riskkapitalfonder och fonder för socialt företagande ska vara utan finansiell hävstång, vilket ska säkerställa att de godkända fonderna inte bidrar till systemrisker och inriktas på att stödja godkända portföljföretag (14). Eftersom begreppet finansiell hävstång har stor betydelse för den affärsmodell som många förvaltare av alternativa investeringsfonder tillämpar (15), anser ECB att det är lämpligt att uttryckligen ange den eventuella finansiella hävstången när det gäller de föreslagna systemen för Europeiska riskkapitalfonder och fonder för socialt företagande (16).